Rastafari är en monoteistisk nyreligiös och socialpolitisk rörelse. Den uppstod på 1930-talet bland den afrikanskättade befolkningen på Jamaica och bygger på drömmen att återvända till Afrika på basis av en egen tolkning av Bibeln, där Etiopien identifieras som "det förlovade landet". Rörelsen är även känd som etiopianism. Den har en gudomlig syn på Ras (prins) Tafari, som blev Etiopiens kejsare Haile Selassie I år 1930, samt ser repatriationsivraren Marcus Garvey som profet, trots att bägge avvisade samröre med Rastafari.För vissa rastafarier enbart en andlig religion, normalt med ett väckelsebudskap om alla afrikaners återvändande till Afrika och den snart stundande domedag där Gud kommer att tillintetgöra "Babylon" och straffa ondskefulla och syndande människor eller en enbart socialfilosofisk panamerikansk rörelse, som för dem som redan bor i Afrika kan innebära kontinental fred och sympatetiskt samarbete; för andra innebär Rastafari movement både den andliga aspekten om ett utvalt folk som beskyddas av Den som på Mose tid var en osynlig Gud och den filosofiska rörelsen om afroamerikaners samhörighet med varandra och med moderkontinenten Afrika.
Rastafari tog form på 1930-talet i den dåvarande brittiska kolonin Jamaica. Rastafari är ännu under stark utveckling som religion och social rörelse. Inspirationen kom främst från kröningen av Ras Tafari 1930, afrikansk medvetenhet genom studier och "afrikaorienterade" översättningar av den kristna Bibeln, etiopianism och panafrikanism. Tron spreds av vandrande rastapredikanter från och med 1930-talet bland fattiga, svarta människor på Jamaica. Bibeln, läst med "afrikanska ögon", var och är en helig skrift. The Holy Piby, som skrevs på 1920-talet i Anguilla, är också mycket viktig. Den pekar ut etiopierna som Guds utvalda folk och som förfäder till åtminstone färgade jamaicaner. Predikanterna såg den jamaicanske politiske aktivisten Marcus Garvey som profet och slavättlingarna i Amerika som ett folk i Babylonisk fångenskap. Rörelsen har förklarat Ras Tafari, som blev Etiopiens kejsare Haile Selassie I år 1930, vara samma gudom, Jahoviah, som ledde Moses och israeliterna ut ur träldomens Egypten till det heliga Zion. Anhängarna förhärligar Etiopien och inte Israel som det förlovade landet, och ser etiopierna och sig själva som ättlingar till Israels kung Salomo och Etiopiens drottningen av Saba. Selassie är numera osynlig men verkande på jorden som på Mose tid som en inkarnation av Gud, kallad Jah.Lion of Zion: Jah - Why do we use the name?
De svarta afrikanerna hade enligt rastapredikanternas undervisning blivit exploaterade i århundraden av Babylon, "de vita européerna". Först blev de bortförda till Amerika som slavar, och efter slaveriets upphörande blev de lämnade åt sig själva i ett ondskefullt land som fortfarande styrdes av vita européer. Bibelns profeter hade emellertid lovat att Gud skulle hämta hem de rättrogna från Babylon och rasera detta onda rike och deras anhängare. Rättrogna är de goda som prisar Jah som en levande gud och inte tror på en ande i himlen. De försöker leva "ursprungligt afrikanskt" och tar avstånd från den västerländska ondskan (wickedness). De onda, även bland svarta kriminella, kommer att förgöras av Jah på Domedagen – Armageddon. Profetians första steg inleddes när Selassie blev kejsare 1930 – Lejonet av Juda hade rest sig. Selassie och Garvey, bägge kristna, tillbakavisade visserligen rastafariernas uppfattning, men rastafarierna betraktar det som lögner spridda av massmedia kontrollerade av Babylon.Wilgoren, D. (2006) Ethiopians in D.C. Region Mourn Archbishop's Death. Leader Nurtured Orthodox Church in Americas. Washington Post, 13 Jan 2006 Steg två är fred i Afrika, alternativt att rastafarierna tar sig till Afrika för att upphäva krigen. De ständiga krigen mellan svarta i Afrika anses bero på den tidigare europeiska koloniseringen, slaveriet och ett utnyttjande av Afrika än idag. Det finns idag drygt en miljon aktivt troende rastafarier i världen, därav 300 000 på Jamaica.
I motsats till de religioner i Karibien som blandat europeisk och afrikansk tro, exempelvis santeria på Kuba, har rastafarierna utvecklat en unik uttolkning av Bibeln utan mycket av ursprunglig afrikansk religion. De hävdar att stora delar av Bibeln har förvrängts av de vita "européerna" som ett led i deras fortgående förtryck av Afrika och afrikaner. De menar att Gamla Testamentets Zion är Afrika eller Etiopien. Bibelns berättelse om israeliterna som befrias från Babylon av perserna och får återvända till Israel handlar egentligen om afrikanernas fångenskap i Amerika, det egentliga eller nya Babylon. Stora delar av Gamla Testamentet ses som en profetia och många rastafarier väntar ivrigt på Jahs domedag verkställd av Rastafari, då Babylon och dess onda anhängare ska förintas och de rättrogna regera jorden från ett jungfruligt och fredligt Afrika. Rastafari spreds till Storbritannien och Amerika med jamaicanska emigranter efter andra världskriget. Jamaicansk kultur och populärmusik, särskilt reggae med rastabudskap, spreds till Storbritannien i slutet av 1960-talet och därefter till resten av världen under 1970- och 1980-talen.
Grundläggande drag
Som en slags parallell till sionismen uppmanade från och med 1920-talet jamaicanska rastapredikanter som Leonard Howell – inspirerad av landsmannen Marcus Garveys agerande för att åstadkomma en repatriering (en tillbakaflyttning av de svarta slavättlingarna i Amerika till Afrika) – ett uttåg eller exodus från Jamaica till New Zion, som var Etiopien eller ett jungfruligt Afrika. Den dåvarande brittiska kolonin Jamaica och det vita, kristna västerlandet i stort sågs som förtryckare och förbrytare och gavs namnet Babylon. Rörelsen stötte på hårt motstånd i det protestantiska Jamaica och den unga rastarörelsens ledare fängslades, men den överlevde och växte. Inspirerade av bilder av kenyanska krigares frisyrer och av berättelser i Bibeln slutade rastafarierna klippa och kamma håret. Den skräckinjagande frisyren döptes av andra till dreadlocks. I övrigt försökte rastafarierna leva på ett sätt som de uppfattade som ursprungligt afrikanskt. De bosatte sig tillsammans i minisamhällen där de starka skulle hjälpa de svaga. Flertalet blev vegetarianer. Rörelsen fick under 1970-talet en internationell uppmärksamhet och växte kraftigt genom att många reggaeartister tog till sig religionen, lät håret växa ut i dreadlocks och involverade rörelsens budskap i sina sångtexter.Gold, Fiona - projektred. - (2000) Världen i fakta. Stockholm: Bonnier Calsen bokförlag. Brittiska originalets titel: The New Pocket Factfile of the World.
Haile Selassie (1892–1975), kejsare av Etiopien 1930–1974, ses av rastafarier som Messias eller en inkarnation av Jah/Gud. Rörelsens namn uttalas /rastafarai/, och namnet kommer från den etiopiske kejsaren Haile Selassies titel och namn som kronprins: Ras Tafari Makonnen (från amhariska: ራስ, /ras/, huvud (hertig) och ተፈሪ /täfäri/, vara fruktad). Namnet Haile Selassie betyder "treenighetens makt" och var det namn som kronprinsen och hertigen ras Tafari Makonnen antog 1930, när han kröntes till kejsare. Selassie, som var en trogen medlem av den etiopiska ortodoxa kyrkan, ses av de flesta rastafarier som en inkarnation eller manifestation av Gud (något han själv förnekade). Enligt många rastafarier avled inte Haile Selassie 1975 i fångenskap hos den nya kommunistiska regimen i Etiopien, utan gick in i något som liknar ockultationen (fördoldheten) i shiaislam, en slags mirakulös existensform som han kommer att återvända ifrån.
Selassie är den aspekt av Jah i den heliga Treenigheten som motsvarar messias. Rastafarierna avvisar i regel inte Jesus som Messias utan ser honom som en tidigare messias, och Selassie som den återvändande frälsaren, nu som Guds konung på jorden.Barrett, Leonard E. (1988) The Rastafarians. Boston: Beacon Press books, ss 1-2 Däremot gör de skillnad på Vite Kristus och Svarte Kristus. Den senare är den verklige Kristus, den historiska personen och gudsinkarnationen Jesus. Den Vite Kristus är en ren fantasifigur skapad av den katolska kyrkan, en messias vars undervisning redigerats bort och ersatts med lögner av kyrkomötena århundradena efter Jesu död. I den Vite Kristus namn har inkvisitionen, slavhandeln, rasismen, Förintelsen, världskrigen och all annan ondska begåtts. Helig skrift är Bibeln, i synnerhet översättningar till engelska av den mycket gamla etiopiska Bibeln.ibid
En rastafarier kan inte dö. Selassie kunde inte dö. Han störtades i en militärkupp 1974, efterträddes som kejsare av sin son, Amha Selassie, innan kejsardömet avskaffades 1975. Haile Selassie I avled i husarrest 1975, ett år efter att den marxistiska gerillan tagit makten i Etiopien. Kejsaren hade varit ganska populär i omvärlden, men inte i sitt hemland. Den nya regeringen anklagade Selassie för att ha varit en tyrann som inte gjort tillräckligt åt det feodala system som Selassie ärvt från sina föregångare och som höll miljontals människor i livegenskap, förslavade av feodalherrar som behövde dem som arbetskraft. Hans regim skulle enligt marxisterna ha utmärkt sig för sin brutalitet och förtryck av de etiopiska småbönderna och lantarbetarna. Den nya marxistiska regeringen ville även få tillgång till de pengar kejsaren antogs ha på utländska bankkonton, men några större summor har inte kunnat hittas.BBC News: Requiem mass for Haile Selassie 2 november 2000
Koncept och regler Ett viktigt rastafariskt koncept är att säga "I and I," (jag och jag) i stället för "you and I" (du och jag), för att betona enheten mellan mänskligheten och Gud såväl som alla människors lika värde. Flertalet rastafarier har emellertid, av kanske förklarliga historiska skäl, uppfattningen att människoraser är något som verkligen existerar, om inte vetenskapligt så åtminstone socialt. "Rasen" har påverkat och påverkar ännu idag medborgerliga rättigheter, människovärde, socialgruppstillhörighet, upprätthållande av fördomar, etc. En målsättning är därför, enligt rastafari-tron, att afrikaner runt om i världen hör hemma i Afrika och bör återvända dit. Eftersom detta inte kan ske förrän Gud anser Afrika vara renat från krig, stridigheter och andra föroreningar, är det en helig plikt för den rastatroende att vårda sin afrikanska kropp samt att återupptäcka och vårda sin afrikanska kultur och de afrikanska rötterna. Detta uttrycks bland annat genom: avståndstagande från det västerländska samhället, som de kallar Babylon Barrington Edmonds, Ennis (2003) Rastafari: From Outcasts to Culture Bearers New York: Oxford Utopian Studies. kommunitaristiskt boende (ibland kallat social living) i kollektiv med en radikal syn på ekonomin och en dela-med-sig-attityd, där de starka hjälper de svaga eftersom det är så man föreställer sig förfädernas liv i Afrika. Den kommunitaristiska ideologin för emellertid även med sig en högerkonservativ syn på sexualitet, abort, kvinnor och deras rättigheter och på mycket av det vardagliga, sociala livet i kollektivet.Google Books: Rastafari. Utopism and Communitarianism(1994) av Barry Chevannes. (Sidan senast kontrollerad 2010-10-10.) kostregler (ital food) som framför allt medför att de är vegetarianer i någon mening (de flesta äter inte kött och skaldjur) Sulick, A. (2007) [https://web.archive.org/web/20041016002852/http://debate.uvm.edu/dreadlibrary/sulick.html Ital is Vital] att de äldre utbildar de yngre vad gäller Afrika, de svartas historia i Amerika, om ett kommande uttåg (exodus), från Babylon till ett rikt, fredligt och jungfruligt Afrika som de rasta-troende menar ska ha funnits en gång i tiden och som Gud, Jah, ska återupprätta.