Klimatlag, , är en svensk lag med bestämmelser om regeringens arbete med åtgärder för klimatförändring i Sverige, vad arbetet ska syfta till och hur det ska bedrivas.

Historik I propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige från 2017 anges Miljömålsberedningen som en viktig bakgrund till klimatlagen, tillsammans med det övergripande Parisavtalet, som godkändes av riksdagen 2016. Den brittiska lagen Climate Change Act från 2008 influerade utformandet av lagen. Förhandlingarna under COP 21 hade också visst inflytande. Flera andra länder antog liknande lagar under slutet av 2010-talet och början av 2020-talet, bland annat Danmark och Norge.

Klimatlagen beslutades av riksdagen efter en omröstning den 15 juni 2017 genom 254 röster för och 41 röster mot; Sverigedemokraterna var det enda partiet som röstade mot. Lagen trädde i kraft 1 januari 2018.

Röstfördelningen i sakfrågan 15 juni 2017PartiJaNejAvståendeFrånvarande Socialdemokraterna1000013 Moderaterna680015 Sverigedemokraterna03908 Miljöpartiet21004 Centerpartiet19003 Vänsterpartiet16005 Liberalerna15004 Kristdemokraterna15001 Partilös0201Totalt25441054

Uppdrag

Lagen ger regeringen i uppdrag att bedriva ett klimatpolitiskt arbete som:

syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet, bidrar till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring, är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser och att bevara och skapa funktioner i miljön som motverkar klimatförändring och dess skadliga effekter, och vilar på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden.

Utsläppsmål

Lagen anger att regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt. Riksdagen antog 2017 en målsättning om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045.

Klimatredovisning

Enligt klimatlagen ska varje regering lämna en klimatredovisning med sin budgetproposition.

Den ska innehålla:

en redovisning av utsläppsutvecklingen, en redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad de besluten kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen, och en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder och när och hur beslut om sådana åtgärder i så fall kan fattas.

Klimathandlingsplan

I den sista paragrafen anger lagen att regeringen vart fjärde år ska ta fram en klimatpolitisk handlingsplan. Lagen anger inte vilken form planen ska ha. Handlingsplanen ska lämnas till riksdagen året efter det att ordinarie val till riksdagen har hållits.

Regering Titel Datum Typ Källa Regeringen Löfven IIEn samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan 2019-12-18 Proposition Regeringen KristerssonRegeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll 2023-12-21 Skrivelse I december 2023 anmäldes klimatminister Romina Pourmokhtari till Konstitutionsutskottet av Miljöpartiet och Centerpartiet efter att hon i en intervju antytt att handlingsplanen kunde dröja in till efterföljande år. Klimathandlingsplanen ankom dock till riksdagen i tid, 21 december.

Källor

Externa länkar Klimatlag (2017:720)

Kategori:Klimatpolitik Kategori:Sveriges lagar Kategori:Politik i Sverige 2017 Kategori:Juridikåret 2017