Minimum är en bok av filosofen Hans Larsson som utkom 1935. Den var hans sista bok.

Boken var enligt inledningen ett försök att skapa orientering i samtidens debatt, utreda konsekvenser av olika teorier och finna ett minimum att enas om. Den inleds med manuskriptet till ett tal som Larsson höll för studenter i Lund 1932 och fortsätter med uppsatser som på olika sätt går att ansluta till talet. Vissa av uppsatserna hade tidigare publicerats annorstädes.

I sin sista bok kopplar Hans Larsson samman gemenskapstemat från föregående verk, Gemenskap (1932), med begreppet humanism. Humanismens kärna beskrivs som:

På så vis uppfattas humanismen av Larsson som förankrad i objektiva sakförhållanden i människans natur, oberoende av metafysiska ståndpunkter.

Innehåll Vid Lunds studenters Tegnérsfest den 4 oktober 1932 Utan mening För att... Djuret, odjuret, människan Sunda förnuftets kris "Jag sitter vid mitt bord" Naturen vill Eld Eviga sanningar Varför är det orätt? Omvärdering och avvärdering Hur långt är objektiv värdering möjlig? Adam Smiths fiktion Hälftensanningar Eros och Agape Kärlekens arter Anti-idealistisk teologi Osjälviskhet Rättskultur Historiens dom Humanism Ismerna Spårväxling Diplomatfilosofi Den näst bäste Örnar Det onda

Referenser

Kategori:Facklitteratur 1935