Olaus Öhrlin, född september 1707 i Örsjö socken, död 4 december 1768 i Vadstena församling, Östergötlands län, var en svensk präst.
Biografi Öhrlin föddes september 1707 i Örsjö socken. Han var son till bonden Per. Öhrlin började sina studier i Ystad och blev i december 1729 student vid Lunds universitet. 1741 blev han magister. Öhrlin prästvigdes 27 april 1742. Han reste utomlands 1745. Öhrlin blev 1746 baccalaureus theologiae i Rostocks universitet. Den 24 oktober 1748 sökte Öhrlin den tredje teologiprofessuren i Åbo och blev samma år student där. Han disputerade där den 12 september 1750. Samma år, den 11 oktober, fick han ett intyg om disputationen där det stod att han ”med särskild skicklighet hade försvarat den, trots att han av opponenterna angreps på ett ganska ovänligt och grälsjukt sätt, och trots att akten drog ut längre än den tid som föreskrivs i akademiska stadgar”. I disputationen gick Öhrlin mycket hårt åt herrnhutarna. Det gjorde att han fick många ovänner i Åbo och tvingades lämna staden.
Därefter flyttade Öhrlin tillbaka i Stockholm. Därifrån sökte han, med lika liten framgång som i Åbo, en teologisk professur i Uppsala år 1753. Tre år senare vände han sig till riksens ständer och bad om ett förordnande från Kungl. Maj:t som skulle ge honom rätt att hålla föreläsningar i huvudstaden i hebreiska och teologi. Den ansökan bifölls i bondeståndet och borgarståndet. Därefter lämnade hans vän Oelreich in en skrivelse till lantmarskalken, greve von Fersen, med begäran om samma bifall hos ridderskapet och adeln. Till prästeståndet gjordes däremot ingen sådan ansökan, eftersom man nog befarade att den där skulle avslås. I sin skrivelse framhöll Oelreich Öhrlins stora fattigdom: ”Däremot”, säger han, ”har han stor erfarenhet inom allehanda vetenskaper, har rest mycket utomlands och är, kort sagt, en av våra största och lärdaste teologer i riket. Om någon hjälp är möjlig, så ber jag innerligt att den visas denne fattige och nödlidande man.” Riksens ständer gav honom det begärda förordnandet, och han fick därefter kungligt tillstånd att hålla föreläsningarna. För att locka ungdomen att komma utgav han en skrift med titeln: En kort avhandling om poena anthropologica, eller det straff som oundvikligen drabbar människan av hennes egen natur när hon syndar.
I Vetenskapsakademiens lokal på Riddarhuset började han sina föreläsningar den 16 maj 1757. De offentliga föreläsningarna i hebreiska skulle fortsätta varje eftermiddag utom onsdagar och lördagar. Därutöver lovade han att i enskilda föreläsningar ta upp ”de nya teologiska stridigheterna”, Benzelii Repetitio av teologin samt ett ”kritiskt kollegium” om de svåraste ställena i den heliga Skrift.
Öhrling blev 26 april 1763 kyrkoherde i Vadstena församling. Han blev teologie doktor vid Greifswalds universitet 19 februari 1764. Öhrlin avled 4 december 1768 i Vadstena stad och begravdes 12 december samma år i Vadstena klosterkyrka.
Ett porträtt av Öhlin hänger i Vadstena klosterkyrkas sakristia.
Familj Öhrlin gifte sig 1745 med Elisabeth Sophia Kehler (född 1711). Hon var dotter till apotekaren Daniel Kehler och Adelgunda Schultz i Lund. De fick tillsammans barnen Margareta Johanna Kehler (1748-1784) som var gift med fänriken Adolph Sundwall vid Kajana regemente och Maria Elisabeth Kehler (1754-1833) som var gift med fänriken Anders Talén vid Östgöta infateriregemente och fänriken Adolph Sundwall vid Kajana regemente.
Bibliografi 1740 - De existentia idearum innatarum. Lon. Göteborg. 1741 - De mammona iniquitatis. Lon. Göteborg. 1745 - Disputatio in Quæstionem an Diabolus habeat reliquias notitiæ DEI concreatæ. Lon. Göteborg. 1746 - Disp. Theol. nonnullis erroribus Dippelianis circa doctrinam de Justificatione opposita. Rostock. 1747 - Observationum, quibus ostenditur perseverantiam finalem esse peccati in Spiritum Sanctum essentialem contra - Carpzovium. P. I, Lipsiæ et Wismaricæ.d 1748 - Editio secunda. Stockholm. 1748 - Observationum, quibus ostenditur veritatem illam religionis evangelico-lutheranæ maxime fundamentalem, quod Christus pro omnibus peccatis etiam illo in Spir. Sanct. sie dicto consummato satisfecerit sivi rite constare, paucis de termino peremtorio, adjectis, contra - J Carpzovium. Stockholm. 1749 - Ovälduga Tankar af Guds hel. Ord om Synd emot Then H. Anda, besynnerligen under thet gamla Test., såsom tredje delen af svaret på Herr Prof. Carpzovs i Wismar skrift emot Biskopen i Lund - J. Engström. Stockholm. 1749 - Nödig undersökning om the uti wår Lutherska Församling nu för tiden mäst gängse Theologiske Stridigheter, hwaruti först upptages then Danske Menozæ willosatser, besynnerligen then uti thess beskrifning om Tron. - - - af Aletophilus. Veckoskrift. Stockholm. 1750 - Disquisitio Theologico-philosophica, qua breviter evincitur malitiosam peccatoris in Sp. S. voluntatem esse absolute insanabilem, licet intellectus ejus fuerit illuminatus, contra - Carpzovium. Stockholm. 1750 - Disputatio Exegetio-theologica de Lege ceremoniali ad Christum Pædagoga. Gal. III:24. Åbo. 1755 - Om en oomvänd syndares bön til Gud om sin egen omvändelse. Strängnäs. Översättning av Fecths disputation. 1755 - Om Patriarkernas långa ålder består af solår eller månadsår. Stockholm. 1756 - Historia om Aethiopiska eller Abyssiniska Församlingens tillstånd. Västerås. Ny upplaga 1781. 1757 - De poena anthropologica, eller Det straff etc. Stockholm. 1766 - Afhandling om hebreiska språkets nytta uti Theologien och lätthet att fatta efter nya methoden; cui subjicitur ad calcem radicum Heræarum contradictoriæ significatuionis in primitiva sua bilittera resolutio, una cum litterarum hebr. notionibus exstantioribus scripturariss. Greifswald. Tractatus pneumatico-Theologicus: an atheismus explicite theoreticus sit possibilis. Lexicon Hebraicum (påbörjad). Vederläggning av inlagan till Kanslikollegium från Stockholms stads konsistorium.
Källor
Noter
Kategori:Svenska teologer under 1700-talet Kategori:Födda 1707 Kategori:Avlidna 1768 Kategori:Män Kategori:Personer från Örsjö socken, Skåne Kategori:Svenska präster under 1700-talet