miniatyr|500px|Många av de asylsökande som anlände till Sverige under september 2015 kom till Stockholms central, där de fick mat och annan hjälp av frivilligorganisationer. Sveriges hantering av flyktingkrisen 2015 utgick från att 163 000 personer sökte asyl under 2015 och innebar ett antal asylpolitiska beslut och andra samhälleliga åtgärder. Sverige var 2015 ett av de länder i EU som tog emot flest asylsökande. Sommaren 2016 stiftades en tillfällig lag om begränsning av asylrätten. De kommande åren stiftades flera nya lagar som framför allt rörde de många ensamkommande barn som sökt asyl. Sommaren 2019 förlängdes den tillfälliga begränsningslagen med två år. Sommaren 2021 antog riksdagen en ny migrationslag med syfte att fastställa en långsiktigt hållbar ordning. Därmed permanentades huvuddelen av den tillfälliga lagen.
Rekordmånga asylsökande och reglerade gränser
År 2015 sökte mer än 163 000 människor asyl i Sverige, som en del av den stora flyktingströmmen till Europa från bland annat krigets Syrien. Detta var det högsta antalet asylsökande någonsin under ett år. 81 procent av de asylsökande år 2015 saknade giltiga identitetshandlingar. Cirka hälften från Syrien och nästan alla från Afghanistan (99 procent) och Somalia saknade identitetshandlingar.
De asylsökande välkomnades av statsminister Stefan Löfven. En mängd statliga myndigheter, kommuner och landsting arbetade med att ta emot de många människor som kom, och civilsamhället ställde upp med sängplatser, soppkök och klädinsamlingar.
Vid ankomsten antecknades den asylsökandes ålder utifrån vad denne själv uppgav och ibland efter visuell bedömning. Många saknade identitetspapper och det var upp till tjänstemannen att bedöma den angivna åldern. De som ansågs vara under 18 år (barn) blev placerade i kommuner, som mot ersättning från staten, skulle förse dem bostad, skolgång, socialsekreterare och god man. De som blev klassade som vuxna skickades till Migrationsverkets boenden för vuxna. Journalisten Thord Eriksson påpekar i boken Dom som stod kvar att de visuella åldersbedömningarnas riktighet samt antalet berörda är okända, men att det finns vittnesmål om godtycke.
Av dem som sökte asyl 2015 registrerades 35 369 personer som ensamkommande barn. Av dem var 23 480 av afghanskt ursprung. Cirka 8 procent av de ensamkommande barnen var flickor.
Den 23 oktober 2015 träffade regeringen, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna den s.k. oktoberöverenskommelsen för insatser med anledning av flyktingkrisen. Därefter föreslog regeringen (på initiativ av socialdemokraterna) ytterligare skärpningar. Den 24 november 2015 meddelade regeringen (socialdemokraterna och miljöpartiet) att det behövdes ett ”andrum” och att den svenska lagstiftningen om rätten till asyl tillfälligt behövde anpassas till minimikrav enligt internationell rätt. På en presskonferens meddelade de en överenskommelse som innebar stängda gränser för dem som saknade identitetshandlingar och en kommande lag som kraftigt begränsade rätten till asyl i Sverige. Ministrarna Anders Ygeman och Morgan Johansson deklarerade i januari 2016 att upp till hälften av de asylsökande beräknades få avslag på sina ansökningar.
Lagen om stängda gränser för de som saknade identitetshandlingar behandlades av riksdagen på mindre än en månad och antogs den 21 december 2015. Den motiverades med ”allvarlig fara för den allmänna ordningen”. Lagrådet, som har till uppgift att granska nya lagar och deras förenlighet med grundlagar och tidigare lagar, var kritiskt och påpekade att lagen byggde på otillräcklig analys och att varken Lagrådet eller andra remissinstanser hade fått rimlig tid på sig att ta ställning till lagförslaget. Det finnas risk, påpekade Lagrådet, att den nya lagen stod i strid mot andra svenska lagar. Trots kritiken antogs lagen av riksdagen. Den 4 januari 2016 infördes ID-kontroll för alla som passerade gränsen från Danmark, och antalet personer som sökte asyl i Sverige minskade drastiskt.
Migrationsverket fick instruktioner om att arbeta snabbt och effektivt. Syriska medborgare var ofta "lätta fall" som kunde avgöras relativt snabbt, eftersom inbördeskriget i Syrien ledde till att den som kunde göra sannolikt att hen var från Syrien generellt beviljades asyl. Afghaner och speciellt afghanska barn var svårare att utreda, fick vänta längre och fick i högre grad avslag. Först sommaren 2020 hade alla ansökningar från 2015 lett till slutgiltiga beslut, som innebar att 60 procent av de sökande hade fått permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd.
I juni 2016 fick lagman Gudrun Antemar regeringens uppdrag att utvärdera berörda aktörers hantering av flyktingsituationen i Sverige 2015. Utredningen pekar på att "varken regeringen, regeringskansliet, statliga eller kommunala myndigheter hade beredskap för att så många människor på flykt skulle välja att komma till Sverige". Den visar också att det förekom vissa rättssäkerhetsbrister i mottagningsskedet, framförallt beroende på otillräcklig kunskap hos myndigheter och volontärer samt otydlig ansvarsfördelning.
I maj 2018 förlängde regeringen gränskontrollerna med hänvisning till den allmänna ordningen och säkerhetsläget.
Nya och ändrade lagar och regeringsdirektiv Den retroaktiva begränsningslagen Asyllagstiftningen finns i Utlänningslagen, som trädde i kraft 2006.
En tillfällig lag om begränsningar i asylrätten presenterades av regeringen den 6 april 2016. Den innebar vissa skärpningar i förhållande till den i oktober träffade överenskommelsen mellan sex riksdagspartier. En av förändringarna gällde arten av uppehållstillstånd. Enligt oktoberöverenskommelsen skulle tidsbegränsade uppehållstillstånd vara huvudregel under de tre år som lagen skulle gälla, men kvotflyktingar, ensamkommande barn och barnfamiljer skulle fortsatt beviljas permanent uppehållstillstånd. I lagförslaget frångick regeringen överenskommelsen och begränsade undantaget till att gälla enbart kvotflyktingar och ensamkommande barn.
Lagförslaget kritiserades av Lagrådet och en stor mängd andra remissinstanser men klubbades i riksdagen sommaren 2016 och började gälla 20 juli 2016. Lagen gavs då retroaktiv verkan genom att den skulle tillämpas även för personer som sökt asyl innan detta datum.. Den antogs av en enig riksdag med undantag från ledamöterna från (V) och (C) samt fyra miljöpartister och en liberal. Med vissa lättnader vad gäller framför allt familjeåterförening förlängdes lagen den 18 juni 2019 med giltighetstid till 19 juli 2021.
De viktiga förändringarna gentemot tidigare lagstiftning är:
- Begränsningar av vilka skäl som ska ge rätt att stanna i Sverige. Tidigare fanns ”övriga skyddsbehövande” och ”ömmande omständigheter”, som kunde tillämpas för till exempel svårt sjuka människor, barn och den som tillhör en utsatt grupp utan att vara personligen hotad. I och med den tillfälliga lagen krävs starka individuella asylskäl.
- Tillfälliga uppehållstillstånd blev det normala, i stället för permanenta. Här gjorde lagen ett undantag för barn, men genom att Migrationsverket ändrade sin praxis samt att många av de ensamkommande hann fylla eller skrivas upp till 18 år innan beslutet fick detta bara begränsad betydelse.
- Möjligheterna för familjeåterförening begränsades kraftigt.
I och med denna lag ligger Sverige på EU:s miniminivå när det gäller asylrätt, något som också var regeringens uttryckliga avsikt med lagen.
Dublinförordningen Dublinförordningen är en europeisk förordning som reglerar vilken medlemsstat som ansvarar för en asylsökande inom Europeiska unionen (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz omfattas också genom bilaterala avtal med unionen). Enligt förordningen ska en asylansökan endast behandlas av ett av länderna. Den skrevs i sin tidigaste form redan år 1990. 2016 gick Sveriges asyllagstiftning från att ha varit EU:s mest generösa till att läggas på EU:s miniminivå. Dublinförordningen innebar att asylsökande som hade valt Sverige framför andra länder på grund av den relativt generösa lagstiftningen inte kunde försöka någon annanstans när lagen i efterhand blev strängare.
Gymnasielagarna
Våren 2017 presenterade regeringen ett lagförslag som gjorde att de som fått avslag men ännu inte fyllt 18 kunde få chansen att stanna och studera på gymnasiet, om vissa andra krav var uppfyllda. Förslaget fick skarp kritik, både för att den inte dög för det uttalade syftet och för att den var svårtolkad. Lagen antogs av Riksdagen 3 maj 2017, men det visade sig snart att endast en mycket liten del av de ungdomar som fått avslag omfattades av lagen. I april 2018 hade den givit uppehållstillstånd åt 130 personer.
I början av 2018 presenterade regeringen (socialdemokraterna och miljöpartiet) ett nytt lagförslag om att ge tillfälliga uppehållstillstånd för gymnasiestudier till en del av dem som fått avslag på sina asylansökningar men ändå fanns kvar i Sverige. Reglerna var bland annat att man skulle ha sökt asyl som ensamkommande barn senast 24 november 2015, ha fått avslag på asylansökan mer än 15 månader efter ansökan och ha fyllt 18 år när man fick sitt avslag. Enligt lagen ska uppehållstillståndet omprövas efter 13 månader, med kravet att ungdomen ska ha påbörjat godkända studier. Efter avslutade studier kan man få permanent uppehållstillstånd om man inom 6 månader hittar en varaktig försörjning.
Lagen fick kritik från många remissinstanser, däribland Lagrådet, som kritiserade lagens utformning för låg kvalité som gjorde den olämplig att tillämpa. Efter en kort beredningstid och kort remisstid antogs lagen av Riksdagen 7 juni 2018. Migrationsdomstolen i Malmö underkände lagen på grund av att lagtexten om sänkta krav på identitetsbevis gjorde den omöjlig att tillämpa,, en dom som upphävdes av Migrationsöverdomstolen varefter lagen tillämpades. Hösten 2019 började det göras omprövningar efter 13 månader. Sveriges kommuner och landsting (SKL) larmade då om att lagen är för svårtolkad och krävde därför en översyn.
Inledningsvis antogs att lagen skulle omfatta c:a 9000 personer, mestadels afghaner. Totalt tog Migrationsverket emot 11 776 ansökningar utifrån gymnasielagen. Av dessa fick 7 763 tillfälliga uppehållstillstånd för studier.. I februari 2024 hade 5194 av dem fått permanent uppehållstillstånd efter att ha avslutat sina studier och fått godkänt arbete, 384 personer hade fortfarande tillfälliga uppehållstillstånd och 839 hade ansökt om förlängning men ännu inte fått besked.
Förlängningen av den tillfälliga lagen Den 18 maj 2019 beslutade en i stort sett enig riksdag att förlänga den tillfälliga begränsningslagen i ytterligare två år. Reglerna om familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande gjordes dock mer generösa.