Skända flaggan är ett screentryck av Carl Johan De Geer, och det mest välkända i en serie på tre verk han gjorde 1967 för att propagera för vapenvägran och skapa opinion mot USA:s bombningar i Vietnam. De övriga verken var screentrycket Vägra vapen och affischen USA mördare. Serien ställde han ut på Galleri Karlsson i Stockholm i april 1967, på en gemensam utställning med sin dåvarande fru Marie-Louise De Geer (numera Ekman).Bukowskis, 271. Carl Johan De Geer, "Skända flaggan"., Katalogen: Höstens Contemporary 570 Stockholm, läst 2017-06-21
Skända flaggan föreställer en flaggbränning av en svensk flagga. Vid sidan står det i stora blå bokstäver: Skända flaggan vägra vapen och något mindre i gult: Svik fosterlandet var onationell. I mitten av korset på flaggan står det KUKEN, i rött.
Två poliser såg verken genom fönstret till galleriet på söndagsmorgonen den 30 april, dagen efter vernissagen. De larmade stationen och jourhavande åklagare beslutade att verken skulle beslagtas.<ref name="SVD1">Svenska Dagbladet (1967-05-02) Affischer av flaggor beslagtogs, sid:3&16</ref> Polisen beslagtog 61 blad, och en del andra verk från galleriet. Den 11 maj återvände polisen till galleriet och fann då ytterligare exemplar med samma motiv som även togs i beslag. Per Bjurström, chef för Nationalmuseum i Stockholm hade hunnit köpa serien för Statens Konstmuseers räkning och bladen förvarades sedan i många år under namnet ”okänd mästare” på Nationalmuseum innan de överfördes till Moderna museet.http://www.affischerna.se/progg_poster/skanda-flaggan-2/?order=&y=1967Carl Johan De Geer, USA Mördare, Galleri Stefan Larsson, läst 2017-06-24
Carl Johan De Geer dömdes i Stockholms rådhusrätt och efter överklagande i Svea hovrätt till 75 dagsböter à 15 kr för uppvigling och skymfande av svensk och utländsk rikssymbol. Straffet fastställdes i Svea hovrätt den 7 juni 1968 och gick därefter vidare till Högsta domstolen där ärendet dock aldrig togs upp. Polisen brände verken då domstolen fastställde att "Litografierna är av sådan beskaffenhet att de skola till förebyggande av vidare brottslighet förverkas”. Detta var en av få gånger som svenska staten med hänvisning till lagen destruerade en konstnärs verk under 1900-talet.
Hur många tryck av de tre originalverken som finns kvar är okänt och även hur många blad som trycktes initialt. 2004 lät De Geer göra en ny upplaga av serien i vardera 40 exemplar, med den tillagda kommentaren i blyerts: Beslagtagen och destruerad 1967. Ny upplaga (besittningsrestitution) 2004.https://www.bukowskis.com/sv/auctions/564/150-carl-johan-de-geer-skanda-flaggan
På "USA mördare" har USA:s krigföring i Indokina likställts med Nazityskland under andra världskriget genom att stjärnorna i USA:s flagga ersatts av hakkors.
Eftermäle Screentrycket har senare använts och parafraserats på olika sätt. Bilden med den brinnande svenska flaggan återfinns på Magnus Ugglas coveralbum Allting som ni gör kan jag göra bättre från 1987. 2013 släppte musikern Mattias Alkberg låten "Skända flaggan" som innehåller textrader om att "skriva kuken på svenska flaggan". I januari 2023, i samband med Sveriges ansökan om medlemskap i NATO och de följande diplomatiska motsättningarna mellan Sverige och Turkiet, publicerade tidningen Flamman'' en satirteckning där i stället Turkiets flagga skändas.
Kommentarer
Referenser
Kategori:Konstverk 1967 Kategori:Konstverk i Sverige Kategori:Konstverk av svenska konstnärer Kategori:Politisk konst Kategori:Fredsrörelse