thumb|Erikslund 1920. Erikslund, mindre stadsdel i Uppsala belägen väster om stadens centrala delar. Stadsdelsnamnet har minskat i användning under senare decennier och området räknas i dag ofta som en del av västra Bortre Luthagen. Erikslund avgränsas ungefärligen av Tiundagatan, Tiundaskolan, Sibyllegatan och Luthagsesplanaden.
Erikslund var i slutet av 1800-talet en av de arbetarstadsdelar som tillkom utanför Uppsalas stadstullar. 1876 Inköptes området Erikslund av arrendatorn Per-Erik Eriksson från Hellby.Erikslund - en arbetare- och hantverkarestadsdel i Uppsala, Inger Wilin i Årsboken Uppland 1978
Kvarteret Stammen i Erikslund har fått sitt namn efter soldat Carl Adolf Stam, som 1878 var en av de första att bygga ett hus i Eriklund vid Sibyllegatan. Han namngav även Stamgatan, som tidigare var namnet på Geijersgatans norra del innan Geijersgatan förlängdes upp till Erikslund.
Denne lät avstycka och sälja marken, omkring 6 hektar och tjänade gott om pengar på affären. 1888 etablerades S:t Eriks Lervarufabriker på Blomgatan 9, fabriken kom att bli arbetsgivare för många i Erikslund. Erikslund låg på denna tid mitt ute på åkern, skiljd från övrig bebyggelse i Uppsala. Bebyggelsen blev främst enkel kåkbebyggelse, och 1905 ändrades byggnadsbestämmelserna för området för att få området att se mindre schabbigt ut, först på 1940-talet kom bebyggelsen i Erikslund att växa ihop med Uppsalas centralare delar.
Vid sidan av andra förorter som Eriksdal, Enhagen, Stabbylund och Peterslund var Erikslund vid denna tid en arbetarförort med dåligt rykte.Bråksamt var livet på Uppsalas gator och krogar för åttio år sedan, Svante Jakobsson i årsboken Uppland 1978
Bebyggelsen i Erikslund består till stor del av radhus från omkring 1980 samt av flerfamiljshus från 1900-talets mitt. Mycket lite av den äldre bebyggelsen finns bevarad. Länge låg Erikslund avskiljt från resten av Uppsala, men på 1930-/1940-talet bebyggdes åkrarna mellan Erikslund och Luthagen.
Noter
Kategori:Stadsdelar i Uppsala