Tiaki eller Beta Gruis (β Gruis, förkortat Beta Gru, β Gru) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Tranan. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på 2,15Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966), "A System of photometric standards", Publ. Dept. Astron. Univ. Chile, Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy, 1: 1–17, Bibcode:1966PDAUC...1....1G , är den näst ljusaste stjärnan i stjärnbilden och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 18,4van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357. mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 177 ljusår (ca 54 parsek) från solen.
Nomenklatur Beta Gruis har det traditionella tuamotuannamnet Tiaki "WG Triennial Report (2015-2018) - Star Names" (PDF). p. 7. Hämtad 2018-07-14.. Den var en gång sedd som den bakre stjärnan i stjärten av stjärnbilden Södra fisken, Piscis Austrinus. Tillsammans med Alfa, Delta, Theta, Jota och Lambda Gruis tillhörde Tiaki i traditionell arabisk astronomi Södra fisken.Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (rep ed.), New York, NY: Dover Publications Inc., p. 238,
År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN) "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016. med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Tiaki för Beta Gruis i september 2017 och detta är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names."Naming Stars". IAU.org. Hämtad 16 december 2017.
Egenskaper Beta Gruis är en röd till orange jättestjärna av spektralklass M5 IIIHouk, Nancy (1978), "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars", Ann Arbor : Dept. of Astronomy, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, 2, Bibcode:1978mcts.book.....H. Den har en massa som är ca 2,4Gondoin, P. (December 1999), "Evolution of X-ray activity and rotation on G-K giants", Astronomy and Astrophysics, 352: 217–227, Bibcode:1999A&A...352..217G gånger större än solens massa, en radie som är ca 180Judge, P. G. (November 1986), "Constraints on the Outer Atmospheric Structure of Late Type Giant Stars with IUE Application to Alpha-Tauri K5III and Beta-Gruis M5III", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 223 (2): 239, Bibcode:1986MNRAS.223..239J, doi:10.1093/mnras/223.2.239 gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 2 500 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 3 500Engelke, Charles W.; Price, Stephan D.; Kraemer, Kathleen E. (October 2006), "Spectral Irradiance Calibration in the Infrared. XVI. Improved Accuracy in the Infrared Spectra of the Secondary and Tertiary Standard Calibration Stars", The Astronomical Journal, 132 (4): 1445–1463, Bibcode:2006AJ....132.1445E, doi:10.1086/505865 K.
Beta Gruis är en halvregelbunden variabel stjärna (SRb) som varierar i magnitud med ca 0,4 enheter. Det varierar i intervall när den visar regelbundna förändringar med en 37-dagars periodicitet och när den genomgår långsam oregelbunden variation.Otero, S. A.; Moon, T. (December 2006), "The Characteristic Period of Pulsation of β Gruis", The Journal of the American Association of Variable Star Observers, 34 (2): 156–164, Bibcode:2006JAVSO..34..156O
Referenser
Noter
Externa länkar https://www.universeguide.com/star/betagruis http://stars.astro.illinois.edu/sow/betagru.html
Kategori:Stjärnbilden Tranan Kategori:Bayerobjekt Kategori:Röda jättar Kategori:Halvregelbundna variabler Kategori:HD-objekt