Aspudden är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Den gränsar till Gröndal, Liljeholmen, Midsommarkransen och Hägersten.
Området började exploateras på 1910-talet då Byggnads AB Manhem köpt upp mark som avstyckats från Hägerstens gård.
Historia miniatyr|Hägersten, Örnsberg, Aspudden 1817. Namnet Aspudden är känt sedan 1772. Det var ursprungligen ett torp som löd under Hägerstens gård, som avstyckats från Årsta gård 1760. Senare delades egendomen i Stora och Lilla Aspudden.Blomberg & Wehlin-Fürst Under 1800-talet fanns på Lilla Aspudden blomster- och fruktodlingar. På Stora Aspudden odlades tobak.
År 1865 flyttade Alfred Nobel Nitroglycerin Aktiebolagets fabrik till Vinterviken efter att den tidigare anläggningen vid Söder Mälarstrand sprängts. Där tillverkades dynamit ända fram till 1920-talet, då företaget flyttade till Gyttorp. I dag finns bara några enstaka hus kvar, bl.a. den gamla svavelsyrafabriken från 1890-talet.
Åkeriägaren Per Lundkvist köpte marken 1884 och sålde i sin tur till Olsson och Rosenlund som köpte marken 1894 och 1898 fick tillstånd att använda marken för att bygga bostäder. Bolaget valde att stycka av den och sälja till olika byggbolag.
Manhem och Aspudden
1901 köpte det halvt ideella bolaget Byggnads AB Manhem och bolagets direktör Torsten Alm egendomen Aspudden om 42 hektar, och fyra år senare det intilliggande området Jacobsdal om 10 hektar. Ett första förslag till stadsplan togs fram 1906 av arkitekt Per Olof Hallman. Enligt denna skulle området bebyggas med fristående hus i oregelbundna kvarter. Då byggnadsbolaget fick ny ledning 1907 ändrades byggplanerna och stadsplanen ersattes med rätvinkliga gator och kvarter.
Efter den misslyckade satsningen på att bygga hus åt enskilda valde Manhem att bygga arbetarbostäder. Centrala Aspudden är bebyggt med bostadshus i innerstadsstil med slutna kvarter. Dessa hus uppfördes i jugendstil på 1910-talet. De flesta lägenheter var små; detta var en stadsdel för arbetare. Lägenheterna var större än de i Stockholm men i enrummare kunde 8-10 personer komma att bo i. I regel var de nya invånarna inflyttade från Södermalm. Affärslokaler uppfördes i husens bottenvåningar och en rad verksamheter etablerades. För det ännu tämligen isolerade Aspudden kom dessa butiker att ofta bli det enda alternativet för arbetarna som bodde där. Huvudgatan fick namnet Jarlagatan - idag heter den Hägerstensvägen. Byggandet tog dock inte riktig fart förrän 1911 då Södra FörstadsbananFlygfoto Stockholm, s. 28 drogs fram genom området. Bolaget hade bildats 1909 av AB Manhem och andra markägare söder om staden. Spårvägen gick från Liljeholmen via Kilaberg längs med Hägerstensvägen. Kilaberg var tidigare mer tydligt ett eget område med egen spårvägshållplats men är idag integrerat med Aspudden. Kilaberg är området vid Shells bensinstation.
1910 påbörjades tomtförsäljningen i Aspudden. Byggnadsbolaget lämnade byggnadslån och råd för att underlätta för privata tomtköpare och byggspekulanter. Områdets alla fördelar annonserades ut i den lilla skriften ”Något för Eder”, där det framgår att en lägenhet om 2 rum och kök kostade från 330 kr per år. Hyresgäster lockades också med idrotts- och lekplatser, biograf, butiker, folkskola, koloniträdgårdar och telefonstation. De flesta av AB Manhems hyreshus ritades av arkitekt Albin Brag, så även Fontändamm en skulptur på Manhemsgatan. Husen uppfördes som sluten kvartersbebyggelse och fick utsirade gavlar, burspråk och kraftigt vinklade takfall i en enkel jugendstil, vilket bidrog till att ge stadsdelen dess enhetliga karaktär.Bostadsrättsföreningen Lövsmygen Manhem ägde och förvaltade omkring 700 lägenheter i Aspudden där en majoritet (65 procent) var ettor. Lägenheterna var ljusa och luftiga. I Aspudden bodde 1978 personer år 1913 och antalet ökade till 4662 år 1918. Bolaget Manhem köptes av Esselte år 1920.Forsberg et al 1971 s. 41f
"betydande arkitektoniska och miljömässiga kvaliteter. Det utgör ett gott exempel på en enhetlig och samlad bebyggelse från seklets början och är i sitt slag det enda bevarande inom Stockholm. Som sådant har det ett stort kulturhistoriskt värde"Stockholms stadsmuseums tjänsteutlåtande om Aspudden 1970 ur Forsberg et al 1971 s. 56
Stockholms stadsbyggnadskontor slog 1997 fast att centrala Aspudden är en värdefull bebyggelsemiljö som äger betydande miljömässiga kvaliteter och stort kulturhistoriskt värde och att området är unikt i Stockholm med enhetlig flerfamiljbebyggelse från 1910-talet. Stadsbyggnadskontorets åsikt var att ytterligare förtätning ska ske med stor varsamhet för att behålla den ursprungliga stadsplanen med stora, öppna gårdar.Områdesprogram Liljeholmen, Gröndal, Aspudden, Midsommarkransen, Västberga, Stadsbyggnadskontoret, 1997
Aspudden var en del av Liljeholmens municipalsamhälle som var en del av Brännkyrka landskommun. Innan inkorporeringen i Stockholms stad krävdes ingen stadsplan då Aspudden låg i Brännkyrka socken och alltså låg i en landskommun och inte i en stad. Etableringen av industrier i Brännkyrka berodde just på att bestämmelserna för byggnader var mindre noggrann än i Stockholms stad. Det första förslaget till en stadsplan för Aspudden följde 1912.Forsberg et al 1971, s. 31 År 1913 inkorporerades Brännkyrka landskommun i Stockholms stad. 1918 antogs en stadsplan som gällde fram till 1934 men som innebär att knappt några nya bostäder byggdes. Stadsdelen fick en formell status 1926 med namnet Vinterviken. Sitt nuvarande namn fick Aspudden 1934.
Aspuddens idrottsplats anlades 1913 och blev hem för IF Linnéa. En annan klubb som bildades var Aspuddens IK. IFK Aspudden heter sedan 2012 heter IFK Aspudden-Tellus. Idrotten blev en viktig del av det sociala livet i Aspudden liksom folkrörelserna i form av den socialdemokratiska ungdomsföreningen Aktiv och en Folkets hus-förening. Dessa typer av rörelser minskade från 1940-talet och framåt.
I Aspudden finns en kyrka, träkyrkan S:t Sigfrids kyrka, som restes 1904. Kyrkan hade då tidigare stått i hörnet Frejgatan/Tulegatan i Stockholm.Aspudden, Stockholmshem, 1998 När Aspudden byggdes fanns ett behov av ett allmänt badhus. Mellan 1919 och 2009 existerade Aspuddens badhus (Aspuddsbadet) som från 27 mars 1925 förvaltades av Aspuddens badhusförening. Aspuddsbadet uppfördes som renlighetsbad då de flesta bostäderna saknade bad och dusch. Det privatdrivna Aspuddens sjukhem fanns fram till 1960-talet då byggnaden revs. Det var känt som Hemgården.https://carinonnestam.wordpress.com/2014/07/04/ett-sjukhem-i-aspudden-i-hagersten/
Hyresgästföreningen i Aspudden var mycket aktiv under 1920- och 1930-talenForsberg et al 1971, s. 64 Under 1930-talet skedde flera konflikter mellan hyresvärdar, offentliga och privata, och hyresgäster i Aspudden som motsatte sig hyreshöjningar. 1930 stoppades hyreshöjningar och 1931 tvingades de privata hyresvärdarna att sänka hyrorna.Forsberg et al 1971, s. 42 Aspudden fick efter påtryckningar från Aspuddens hyresgästförening till kommunfullmäktige ett apotek 1931. Under decennier med start 1935 diskuterades en samlingslokal med 200 platser men den kom aldrig att realiseras. Den var bland annat föreslagen att ligga vid Fågeltorget.Forsberg et al 1971, s. 38ff På 1930-talet riktades kritik mot myndigheternas skötsel av Aspuddens gator och spårvägstrafik. Kritiken ledde fram till förbättringar av utemiljöerna i Aspudden och Manhem genomförde moderniseringar i sitt bostadsbestånd: värme och vatten drogs in och nya spisar och diskbänkar installerades.Forsberg et al 1971, s. 43
Gatunamn Gatorna i Aspudden har namn inom kategorin «svensk forntid och medeltid», t. ex. Erik Segersälls väg som är uppkallad efter Erik Segersäll. Ett annat exempel är Botvidsgatan som fått sitt namn efter Sankt Botvid.Stockholms gatunamn, Nils-Gustaf Stahre och Börje Westlund, 2005 Denna namngivning utgick från Manhemsgatan uppkallad efter Bostadsbolaget Manhem. Gatunamnet användes i folkmun och fastställdes officiellt 1924. Ett annat namn med anknytning till bostadsbolaget är Torsten Alms gata. Blommensbergsvägen har fått sitt namn efter krogen Blommens berg som drevs av Johan Eric och Gustav Blom.
Nya byggnader av HSB och allmännyttan
Manhem sålde 1920 alla sina fastigheter i Aspudden till Esselte som kom att vara ägare fram till 1944 då fastigheterna såldes till Stockholms stad. Aktiemajoriteten i Byggnads AB Manhem förvärvades av staden 1944 för 5,2 miljoner och staden blev ägare till jugendbebyggelsen. Detta förde även med sig att Stockholmshem och AB Familjebostäder började bygga bostadshus i området i form av punkthus, barnrikehus och smalhus längs med Hövdingagatan, Torsten Alms gata, Schlytervägen, Styrbjörnsvägen och Sigfridsvägen. Till de verksamma arkitekterna i Aspudden hörde Ernst Grönwall och Georg Varhelyi. Västra Aspudden, norr om Hägerstensvägen, byggdes på 1940-talet, och då uppfördes många hyreshus av allmännyttan. Några ritades av HSB under arkitekt Curt Strehlenert som vid den tiden var chef för HSB:s arkitektkontor. Aspuddens skola öppnade 1948 och var Aspuddens första egna skola. Den ritades av Tore Axén.
I en av HSB:s fastigheter vid Fågeltorget (hörnan Hägerstensvägen/Blommensbergsvägen) låg kvartersbiografen Tärnan, som öppnade den 24 september 1952 och stängde den 14 juni 1970. Delar av biografens entré finns fortfarande kvar och är idag Nettos godsmottagning. Det fanns även en biograf på Hägerstensvägen 100, "Aspen", från 1 september 1952 till maj 1961. Biografen "Jarla" låg på Härbärgesvägen, namnet Jarla var i bruk från 1934 till 1960-talet, biografen hade 90 platser. I början av 1970-talet fanns sex livsmedelsaffärer, nio frisörer och tre kaféer. Det fanns även specialbutiker som järnhandel, färghandel, skomakare, glasmästare och tatuerare. I Aspudden fanns 1970 en pressbyrå och glasskiosk på Hägerstensvägen samt postkontor och mödravårdscentral. Biblioteket låg på andra sidan Hägerstensvägen jämfört med dagens läge och låg vägg i vägg med restaurangen Aspen.Forsberg et al 1971, s. 15
Spårvägen lades ner 1964 och samma år invigdes tunnelbanestationen Aspudden på röda linjen i Stockholms tunnelbana mellan stationerna Liljeholmen och Örnsberg. Stationen ligger i bergtunnel 15–20 meter under marken vid Schlytersvägen–Erik Segersälls väg. Stationen invigdes 5 april 1964. Avståndet från stationen Slussen är 4,7 kilometer. Utbyggnden av tunnelbanan innebar att gamla koloniträdgårdar i Aspudden försvann när Örnsbergs tunnelbanestation byggdes.Aspudden och Midsommarkransen, Kulturmiljöutredning 2012-03-15
Förslumning och rivningshot
Från 1940-talet och framåt började Aspudden förändras och förslummas. Aspudden hade som flest invånare 13 500 år 1950. 1975 hade antalet sjunkit till 7500, en minskning med 49 procent.Jernberg et al 1985 Många barnfamiljer lämnade området i en tid av reallöneökningar med möjligheter att flytta till större och modernare lägenheter i andra delar av Stockholm. De små äldre lägenheterna i Aspudden var för allt färre ett alternativ. Under 1960-talet blev Aspudden allt mer förslummat och befolkningen minskade och åldrades.Aspudden - en utställning om bostadsförnyelse 20 maj - 29 augusti 1976 I en undersökning över bostäderna i centrala Aspudden hade 65 procent av de som bodde där 1948 flyttat 1965. Inflyttningen kom från innerstaden, i första hand Södermalm.Forsberg et al 1971, s. 12 Perioden 1960-1970 minskade befolkningen i Aspudden med en dryg fjärdedel. En undersökning gjord 1973 visade att bara 4 procent av de boende i Aspudden var barnfamiljer. Man och ogift eller skilda var överrepresenterade.