miniatyr|Exercitiegården i Uppsala c:a 1770 Exercitieinstitutionen (av latinets exercitium '(vapen)övning'), eller exercitiestaten, inrättades i mitten av 1600-talet vid universiteten i Uppsala, Lund och Åbo. Exercitier var den sammanfattande beteckningen på adelsövningarna och innefattade en språkmästare, som skulle öva de unga männen att konversera på franska, italienska och spanska. Vidare ingick en fäktmästare, en ridmästare, en ritmästare, en dansmästare samt en director musices.
Historik Drottning Kristina var en varm förespråkare av projektet. Exercitiestaten ansågs som nödvändig, då den svenska stormakten behövde civila och militära ämbetsmän, och exercitierna uppfattades som viktiga och eftertraktade färdigheter. Lektionerna var öppna även för ofrälse och uppgifter i memoarer och andra källor tyder på att såväl ridning, fäktning och dans var populärt och lockade många studenter.
Dansmästartjänsten vid Uppsala universitet inrättades 1638 och vid Lunds universitet 1668, samma år som universitetet invigdes. Universitetets dansmästare var också skyldiga att undervisa allmänheten gratis två gånger i veckan, och de förväntades ge danslektioner i professorernas familjer. Utöver den pedagogiska uppgiften fick ritmästaren göra illustrationer i vissa ämnen som medicin och botanik samt utföra dekorativa uppgifter i universitetets lokaler.
De flesta av exercitieimästartjänsterna avvecklades successivt med början i mitten av 1800-talet. Språkmästartjänsterna omvandlades till adjunktstjänster och den konstnärliga och idrottsliga verksamheten flyttade till andra utbildningsplatser. Vid Uppsala universitet och vid Lunds universitet finns dock vissa tjänster och titlar kvar.
Uppsala universitet Vid Axel Oxenstiernas och Johan Skyttes grundliga inspektion av Uppsala universitet 1637 påtalades behovet av undervisning i levande språk, fäktning och danskonst. I annat fall skulle man förlora adelsstudenterna. En fransk språkmästare kom redan samma år och året därefter anställdes den förste dansmästaren, som även blev fäktmästare. Från 1663 övergick han till ridmästare i samband med den nya storslagna exercitiestaten med lokaler i den av Olof Rudbeck projekterade ombyggnaden av kungsstallet till Exercitiegården. I det ortodoxa Uppsala hämtades dansmästarna ofta från adliga hov. För de franskfödda, som även undervisade på luta, utgjorde deras katolska tro ett problem.
Dansmästare
1638-1663 - Johan Wedige 1663-1674 - Jean Duval 1680-1682 - Erik Stigman 1691-1695 - Honoré Boit 1696-1698 - Jean Colmar 1698-1712 - Johan Rodde (dansmästare) 1712-1713 - Joakim Henrik Suhl 1713-1728 - Peter (De) Malpart 1729-1773 - Carl Fredrik Ristell 1773- - Nils Ristell Fäktning. Exercitiemästare i fäktning är Igor Tsikinjov. Gymnastik och idrott. Ridning. Akademistallmästare är Karin Agenäs och inspector equitandi Jonas Bergquist. Musik. Till exercitierna räknas Kungliga Akademiska Kapellet och med universitetet samverkande körer (Allmänna Sången, Orphei Drängar, Uppsala akademiska kammarkör och La Cappella). Director musices är kapellmästare professor Stefan Karpe. Ritning. Ritmästare är Ulla Fries och inspektor professor Jan von Bonsdorff.
Lunds universitet I Lund förordade universitetets förste kansler Gustaf Otto Stenbock redan invigningsåret 1668 rekryterandet av "nödige exercitiimästare" och språk- och dansmästare tillsattes tämligen omgående. 1672 följde ett kanslersbeslut om inrättande av en fäktmästartjänst och 1673 ett kungligt beslut om en stallmästardito. Åtminstone en fäktmästare hann också rekryteras före Skånska kriget 1676.Eva Helen Ulvros: Dansens och tidens virvlar – Om dans och lek i Sveriges historia (Lund 2004) Sedan universitetets verksamhet 1682 återupptagits efter kriget tillsattes språk- och stallmästarposterna omgående samt fäkt- och dansmästarposterna 1684. Under 1700-talet tillkom två ytterligare exercitiemästarposter: ritmästare 1722 och kapellmästare ("Director musices") 1748.Fredrik Tersmeden: "Fäktmästarna vid Lunds universitet" i LUGI Fäktförening 100 år 1912-2012 (Lund 2012)
Under följande århundraden har samtliga exercitiemästarposter utom två kommit att avvecklas i Lund. Stallmästaren togs bort redan 1688, men annars var det främst under 1800-talet och det tidiga 1900-talet som ett flertal av tjänsterna försvann: dansmästaren 1853, språkmästarna 1861 (dessa ersattes dock av adjunkturer i moderna språk) och ritmästaren 1917. Återstår i dag gör kapellmästare och fäktmästare, den senare numera dock endast som en hederstitel utan tjänstekoppling.
SpråkmästareMartin Weibull & Elof Tegnér, Lunds universitets historia 1668-1868, band 2. Lund: C.W.K. Gleerups förlag, 1868, s. 430f. 1668-1676 - Andreas Emanuel de Courcelles 1682-1683 - Martin Nordeman 1683-1685 - Melchior de Lascaris 1685-1703 - Andreas Riddermarck 1703-1738 - Pierre Allegre 1738-1748 - Israel Treutiger 1748-1781 - Ifvar Kraak 1781-1786 - Jöns Henric Denell 1786-1815 - Wilhelm Julius Leche 1815-1827 - Louis Marie Jollain 1830-1841 - Albert Josef Vroland 1842-1850 - Carl Eduard Holst (i tyska) 1842-1861 - Louis Marie Jollain (i franska)
DansmästareMartin Weibull & Elof Tegnér, Lunds universitets historia 1668-1868, band 2. Lund: C.W.K. Gleerups förlag, 1868, s. 432f. 1669-1676Eva Helen Ulvros, Dansens historia: Om dans och lek i Sveriges historia. Lund: Historiska Media, 2004. - Louis de Creaux 1684 - Charles Berroyer 1691-1698 - Paul Wulferhertz 1698-1700 - Jean Colmar 1700-1738 - Caspar de Creaux 1739-1764 - Ludvig de Creaux 1764-1777 - Johan Peter Lindhe 1777-1809 - Johan Henrik Kröger (tjänstledig 1798-1809) 1809-1817 - Bengt Esping (även tillförordnad 1798-1809) 1818-1853 - Johan Magnus Lang (även tillförordnad 1817)
StallmästareMartin Weibull & Elof Tegnér, Lunds universitets historia 1668-1868, band 2. Lund: C.W.K. Gleerups förlag, 1868, s. 433. 1682-1688 - Caspar Hindrich Gerdes
Fäktmästare 1670-tal – Andreas Sunde 1684-1714 - Christoffer Porath (död 1714) 1714-1733 - Christoffer Porath (1689–1745) 1733-1742 - Don Emanuel Fredrik De Bada 1742-1745 - löjtnant Helfenstein 1745-1761 - Matthias Bille 1763-1804 - Christoffer Porath (1717–1804) 1805-1813 - Pehr Henrik Ling 1814-1843 - Gustaf Johan Schartau 1842-1862 - Gustaf Nyblæus 1862-1882 - Bror Adolf Georg Ridderborg (tjänstledig höstterminen 1881) 1881 - John Rothstein (tillförordnad under höstterminen) 1882-1916 - Carl Anders Henrik Norlander 1917-1924 - Philip Einar Oterdahl (tillförordnad) 1924-1948 - Osvald Kragh 1951-1975 - Francesco Gargano (även tillförordnad instruktör 1948–1951) 1975-1976 - Orvar Jönsson 1976-2008 - Rolf Edling 2010- - Michael Erenius.
RitmästareJohan Cederlund, Ritmästarna vid Lunds universitet 1722-1917. Lund: Lunds universitet, 1986. 1722-1754 - Carl Mörth 1755-1782 - Alexander Kastman 1783-1805 - Martin David Roth 1805 - Christian Brandt (tillförordnad mellan Roths död och Hanssons val) 1805-1808 - Anders Johan Hansson (tjänstledig från och med höstterminen 1806) 1809-1811 - Peter Magnus Billman (även tillförordnad under Hanssons tjänstledighet 1806-1808) 1811-1812 - Israël Cornelius Bexell (tillförordnad mellan Billmans död och Arfwidssons val) 1812-1831 - Andreas Arfwidsson (tjänstledig 1829-1830) 1832-1849 - Jöns Boström 1849-1864 - Magnus Körner 1865-1917 - Axel Hjalmar Lindqvist
Kapellmästare Ett akademiskt kapell och en post som director musices inrättades 1748 (efter beslut 1745). Den samlade musikverksamheten vid universitetet bedrivs i dag under samlingsnamnet Odeum. Nuvarande director musices är Patrik Andersson. Till kända tidigare innehavare av posten hör Alfred Berg.
En fullständig lista över directores musices i Lund finns på Director musices#Lunds universitet.
Kungliga Akademien i Åbo Även vid Kungliga Akademien i Åbo inrättades på 1660-talet språk-, dans- och fäktmästarbefattningar samt i början av 1700-talet en ritmästardito.
Örebro universitet Örebro universitet har sedan 2007 inrättat exercitier som omfattar sång, dans, teckning och ridning.
Referenser
Vidare läsning
Externa länkar
Uppsala universitets webbplats Örebro universitets webbplats
Kategori:Academica