miniatyr|stående=1.6|Lidingöloppet 2012, målområdet Grönsta gärde, sett från helikopter Lidingöloppet är ett terränglopp som arrangeras på Lidingö varje år sedan 1965. Sett till antalet deltagare är Lidingöloppet sedan 1982 världens största terränglopp enligt Guinness rekord. Loppet ingår i En svensk klassiker och arrangeras av IFK Lidingö Friidrott samt IFK Lidingö Skid & Orienteringsklubb.
Lidingöloppet genomförs numera sista helgen i september varje år. 1965–1972 gick tävlingen andra söndagen i oktober, 1973–2001 första helgen i oktober med undantag för 1988 då tävlingen gick andra helgen i oktober med anledning av OS i Seoul.
Tävlingen består av ett antal lopp för olika åldersgrupper och banlängd med början på fredagen och de sista loppen på söndagen. Huvudloppet är 30-kilometersloppet MK30 (där MK står för män och kvinnor) som utgår från Koltorps gärde och har sin målgång i Grönsta gärde.
I MK30 springer män och kvinnor gemensamt och deltagarna är, oavsett kön, indelade i grupper med olika starttider beroende på tidigare kvalifikationer.
Elitlöparnas tider ligger på cirka 1 timme och 40 minuter medan normaltränade motionslöpare brukar ligga på tider omkring 2,5–3 timmar.
Tider från olika år är inte direkt jämförbara eftersom förutsättningarna kan variera kraftigt, beroende på skiftande underlag och om banorna har varit utsatta för regn en längre tid.
Numera lägger man mer eller mindre regelmässigt på grus på sträckor som har en tendens att bli leriga vid regnväder.
Historia Initiativtagarna till Lidingöloppet är Karl Axel Karlberg och Sven Gärderud, far till Anders Gärderud.Sven Gärderud är far till Anders Gärderud. Den ursprungliga idén att arrangera ett stort terränglopp för den vanlige motionslöparen, motsvarande Vasaloppet för den skidåkande motionären, kom dock från journalisten Sven Lindhagen på tidningen Idrottsbladet som publicerade en idéartikel om ett långlopp den 15 maj 1965. Till den första tävlingen 10 oktober 1960-talet, Historik /lidingoloppet.se (läst 25 augusti 2026) 1965 anmälde sig 644 deltagare varav 538 kom till start och 512 fullföljde loppet. Antalet deltagare ökade snabbt för varje år. Så småningom ökade också antalet elitlöpare i takt med att prissumman ökade, vilket också höjde tävlingens status i betydande grad. Under de senaste åren har det totala antalet deltagare i Lidingloppshelgen stabiliserats till omkring 35 000. 2009 var antalet anmälda 38 047. Huvudklassen män (M30) och kvinnor (K30), 30 km har cirka 15 000 deltagare varav 20% kvinnor. Långdistanslöpare som studerar på Bosöns idrottshögskola brukar av tradition delta i Lidingöloppet. Sedan 1982 Lidingöloppet, MOVA /worldathletics.org (läst 25 augusti 2026) är Lidingöloppet noterat i Guinness Rekordbok som världens största terränglopp. Lidingöloppet 30 km är fysiskt krävande och anses även bland elitlöpare som jobbigt där huvudtaktiken ofta är att spara på krafterna i uppförsbackarna.
År 1967 tillkom ett 15-kilometerslopp för kvinnor med start vid Fågelöudde, distansen var 15 800 m och angavs till 16 km för att 1981, när fler ändringar skedde av lidingöloppsbanan, komma att anges som 15 km, eftersom banlängden nu var 15 300 m. Från 1998 när startplatsen för 15 km flyttats till Hustegaholm fick även motionärer under 50 år lov att starta på 15 km, mot att tidigare varit hänvisade till MK30, och 15-kilometersloppet kallas numera MK15. För åldersgrupperna män över 60 år och kvinnor över 50 år infördes 1973 distanserna 10 km. Ingen övre åldersgräns finns för deltagande i MK30, medan lägsta ålder är satt till 17 år. Sedan ett antal år är starten för MK15 flyttad till Koltorp (där MK30 startar), och MK15 är öppet för alla ålderskategorier. MK15 är numera 14 950 m långt. Det finns också tiokilometerslopp för äldre personer, juniorer och kvinnor. Kvinnornas tiokilometerslopp kallas Lidingö tjejlopp, förkortat LT10, och anses vara kvinnornas huvudlopp. LT10 avgörs på söndagen med start 13:30 (2012). Tiokilometersbanan startar under loppen på ett gärde i Grönsta parallellt med Grönstavägen, och mäter 9 840 m.
Minnessten En sten med en infälld platta av järn till minne av Lidingöloppets tillkomst finns uppförd på startområdet för loppen vid Koltorps gärde. Stenen restes till 35-årsjubileet den 3 oktober 1999. Järnplattan har följande text ingjuten; "Lidingöloppet/Världens största terränglopp/Start 30km/Startplats sedan 1966."
Kranskullor/Kransmasar År 1968 föreslog Göcke Kåremo att stora Lidingöloppet, 30 kilometer, borde ha en kranskulla. Hans dotter Elisabeth blev den första kranskullan. En krans delas ut till respektive segrare i klassen M30 och K30. Kranskullan koras traditionsenligt på fredagskvällen aktuell Lidingöloppshelg i Lidingö kyrka.
1968 Elisabeth Kåremo, IFK Lidingö 1969 1970 Inga-Britt Norgren, Dagens Nyheter ? 1971 Birgitta Thunell, IFK Lidingö Skid/O 1971 Lars-Eric Dahlstedt, IFK Lidingö Skid/O, kransmas 1972 Ann-Marie Nenzell, IFK Lidingö Friidrott 1972 Sten Jonsson, IFK Lidingö Friidrott, kransmas 1973 Anita Jonsson, IFK Lidingö Friidrott 1974 1975 Marika Gullberg, IFK Lidingö Friidrott 1976 Eva Englund (nu Tarandi), IFK Lidingö Skid/O 1977 Sophie Fahlbäck, IFK Lidingö Friidrott 1978 Ulrika Scharp, IFK Lidingö Skid/O 1979 1980 Kickan Megasanik (nu Österblom), Lidingö 1981 Susanne Embe, IFK Lidingö Friidrott 1982 Karin Bergström, IFK Lidingö Skid/O 1983 1984 Anna Gyllenstierna, IFK Lidingö Skid/O 1985 Annika Ericson, IFK Lidingö Friidrott 1986 Annika Dahlman, IFK Lidingö Skid/O 1987 Ann Bäckström, IFK Lidingö Friidrott 1988 Eva Lilja, IFK Lidingö Skid/O 1989 Katarina Hållberg, IFK Lidingö Friidrott 1990 Tina Olm, IFK Lidingö Skid/O 1991 Jessica Lindén, IFK Lidingö Friidrott 1992 Sussie Tistad, IFK Lidingö Skid/O 1993 Annica Sandström, IFK Lidingö Friidrott 1994 Christina Näsman, IFK Lidingö Skid/O 1995 Ylva Mattiasson, IFK Lidingö Friidrott 1996 Åsa Gahne (nu Spik), IFK Lidingö Skid/O 1997 Agneta Rosenblad, IFK Lidingö Friidrott 1998 Magdalena Danielsson, IFK Lidingö Skid/O 1999 Ida Sjöling, IFK Lidingö Friidrott 2000 Lina Karlberg, IFK Lidingö Skid/O 2001 Pia Wehlin (nu Isaksson), IFK Lidingö Friidrott 2002 Elin Dahlstedt, IFK Lidingö Skid/O 2003 Louise Gundert, IFK Lidingö Friidrott 2004 Emma Dahlstedt, IFK Lidingö Skid/O 2005 Charlotte Schönbeck, IFK Lidingö Friidrott 2006 Emma Tarandi, IFK Lidingö Skid/O 2007 Charlotte Brishammar, IFK Lidingö Friidrott 2008 Anna Tarandi (nu Furuheim), IFK Lidingö SOK 2009 Nadja Casadei, IFK Lidingö Friidrott 2010 Elisabeth Hansson, IFK Lidingö SOK 2011 Klara Bodinson, IFK Lidingö Friidrott 2012 Annica Gustafsson, IFK Lidingö SOK 2013 Sofia Öberg, IFK Lidingö Friidrott 2014 Hanna Adriansson, IFK Lidingö Friidrott 2015 Emma Bjessmo, IFK Lidingö SOK 2016 Anna Silvander, IFK Lidingö Friidrott 2017 Jutta Jussila, IFK Lidingö SOK 2018 Malin Olsson, IFK Lidingö Friidrott, kranskulla och Øystein Kvaal Østerbø, IFK Lidingö SOK, kransmas 2019 Helena Karlsson, IFK Lidingö SOK, kranskulla och Andreas Otterling, IFK Lidingö Friidrott, kransmas 2020 Sara Melcherson, IFK Lidingö SOK, ingen officiell kranskulla p.g.a Covid-19 dock Sara fick dela ut kransar till elitloppet 2021 Rebecka Öberg, IFK Lidingö Friidrott, kranskulla och Rasmus Palmqvist Aslaksen, IFK Lidingö SOK, kransmas 2022 Anna Bachman, IFK Lidingö SOK, kranskulla och Fredrick Ekholm, IFK Lidingö Friidrott, kransmas 2023 Linda Skantze, IFK Lidingö Friidrott, kranskulla och Mårten Boström, IFK Lidingö SOK, kransmas 2024 Isabella Tapper, IFK Lidingö SOK, kranskulla och Simon Sundström, IFK Lidingö Friidrott, kransmas 2025 Johanna Hellman, IFK Lidingö Friidrott, kranskulla och Jonatan Graversen, IFK Lidingö SOK, kransmas
Plakett-, medalj- och diplomhistorik
Under Lidingöloppets elva första år erhöll de löpare som klarade plakettiden på 30 km samma bronsplakett som IFK Lidingös sektioner klubbmästare erhöll. En 37x48 mm stor plakett med idrottsguden Hermes huvud med vingar på huvudet och en mantelknut runt halsen. Texten runt huvudet var: I.F. LIDINGÖKAMRATERNA i relief, likaså LIDINGÖLOPPET längst ner.
Här skall också sägas att för att klara plaketten skulle man klara segrarens tid plus 30 %. Det innebar att plakettiderna de fem första åren var: 2.26.03, 2.17.04, 2.23.57, 2.18.22 och 2.12.33. Från och med 1973 bestämdes att plakettiden skulle vara fast på 2.15. Övriga klasser hade från början fasta plakettider.
Från 1976 när motivet på plaketterna byttes fick övriga deltagare en rund medalj med namnet Lidingöloppet och Lidingö i relief samt årtal, medaljen hade en diameter på 30 mm.
Underlaget till Lidingön i relief var ett vandringspris ”Silverön” som Anders Gärderud erövrade som bästa orienterare i klubben i början av 1960-talet, det priset var helt i silver och vägde mer än ett kilo
1981 när Lidingöloppet för första gången införde en egen logotyp, logotypen med de tre L:n i både Lidingö och i Loppet ändrades också typsnittet på tävlingens namn på både plakett och medalj. Detta motiv kom att bestå fram till och med 1988.
Från 1989 har Lidingöloppsmedaljerna haft motiv av skulpturer, eller detaljer ur skulpturer, av Lidingöbon Carl Milles i samarbete med Millesstiftelsen. Kopior av statyerna finns också uppställda på Millesgården på Lidingö. Medaljerna fick från det året också en storlek av 65 mm i diameter och försågs med ett blåvitt band i likhet med arrangörföreningarnas färger.
Medaljen som delas ut till de som slutför loppet var i brons, medan de som klarade plakettiden 2.15 (M30 km) fick medaljen i silver och segrarna en förgylld medalj. Lilla Lidingöloppets deltagare erhöll lika dana medaljer som lidingöloppsdeltagarna med en diameter på 50mm.
Medaljmotiv från 1989
1989 Till en annan värld 1990 Till en annan värld 1991 Till en annan värld 1992 Vingarna (tidigare vandringspris M 30 km) 1993 Faun med korpar ( tidigare vandringspris K 15 km), där det sattes upp 1982 1994 Bågskytten 1995 Vindarnas gudinna ( tidigare vandringspris i M 30 km, Enhörna IF erövrade det 1991, från 1951 1996 Aganippefontänen, från 1954 1997 Europa och tjuren från 1926 1998 Genius från 1932-40 1999 Danserskorna från 1914 2000 Bror och syster 2001 Solglitter från 1917-18 2002 Den flygande hästen, ett monument över Karl XII från 1932 2003 Diana från 1927-28 2004 ”Skogsnymf” ur Människan och naturen från 1940 2005 Kenttaur med fåglar från 1950 2006 Guds hand från 1952-54 2007 Lek med fiskar från 1948 2008 Engelbrekt från 1926 2009 Skridskoprinsessan från 1949 2010 Jona och valfisken från 1932 2011 Detalj av Poseidon från 1930 2012 Systrarna, detalj ur Uppståndelsefontänen från 1932 2013 Lilla Najaden (detalj) från 1916 2014 Människan och Pegasus från 1949 2015 Heraldiskt lejon från 1923 2016 "Målaren", detalj ur Aganippefontänen från 1952-55 2017 Hylas från 1899 2018 Eurydike 2019 Springande rådjur 1927 2020 Noshörning från 1950 2021 Svala c:a 1950 2022 Skogsgud med tre korpar 2023 Stegrande häst från 1948 2024 Ung älg från 1926 2025 Ur Danserskor från 1917
Generalsekreterare Tävlingsledare och generalsekreterare för Lidingöloppet:
När Sven Gärderud efter 10 år lämnade Lidingöloppet som tävlingsledare efterträddes han 1975 av Lars-Eric Dahlstedt som från 1978 var både generalsekreterare och tävlingsledare till sommaren 1999. Det året tog Erik Toll vid som kanslichef och Per Spik tjänstgjorde som tävlingsledare till 2003. 1978–1999, Lars-Eric Dahlstedt 1999–2003, Erik Toll 2003–2010, Jan-Eric Österström 2010–2018, Tomas Hoszek 2019 - 2020, Ninna Engberg 2020 - 2022, Cecilia Gyldén 2023 - ,Krister Svensson
Lidingöloppets olika avdelningar Lidingöloppet har flera olika evenemang, indelade efter sträcka och målgrupp.
Lidingöruset Lidingöruset är ett terränglopp för barn och vuxna med intellektuella funktionshinder. Loppet går på fredagen, och sträckorna är 1,7 kilometer respektive 4 kilometer. Sedan 2013 inkluderar klassen även ett Rullstolslopp på 1,5 kilometer.
Lidingöstafetten