Ett algebraiskt uttryck är ett uttryck uppbyggt av heltal, konstanter, variabler och algebraiska operationer (addition, subtraktion, multiplikation, division och exponentiering av en exponent som är ett rationellt tal). Exempelvis är ett algebraiskt uttryck.
Däremot är transcendentala tal som och inte algebraiska, eftersom de inte härrör från heltalskonstanter och algebraiska operationer. Vanligtvis är pi konstruerad som ett geometriskt förhållande, och definitionen av kräver ett oändligt antal algebraiska operationer.
Ett rationellt uttryck är ett uttryck som kan skrivas om till ett rationellt bråk med hjälp av den aritmetiska operatorns egenskaper (kommutativitet och associativitet för addition och multiplikation, distributivitet för bråkoperationer). Med andra ord är ett rationellt uttryck ett uttryck som kan konstrueras från variablerna och konstanterna genom att endast använda de fyra aritmetiska operationerna. Således,
är ett rationellt uttryck, medan
ej är det.
En rationell ekvation är en ekvation där två rationella bråk (eller rationella uttryck) av formen
är lika med varandra. Dessa uttryck följer samma regler som bråk. Ekvationerna kan lösas genom att korsmultiplicera. Divisionen med noll är odefinierat, så en lösning som orsakar detta kastas bort.
Terminologi Algebra har sin egen terminologi för att beskriva delar av ett uttryck: centrerad|ramlös 1-exponent, 2-koefficient, 3-term, 4-operator, 5 - konstant term, - variabler
Rötter Roten av ett polynomiskt uttryck av grad n, eller likvärdigt lösningarna i en polynomekvation, kan alltid skrivas som algebraiska uttryck om n <5 (se pq-formeln). En sådan lösning av en ekvation kallas för en algebraisk lösning. Men Abel-Ruffini-satsen säger att algebraiska lösningar inte existerar för alla sådana ekvationer (bara för några av dem) om n 5.
Notation
Variabler Enligt konvention används vanligtvis bokstäver i början av alfabetet (t.ex. ) för att representera konstanter, och de mot slutet av alfabetet (t.ex. och ) används för att representera variabler.William L. Hosch (editor), The Britannica Guide to Algebra and Trigonometry, Britannica Educational Publishing, The Rosen Publishing Group, 2010, , 9781615302192, page 71 De skrivs vanligtvis i kursiv.James E. Gentle, Numerical Linear Algebra for Applications in Statistics, Publisher: Springer, 1998, , 9780387985428, 221 pages, [James E. Gentle page 183]
Exponenter Enligt konvention skrivs termer med högsta grad till vänster. När en koefficient är 1 utelämnas den vanligtvis (t.ex. är skrivet ).David Alan Herzog, Teach Yourself Visually Algebra, Publisher John Wiley & Sons, 2008, , 9780470185599, 304 pages, page 72 På samma sätt när exponenten är 1, (t.ex. skrivs ),John C. Peterson, Technical Mathematics With Calculus, Publisher Cengage Learning, 2003, , 9780766861893, 1613 pages, page 31 och när exponenten är noll är resultatet alltid 1 (t.ex. skrivs ).Jerome E. Kaufmann, Karen L. Schwitters, Algebra for College Students, Publisher Cengage Learning, 2010, , 9780538733540, 803 pages, page 222
Se även
Algebraisk ekvation Algebraisk funktion Analytiskt uttryck Aritmetiskt uttryck Uttryck (matematik) Polynom Term (logik)
Referenser
Noter
Kategori:Elementär algebra Kategori:Sidor med ogranskade översättningar