Islamiska republiken Afghanistan är den stat som bildades i Afghanistan år 2004. Den föregicks av en interimsadministration som skapats efter att talibanernas islamiska emirat störtats av USA-ledda trupper hösten 2001, och en övergångsadministration som 2002–2004 förberedde en ny konstitution och höll allmänna val. Under hela republikens existens har det pågått inbördeskrig mellan regeringen och talibanerna.

11 september-attackerna 2001 föranledde USA att kräva Usama bin Ladin utlämnad men talibanregimen vägrade göra detta. Afghanistan angreps 7 oktober 2001 av USA och Storbritannien, i det som kallades Operation Enduring Freedom. Amerikanska flygplan genomförde kraftiga bombangrepp som underlättade för Norra alliansen att närma sig Kabul norrifrån. USA satte också in drygt 1000 marksoldater. I december 2001 hade invasionsstyrkorna tagit kontroll över Kabul och större delen av landet, men talibansoldater flydde upp i bergen och fortsatte att göra motstånd. Vid årsskiftet enades afghanska ledare, talibanmotståndare, vid en konferens i Bonn om att bilda en interimsregering under Hamid Karzai. Han vann sedan presidentvalen 2004 och 2009, det senare med lågt valdeltagande och hårda beskyllningar om valfusk.

I augusti 2021 lämnade amerikanska trupper Afghanistan varpå talibanerna i snabb takt kunde överta alla större städer i Afghanistan. Den 15 augusti 2021 intogs huvudstaden Kabul och talibanerna utropade på nytt det Islamiska emiratet Afghanistan. Den nya regimen är inte erkänd av FN.

Historia

Upprättandet av Islamiska republiken I december 2001, efter att talibanregeringen störtats, bildades den afghanska interimsadministrationen under Hamid Karzai. I slutet av 2001 tog FN:s säkerhetsråd initiativ till den fredsbevarande styrkan International Security Assistance Force (ISAF). Styrkans mandat var att bistå president Karzais regering att upprätthålla lag och ordning samt att återuppbygga landets infrastruktur. Efter invasionen 2001 fortsatte USA att ha ett stort antal soldater i Afghanistan och att lägga ned mycket stora summor pengar på kriget. Vid denna tidpunkt, efter två decennier av krig och akut svält, hade Afghanistan en av de högsta spädbarns- och barnadödlighetstalen i världen. En internationell givarkonferens arrangerades i London den 1 februari 2006 där Afghanistan fick löfte om 10 miljarder amerikanska dollar.

2014 hölls ett nytt presidentval. Efter en utdragen process med ömsesidiga beskyllningar om valfusk fastställdes ett valresultat genom förhandlingar i oktober 2014. Resultatet blev att de två huvudkandidaterna till presidentposten delade upp makten mellan varandra. Ashraf Ghani utsågs till president och Abdullah Abdullah blev regeringschef. Resultatet blev en regering där de båda ledarna delade på departementen och där samarbetet och koordineringen fungerade dåligt. Regeringen hade sedan USA:s invasion 2001 varit beroende av NATO-styrkor för att behålla makten.

Sommaren 2019 förhandlade USA med talibanerna om ett tillbakadragande av amerikanska trupper, och i början av 2020 fattades en överenskommelse om förhandlingar som skulle inbegripa den afghanska regeringen. I september 2019 hölls presidentval efter att ha skjutits upp flera gånger. Endast 1,8 av 9,6 miljoner registrerade väljare deltag i valet. Först i februari 2020 presenterades ett definitivt resultat som innebar att Ashraf Ghani vunnit med mer än 50 procent av rösterna.

Totalt hade mer än 775 000 amerikanska soldater tjänstgjort i Afghanistan under perioden 2001-2019, många av dem i flera omgångar. USA:s försvarsdepartement anger att 2 300 amerikanska soldater hade dödats och 20 000 sårats i strid. Minst 100 000 civila hade dödats eller skadats i kriget under perioden 2009–2019.

Kollaps

Talibanoffensiven 2021

Från hösten 2018 fördes fredssamtal mellan USA och talibanerna, som inte accepterade att Afghanistans regering deltog i samtalen. Det resulterade bland annat i att 5000 fängslade talibaner släpptes fria. Uppgörelsen skulle följas av samtal mellan talibanerna, regeringen och andra afghanska grupperingar, men några reella överläggningar har inte kommit igång. USA:s nyvalde president Joe Biden bekräftade i början av 2021 sin företrädare Donald Trumps beslut att dra tillbaka de amerikanska trupperna senast 11 september samma år, och huvuddelen av trupperna lämnade landet redan innan 1 maj.

I maj började talibanerna intensifiera sin krigföring och i början av augusti erövrade de på mycket kort tid samtliga viktiga städer förutom Kabul. Flera av städerna, exempelvis Mazar-e-Sharif och Jalalabad, överlämnades till talibanerna av de lokal makthavarna utan strid. Söndagen 15 den augusti har talibanerna börjat gå in i Kabul. President Ashraf Ghani som lämnade landet accepterade ett fredligt maktövertagande för att skydda civilbefolkningen, vilket talibanernas företrädare också accepterade. Vice presidenten Amrullah Saleh har flytt till Panjshirdalen, Provinsen Panjshir, som fortfarande kontrolleras av regeringsstyrkor, och utropade sig den 17 augusti 2021 till ny president efter Ghani.

Den 18 augusti dödades minst tre människor som deltog i en demonstration mot talibanerna i staden Jalalabad när talibankrigare slog ned och besköt demonstranterna. Den 19 augusti rapporterades flera personer ha dödats i staden Asadabad, när talibaner besköt människor som firade Afghanistans nationaldag och viftade med den afghanska flaggan i svart, rött och grönt. Om offren skjutits ihjäl eller trampats till döds i paniken som bröt ut är oklart. Den 26 augusti 2021 dödades över 100 människor i samband med två explosioner i Kabul, en vid Kabuls internationella flygplats och en vid ett hotell nära flygplatsen. 13 amerikanska soldater bekräftades vara bland de döda, samt minst 90 afghaner. En gren av IS, ISIS-K, också kallad IS Khorasan, har tagit på sig bombdådet, som ses som en terrorattack och självmordsattentat.

Kabuls fall

Den 15 augusti 2021 gick talibanstyrkorna in i huvudstaden Kabul och mötte endast begränsat motstånd. På eftermiddagen rapporterades det att den afghanske presidenten Ashraf Ghani hade lämnat landet, på flykt till antingen Tadzjikistan eller Uzbekistan; Ordföranden för Folkets hus Mir Rahman Rahmani rapporterades också ha flytt in i Pakistan. Efter Ghanis flykt övergav de återstående lojalistiska styrkorna sina poster och de afghanska väpnade styrkorna upphörde de facto att existera.

På kvällen den 15 augusti ockuperade talibanerna distriktet Arg i Kabul, och sänkte den afghanska republikanska flaggan och hissade sin egen flagga över palatset. Den 19 augusti 2021 proklamerade talibanerna återupprättandet av det islamiska emiratet Afghanistan.

Den 17 augusti 2021 träffade Gulbuddin Hekmatyar, ledaren för den talibananslutna Hezb-i-Islami, både Hamid Karzai, Afghanistans tidigare president, och Abdullah Abdullah, ordförande för Höga rådet för nationell försoning och tidigare verkställande direktör, i Doha, i ett försök att bilda en regering. President Ghani, efter att ha bosatt sig i Förenade Arabemiraten, uttryckte att han stöttade sådana förhandlingar.

Talibanerna utropar seger Sommaren 2021 intog talibanerna i snabb takt alla större städer i Afghanistan. Den 15 augusti intogs huvudstaden Kabul och talibanerna utropade på nytt det Islamiska emiratet Afghanistan. I början av september 2021 presenterades den nya regeringen, som presenterades som tillfällig. Tillförordnad premiärminister blev mulla Mohammad Hassan Akhund, en av talibanrörelsens grundare. Sirajuddin Haqqani, ledare för det terrorstämplade Haqqaninätverket blev inrikesminister. Till biträdande ledare utsågs mulla Abdul Ghani Baradar, som lett talibanernas politiska kansli i Qatar under de fredssamtal med bland andra USA som hållits där under åren innan maktövertagandet. Mulla Yaqoob, son till talibangrundaren mulla Omar, utsågs till tillfällig försvarsminister. Utanför regeringen men med förmodat stor makt finns talibanernas högste ledare Haibatullah Akhundzada. Den nya regimen är (mars 2022) inte erkänd av FN.

Under talibanregimens första år vid makten har landets hazariska minoritet utsatts för en rad dödliga attacker, både från talibanerna och från ISIS-KP, "Islamiska statens" afghanska gren. Även andra etniska och religiösa minoriteter lever under hot, liksom kvinnor, journalister och människorättsförsvarare. I augusti 2022 bedömer det amerikanska museet till minne av förintelsen att Afghanistan är nummer fyra av de länder i världen som löper störst risk för massmord och grymheter mot civila.

Styre vänster|miniatyr|200x200px|USA:s president Donald Trump med Afghanistans president Ashraf Ghani 2017 Enligt konstitutionen från 2004 är Afghanistan en islamisk republik där makten är uppdelad på den verkställande, lagstiftande och dömande makten. Deras respektive maktutövning ska vara självständig. Konstitutionen ger dock presidentämbetet förhållandevis stora befogenheter som förstärks av den politiska dynamiken, där den verkställande makten har det största inflytandet. Lagar antas ofta genom presidentdekret, vilket sker i en konstitutionell gråzon. Enligt Demokratiindex 2019 var Afghanistan en auktoritär regim.

Sedan valet 2014 var president Ashraf Ghani stats- och regeringschef. Hans huvudmotståndare i valet 2014 Abdullah Abdullah innehade 2014–2020 en post ungefär motsvarande premiärminister (Chief Executive), en funktion utan stöd i konstitutionen som inrättades som maktdelningskompromiss till följd av det omtvistade valresultatet. Valresultatet från 2019 tillkännagavs definitivt i februari 2020, fem månader efter valet, och innebär att Ghani fick 50,64 procent av rösterna. Abdullah underkände resultatet med hänvisning till valfusk och den 8 mars 2020 utropades sig båda rivalerna till president och svor presidenteden i varsin ceremoni. Senare i mars deklarerade USA:s utrikesminister Mike Pompeo att USA drar in 1 miljard dollar i bistånd år 2020 och eventuellt lika mycket år 2021 eftersom de två rivaliserande presidenterna inte kunde enas om en gemensam regering som kunde delta i de planerade fredsförhandlingarna. I maj 2020 träffade de båda rivalerna en överenskommelse om att dela makten och att Abdullah skulle få huvudansvaret för regeringens roll i den USA-ledda fredsprocessen. I överenskommelsen ingick att den tidigare krigsherren och tortyranklagade vicepresidenten Abdul Rashid Dostum blev överbefälhavare (marshal) och fick en post i regeringen.

Enligt Transparency International var Afghanistan ett av de mest korrupta länderna i världen. År 2018–2019 var Afghanistan det land i världen som hade flest dödsfall förorsakade av krigshandlingar och terrorbrott. 2020 var det världens dödligaste land för civila och det land i världen som var mest utsatt för terrorism.

Val av president och parlament Presidentval ska äga rum vart femte år och höll senast 2019. Val till parlamentets underhus (wolesi jirga) ska också hållas vart femte år. Det senaste valet försenades med över tre år och hölls i oktober 2018. Det året fanns 74 politiska partier registrerade. Partiernas strukturer är ofta svaga och de bygger i regel mer på etnisk tillhörighet än på gemensamma politiska intressen eller ideologi. Det finns få tydliga skiljelinjer mellan olika grupperingar i parlamentet. Valsystemet bygger inte på proportionell mandatfördelning vilket leder till ett starkt individfokus.

Samarbetet mellan parlamentet och regeringen fungerade ofta dåligt. Regeringens arbete hämmades av inbördes konflikter mellan olika ministerier. Skiljelinjerna var ofta etniska, där Ghani (pashtun) och Abdullah (tadzjik) favoriserade sina egna folkgrupper vid tillsättningar av poster och tilldelning av utvecklingsprogram. Andra folkgrupper, som hazarer och uzbeker, exkluderades vilket i sin tur ledde till ökade etniska och regionala motsättningar. Korruptionen var ett mycket stort hinder för en effektiv och rättssäker förvaltning.

Säkerhetsläget 2018–2021