miniatyr|En del av Michelangelos målning av Sixtinska kapellet innehåller Guds skapelse av Adam. Kreationism eller skapelsetro är uppfattningen att världen och allt levande helt eller delvis har tillkommit genom avsiktlig gudomlig skapelse och en övernaturligt styrd process istället för enbart genom naturliga händelser som saknar mål och mening. Bland skapelsetroende finns ett brett spektrum av uppfattningar om hur bokstavligt eller symboliskt olika religiösa urkunders skapelseberättelser ska tolkas. Kreationister avvisar i allmänhet makroevolution. När kreationism har vetenskapliga anspråk betraktas den som pseudovetenskap.
Idéer inom kreationism Gemensamt för kreationister är att de avvisar metafysisk naturalism (antagandet att allting i verkligheten har naturliga och inte övernaturliga orsaker). När naturvetenskaplig forskning drar slutsatser som motsäger mer eller mindre bokstavlig tolkning av skapelseberättelser, så avvisas i regel dessa slutsatser av kreationister. I vissa fall accepteras observationerna men de underliggande vetenskapliga teorierna ifrågasätts, i andra fall ifrågasätts de metoder som används, exempelvis för datering. Skapelselärans alternativa hypoteser beskrivs av forskare som komplicerade ad hoc-hypoteser som bör undvikas enligt Occams rakkniv. Av dessa anledningar betecknar idag de flesta vetenskapsmän, i synnerhet biologer och geologer, såväl vetenskaplig kreationism som andra former av kreationism som pseudovetenskap. Däremot accepteras oftast teistisk evolution av religiöst troende naturvetenskapliga forskare.
Kreationister avvisar i allmänhet tanken på att makroevolution skulle ha gett upphov till nya arter eller grupper av arter (begreppet saknar exakt avgränsning), och idén om att allt biologiskt liv skulle ha gemensamt ursprung, i synnerhet att människan skulle vara släkt med övriga djur.Vetenskapsfilosofen Robert T. Pennock definierar till exempel kreationism som "...the rejection of evolution in favor of supernatural design". (Robert T. Pennock, Creationism and Intelligent Design, Annual Review of Genomics and Human Genetics. (Vol. 4: 143-163, Sept. 2003). (pdf-fil) Dock accepterar man att så kallad mikroevolution kan ge upphov till utveckling inom en art eller grupp av arter, med hänvisning till att detta har kunnat påvisas i laboratorieexperiment och observeras i naturen i historisk tid. Som argument mot makroevolution pekar man på den påstådda bristen på fynd av mellanformer, även där sådana hittats, men inte av kreationister accepterats som sådana som mellan landdjur och fisk, apa och människa, etc. Forskare presenterar emellertid en lång rad argument för gemensamt ursprung och makroevolution. Vissa förespråkare för intelligent design (av många forskare betraktat som en variant av kreationism), accepterar makroevolution och gemensamt ursprung, men ifrågasätter att detta är tillräckligt som enda förklaring till exempelvis människans själsliga förmågor, och tror att livet avsiktligt modifierats vid några tillfällen under dess utveckling.
Kreationister avvisar även att livets uppkomst kunde ha inträffat slumpmässigt efter en serie kemiska reaktioner (abiogenesis, ej evolution), och pekar på att det fortfarande inte finns någon komplett naturalistisk teori som kan förklara den första cellens uppkomst strax efter jordens tillkomst. Falsariet med Piltdown-mannen, och byten av vetenskapliga paradigm, används som argument mot vad man betraktar som en närmast religiös vetenskapstilltro i dagens samhälle.
Andra kontroversiella områden för vissa kreationister är jordens geologiska historia och universums ålder, existensen av rovdjur före syndafallet, existensen av dinosaurier och andra förhistoriska djur före människan, universums uppkomst genom en slumphändelse vid big bang och bildandet av solsystemet innan jorden, i fel ordning jämfört med skapelseberättelsen. Andra kreationister pekar på att big bang-teorin fick forskarna att överge tanken på att universum funnits i evighet, och således ger stöd för tanken på en skapelse. Debatter mellan företrädare för olika kreationistiska inriktningar och skeptikerrörelsen är vanligt förekommande.
Kreationismens utbredning Innan olika evolutionsteorier uppstod i början av 1800-talet, var kreationism den dominerande uppfattningen om jordens tillkomst, även bland vetenskapsmän.
Kreationistiska strömningar finns inom flera religioner. Kristen och judisk kreationism är oftast baserad på uppfattningen att gamla testamentets skapelseberättelse skall tolkas bokstavligt, medan islamisk kreationism bygger på motsvarande tolkning av Koranen. Kristen kreationism förespråkas bland annat av organisationer som amerikanska Institute for Creation Research (ICR) och Answers in Genesis (AiG) och svenska Genesis. Kreationistiska uppfattningar är vanliga inom kristen fundamentalism, pingströrelsen, trosrörelsen, evangelikala kyrkor, delar av baptismen, Jehovas vittnenWas Life Created? Watchtower Online LibraryCorey Carroll Review of "Life -- How did it get here?", Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, m.fl.
Många kyrkor och andra religiösa rörelser ser ingen konflikt mellan religion och evolutionsteorin. Kreationism är mindre vanlig inom judendom, bland liberalteologiska kristna och i samfund som t.ex. katolska kyrkan, Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan.Statements from Religious Organizations – National Center for Science Education I dessa sammanhang är istället Teistisk evolution ett utbrett synsätt. Kreationism är även ovanlig inom buddhismen och hinduismen, liksom bland agnostiker samt givetvis bland ateister.
Sedan de första naturvetenskapliga upptäckterna har ett flertal förslag för att åstadkomma en jämkning mellan utvecklingslära och kreationism framförts. Ett av de tidigaste var den av biskopen av Chester, senare ärkebiskop John Bird Sumner i Treatise on the Records of Creation (1816) framlagda tanken om att skapelseberättelsens sex dagar egentligen skulle motsvara sex perioder. Baserat på Georges Cuviers tankar om ett flertal geologiska katastrofer som utrotat förhistoriskt liv, presenterad i Essay on the Theory of the Earth (1813), lade Robert Jameson fram en teori om att den senaste katastrofen varit syndafloden. Dessa teorier omfattades bland annat av William Buckland, som 1823 i Reliquiæ Diluvianæ, or, Observations on the Organic Remains attesting the Action of a Universal Deluge framlade vad han ansåg vara bevis för en syndaflod som han ansåg vara den sista i den serie katastrofer Cuvier stipulerat. Trots stor popularitet fick Bucklands skrift starkt motstånd från mer bibeltrogna kretsar, samtidigt som hans belägg för syndafloden kom att kritiseras som svaga av geologer. Trots detta kom föreställningen om ett flertal skapelser och efterföljande katastrofer att dominera föreställningarna, fram till dess att evolutionsläran fick sitt genombrott på 1860-talet.Dinosauriejägarna, Deborah Cadbury
Kreationistiska strömningar finns också inom andra religioner. Medlemmar av delar av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen har hävdat att världen och människorna alltid har funnits, andra har olika skapelsemyter.
Kreationism avviker ofta så mycket från den konventionella vetenskapen att man blir tvungen att ifrågasätta etablerade teorier inte bara inom biologi utan även inom fysik, astronomi, geologi, hydrologi, kosmologi, arkeologi, historia, paleontologi och språkvetenskap. När kreationism gör vetenskapliga anspråk betraktas den som pseudovetenskap.Se till exempel: National Academy of Sciences, 1999 Science and Creationism: A View from the National Academy of Sciences, Second Edition http://www.nap.edu/books/0309064066/html/25.html List of scientific societies rejecting intelligent design, engelska Wikipedia Kitzmiller v. Dover page 83. AAAS, USA:s största sammanslutning av vetenskapsmän (120 000 medlemmar) tar starkt avstånd från ID . Lista på uttalanden från vetenskapliga organisationer rörande intelligent design och andra former av kreationism.
Kristen kreationism Historia Föreställningen att världen har skapats av en eller flera gudar är lika gammal som religionen, men begreppet "vetenskaplig kreationism" uppstod inte förrän på 1920-talet i USA.
Amerikanska kristna grupper såg evolutionsteorin som en del av den ökande sekulariseringen i samhället, och som ett hot mot kristna trossatser och värderingar. Eftersom de statliga skolorna måste vara neutrala i religiösa frågor, fanns det knappt någon religionsundervisning, och evolutionsteorin fick stå oemotsagd.
På 1920-talet var undervisning i evolutionsteorin förbjuden i Tennessee. Läraren John T. Scopes åtalades år 1925 för att ha brutit mot förbudet. Han dömdes till böter på 100 USD, men domen upphävdes senare på grund av ett rättegångsfel. Anhängare och motståndare till evolutionsteorin utnyttjade den uppmärksammade rättegången för att föra fram sina argument.
Kristna grupper lyckades driva igenom lagar mot evolutionsundervisning i flera delstater, men efter ett antal års processande ansåg USA:s högsta domstol att dessa lagar inte var religionsneutrala, och avvisade dem som stridande mot konstitutionens tillägg om religionsfrihet.
Lösningen för de kristna intressegrupperna blev att skapa en egen vetenskaplig teori om skapelsen, som kunde tävla med evolutionsteorin på lika villkor i de statliga skolorna. Det var så begreppet vetenskaplig kreationism (creation science) föddes.
miniatyr|Museum of Creation i Dallas, USA Kristna grupper drev igenom lagar i flera delstater om att undervisning om kreationism skulle få lika mycket tid som evolutionsundervisning i de statliga skolorna, men efter flera års processer avvisades även dessa lagar av USA:s högsta domstol. Kreationism ansågs av domstolen vara mer av en religion än en vetenskap.
I dag lägger man fokus på en ny teori, Intelligent Design (ID), som hävdar att världen måste vara skapad men som inte går närmare in på vem som skapat den, och som inte förutsätter att det gått till såsom Bibeln beskriver det. Än så länge har USA:s högsta domstol inte tagit ställning till om man ska få tala om ID som en vetenskaplig teori i de statliga skolorna men en domstol i Pennsylvania beslutade i december 2005 att en skola i staden Dover inte fick undervisa om ID som vetenskap.
I Sverige talas numera inte så mycket om kreationism i den allmänna debatten utan huvudsakligen inom olika kristna grupper. Det politiska inflytandet förefaller vara litet. Det enda riksdagsparti som offentligt rymmer kreationister är Kristdemokraterna. Deras dåvarande ledare Alf Svensson gjorde i en intervju i Dagens Eko i augusti 2002 uttalanden som kunde tolkas som stöd för kreationism, men efter kritik mildrade han dessa uttalanden. De kristdemokratiska riksdagsledamöterna Tuve Skånberg och Per Landgren har producerat motioner respektive böcker om kreationism. Kristdemokratiska Ungdomsförbundets förra ordförande Ella Bohlin är också uttalad kreationist. Kreationism ingår dock inte i partiets politik.
Former av kristen kreationism Det finns åtskilliga former av kreationism med delvis inbördes oförenliga uppfattningar om universums, jordens, de levande organismernas och mänsklighetens historik.Eugenie C. Scott:The Creation/Evolution Continuum Bland de kristna formerna finns bland andra Vetenskaplig kreationism eller skapelselära (eng. creation science) som är alternativa hypoteser och förklaringar som utgör försök att förena naturvetenskapliga observationer med kreationism. Gammaljordskreationism är en ståndpunkt som accepterar vetenskapens långa tidsåldrar och kombinerar detta med övernaturlig förklaring av uppkomsten av biologisk mångfald. Ungjordskreationism är ståndpunkten att vetenskapens långa tidsåldrar är skenbara och att tidsuppgifter i Gamla testamentets skapelseberättelse skall tolkas mer bokstavligt, där varje skapelsedag i Gamla testamentet tolkas som högst 1 000 år, och människan enligt Bibelns släkttavlor har existerat i drygt 6 000 år, varför jorden kan ha existerat i högst 10 000 år.