GuineatärnaBirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Thalasseus albididorsalis) är en havsfågel i familjen måsfåglar som förekommer i Västafrika.AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025 Den behandlas traditionellt som underart till kungstärnan (T. maximus), men nyligen utförda genetiska studier visar att den snarare är systerart till iltärnan (T. bengalensis).
Utseende och läte Med en kroppslängd på 45–50 cm och vingbredden 125–135 cm är guineatärnan en stor tärna, endast skräntärnan är större i sitt utbredningsområde. I häckningsdräkt har den svart hjässa med kort spretig tofs, orangeröd näbb och svarta ben. I flykten syns mörk bakkant på yttre handpennorna. Vintertid är pannan vit, med det svarta reducerat till en "sjal" från ögat till bakre delen av hjässan. Näbben är också ljusare orange.
thumb|right
Ungfågeln har liknande huvudteckning som adulta fåglar utanför häckningstid, medan ovansidan är diffust fjällig med tydliga band på vingknogen och armpennorna samt gulaktiga ben. I flykten uppvisar den tydligt tecknade vingovansidor, med mörk yttre del och ljus inre del med tre kontrasterande mörka band på framkant, större täckare och armpennor. Lätet är ett ljudlig och skarpt "krryuk", likt kentsk tärna men djupare.
Från den amerikanska kungstärnan skiljer sig guineatärnan genom något mindre storlek och ljusare fjäderdräkt. Näbben är också slankare och därmed mer lik iltärna och tofstärna. Den är också något gulare. Jämfört med iltärnan är den större och kraftigare, med längre ben, ljusare ovansida samt vit övergump och stjärt där iltärnan är grå.Olsen, Klaus Malling & Larsson, Hans (1995): Terns of Europe and North America. Christopher Helm, London.
Utbredning och systematik Guineatärnan häckar i Västafrika från Mauretanien söderut utmed kusten till Guinea, ibland längre söderut. Efter häckningstid rör sig vissa fåglar norrut till Marocko. Vintertid ses den söderut ända till Namibia.Gochfeld, M., Burger, J. & Garcia, E.F.J. (2020). Royal Tern (Thalasseus maximus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54018 9 mars 2020).
Artstatus Fram tills nyligen behandlades guineatärnan helt okontroversiellt som en underart till amerikanska kungstärnan (T. maximus). Genetiska studier från 2017 visar dock att guineatärnan istället är systerart med iltärnan (T. bengalensis). Idag urskiljs den allt oftare som egen art.
Släktestillhörighet Tidigare förde man en mängd tärnor till släktet Sterna. Fylogenetiska studier av Bridge et al. 2005 påvisade att den sammanslagningen inte gav monofyletiska släkten och man bestämde därför att dela upp familjen i fler släkten för att bättre spegla tärnornas utveckling och släktskap. På grund av detta förs guineatärnan med släktingar numera av de flesta auktoriteter till släktet Thalasseus tillsammans med bland andra kentsk tärna och iltärna.
Levnadssätt Arten är kustlevande och ses patrullera stränder, laguner och hamnar. Den häckar mellan april och juli.
thumb|left|Ägg från guineatärnan.
Status och hot Internationella naturvårdsunionen IUCN erkänner den ännu inte som egen art, varför dess hotstatus inte bedömts.
Noter Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2021) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11 Externa länkar
Kategori:Tärnor Kategori:Fåglar i etiopiska regionen