Gymnasieingenjör (eng: certified upper secondary school engineer ) är i Sverige examenstiteln för den som gått fyraårigt tekniskt gymnasium. Denna utbildningsform avskaffades 1992. Examenstiteln återinfördes på försök 2011. Försöket slog väl ut och 2014 återinfördes utbildningen helt och hållet.
Dagens gymnasieingenjörer Gymnasieingenjörsutbildningen är en ettårig utbildning. Den kan sökas av den som genomfört ett tekniskt gymnasieprogram (eller likvärdigt) med minst 2250 godkända poäng. Utbildningen kan sökas fram till det år man fyller 22. Därutöver måste sökande sedan 2016 vara godkänd i två karaktärskurser beroende på vilken inriktning som sökes. Man behöver alltså inte påbörja den direkt efter avslutningen av sin grundläggande gymnasieutbildning.
Utbildningen har fyra profiler: design och produktutveckling, informationsteknik, produktionsteknik och samhällsbyggande. Inom dessa profiler finns det ytterligare yrkesutgångar att välja mellan, som till exempel mjukvarudesign och nätverksteknik inom Informationsteknik.
Programmet omfattar 900 gymnasiepoäng. Poängen är fördelade mellan programgemensamma kurser och kurser som bestäms av respektive skola i samråd med lokalt näringsliv. Utbildningen inkluderar minst 10 veckors APL, där studenter får praktisk erfarenhet genom att arbeta på riktiga företag.
Skolor som erbjuder utbildningen har TE4-råd. Råden består generellt sett av elever, lärare, universitet/högskola och lokalt näringsliv. Programmet avslutas med ett examensarbete. Arbetet ska göras enskilt och vara kopplat till utbildningens innehåll. Många gymnasieingenjörsstudenter väljer att basera sitt examensarbete på praktiken.
Efter avlagd gymnasieingenjörsexamen bär man i regel ingenjörsmössa. Mössan är en vit studentmössa med tofstillägg.
Gymnasieingenjörernas historia Den tidigare fyraåriga utbildningen avskaffades 1992.
I början av 2010 beslöt regeringen att man skulle återinföra gymnasieingenjörsutbildningen. Man gav Skolverket i uppdrag att utforma ett nytt gymnasieingenjörsprogram kallat TE4. Till att börja med ska detta vara ett försök som påbörjas hösten 2011 och pågår i tre år - detta förlängdes sedan med ett år.
Inför hösten 2011 beviljades tio gymnasieskolor att på försök införa ett fjärde år. Under hösten 2012 tillkom ytterligare tio skolor. Försöket ansågs lyckat och utbildningen fortsatte som en permanent del av gymnasieskolan från och med 2014.
Kända gymnasieingenjörer Några exempel på kända gymnasieingenjörer är Mikael Jansson (vice partiledare), Annicka Engblom (riksdagsledamot), Eva Bengtsson Skogsberg (fd. riksdagsledamot), Henrika Ripa (fd riksdagsledamot), Anders Hård (färgexpert), Selim Karlebo (företagare) och Jonas Jacobsson (fd. riksdagsledamot).
Se även Lista över tekniska läroverk och gymnasier i Sverige :Kategori:Svenska gymnasieingenjörer
Referenser
Kategori:Titlar Kategori:Ingenjörsutbildningar Kategori:Gymnasieutbildning i Sverige