miniatyr|Bergsunds Mekaniska Verkstad 1920-tal. mini|Bergsunds presenterat i bildverk ca 1900 miniatyr|M/S Nordanvind, byggd 1894

miniatyr|Bron till Restaurangholmen i Saltsjöbaden (1892) miniatyr|Järnvägsbron vid akvedukten i Håverud, tillverkad av Bergsund 1924 Bergsunds Mekaniska Verkstads AB är en tidigare varvs- och verkstadsindustri belägen intill Liljeholmsviken vid Bergsund, Hornstull, på Södermalm i Stockholm.

Historik Verksamheten startade med att skotten Thomas Lewis anlade ett järngjuteri enligt brittisk modell 1769. Verksamheten utökades under 1700- och 1800-talen med nya verkstäder. Ny ägare 1807 blev Gustaf Daniel Wilcke och Samuel Owen arbetade åt honom i nära tre år och ledde arbetet med Sveriges första egenkonstruerade ångmaskin.

Efter O. Telander och A. P. L. Hammars köp av verkstäderna på 1840-talet byggdes anläggningen ut med en stapelbädd för skeppsbyggeri. Anton Wilhelm Frestadius inköpte verkstaden 1858 och den utvecklades starkt under hans tid. Tre år efter Frestadius död, år 1867, ombildades firman till Bergsunds mekaniska verkstads aktiebolag med ett kapital av 700 000 kronor.

Under Carl August Lindvalls tid som chef (1875-1890) rådde högkunjuktur inom sjöfartsnäringen och på femtio år från 1858 byggde varvet närmare 200 ångfartyg. För att kunna bygga fartyg större än dåvarande Nils Ericsons sluss i Stockholm medgav, anlades på 1870-talet filialen Finnboda Slip (senare Finnboda varv) vid Saltsjön i Nacka socken. Där blev ingenjören Kurt von Schmalensée chef fram till 1916. Han övertog även ledningen för Bergsunds mellan 1905 och 1916.

Utöver varvsverksamheten var även tillverkning av gjutjärnsbroar en viktig verksamhet för företaget och fram till sekelskiftet tillverkades de allra flesta av svenska statens järnvägsbroar på Bergsunds.

I början av 1900-talet investerades också för produktion av råoljemotorer. Efter ekonomiskt lyckade år runt sekelskiftet började företaget få problem med lönsamheten och 1916 såldes Finnboda varv till Stockholms Rederi AB Svea. Företaget trädde i likvidation 1924 men rekonstruerades och fortsatte med sin verksamhet till 1929 då byggnaderna revs för att bereda plats för bostäder.

Byggda fartyg i urval

Hjulångaren Enköping, 1851 Hjulångaren Wermdö, 1853 S/S C M Bellman, 1861 Räfsund, 1862 Haparanda, 1864 Hjulångaren Jacob Bagge, 1865, varvsnummer 68 Elfängen, 1865 Robert, 1866 Hermes, 1867 Brage, 1870 Gefle, 1870 Piteå, 1870 Nya Åkers Kanal, 1871 Stockholm, 1871 S/S Södra Sverige, 1871, för Ångfartygs AB Södra Sverige Nautilus, 1872 Nya Enköping, 1872 Nya Engsö, 1874 M/S Elfkungen, 1875 Astrea af Stockholm, 1875 Bengt, 1876 S/S Runeberg, 1876 Dalaröström, 1876 Sigrid, 1877 Drott, 1877 S:t Erik, 1877 Stocka, 1877 S/S Brokind, 1878, varvsnummer 145, för Ångbåts AB Kinda, Hycklinge Sjöfröken, 1880 S/S Robert Thorburn, 1883, för Ångbåts AB Bohusländska Kusten S/S Ekolsund, 1883 Strömma kanal, 1884 Enköping I, 1885 S/S Nya Hillersjö (1885) S/S Thor, 1887 S/S Turisten, 1888 Norrland, 1889 Tekla, 1889 Ahkera, 1890 S/S Gustaf Lagerbjelke, 1890 Eskilstuna, 1890 Murtaja, 1890 Lidingö, 1891 S/S Göteborg, 1891 för Ångbåts AB Bohusländska Kusten, insatt på traden Göteborg-Oslo M/S Kung Carl Gustaf, 1892 S/S Trafik, 1892 M/S Nordanvind, 1894 Najaden, 1896 Gani Ousejnoff, 1899 S/S Waxholm I, 1899 (skrov byggt på Mälarvarvet) S/S Waxholm II, 1899 S/S Örebro III, 1900 M/S Prins Carl Philip, 1901 HMS Wasa M/S Oden Gamle, 1902 S/S Waxholm III, 1903 S/S Gustafsberg III, 1905 M/S Östanå I, 1906 S/S Ljusterö, 1908 S/S Östanå II, 1908 S/S Vanäs, 1911: Abraham Rydberg II, 1912 M/S Gustaf III, 1912 S:t Erik, 1913 M/S Simson, 1914, nu restaurangfartyg i Västervik Trio, 1914 Nya Avvande, 1914 Fyrskepp N:o 29, 1915 Bogserbåten Isbrytaren II, 1916, för Norrköpings hamn Kolbjörn, 1917

Källor

Noter

Vidare läsning

Externa länkar

Södermalm i tid och rum - Bergsunds Mekaniska Verkstads AB

Kategori:Ej längre existerande svenska verkstadsindustriföretag Kategori:Nedlagda svenska skeppsvarv Kategori:Industriföretag i Stockholm Kategori:Stålbyggnadsföretag Kategori:Södermalm Kategori:Företag bildade 1769 Kategori:Företag upplösta 1929 Kategori:Sveriges industrihistoria