Theodor Fabian Neovius, född 2 september 1833 i Sordavala i Karelen i nuvarande Ryssland, död 7 juni 1886 i Kyrkslätt i Nyland, var en finländsk publicist, forstmästare och lektor.
Uppväxt och utbildning Neovius tillhörde en gammal finlandssvensk kultursläkt.Heikki Nevanlinna, Neovius-Nevanlinna: erään suvun kronikka, Helsingfors 2022. Han var postum son till kyrkoherden Adolf Neovius; hans mor Charlotta, född Burgman, var alltså nybliven änka när han föddes. Hans äldre bröder var Carl Adolf, Edvard, Wilhelm och Frithiof Neovius. Neovius fick privatundervisning och tog studentexamen i Helsingfors 1850. Därefter studerade han vid Helsingfors universitet men blev relegerad 1855 i efterdyningarna av den så kallade Tölöaffären. Efter att ha fått återvända till universitetet tvingades Neovius avbryta sina studier 1857 på grund av ögonsjukdom. Neovius reste därefter till Sverige, Tyskland och Schweiz samt studerade vid Centralforstlehranstalt für das Königreich Bayern i Aschaffenburg i Bayern och utexaminerades där som forstmästare 1859.
Yrkesliv Efter att ha återvänt till Finland arbetade han som forstmästare 1859–1863. Dessutom verkade Neovius som publicist. Han var Helsingforskorrespondent för Åbo Underrättelser 1863–1864 och tillsammans med en kompanjon utgav han det liberala veckobladet Helsingfors Posten 1864–1865.
Redan på 1850-talet hade Neovius också ägnat sig åt pedagogisk verksamhet med tonvikt på matematik. Han arbetade som matematiklärare vid Helsingfors privata lyceum 1854–1855, som lärare i matematik och fysik vid den tekniska realskolan 1856–1857 samt ledde matematiska mätningar i Bayern. År 1865 flyttade Neovius till Sverige, där han blev medborgare 1871. Han arbetade i Göteborg som lärare och föreläsare från 1865, som rektor för en privat pojkskola från 1867 och som rektor för Göteborgs lyceum från 1870. https://www.kyhf.hembygd.fi/arkivalia_sv/katalogen/view-165575-72555 Även hans hustru arbetade som lärare i Göteborg 1867–1875. Under tiden i Sverige utgav Neovius 1874 Lärobok i plana geometrin. Vid återkomsten till Finland blev han 1875 tillförordnad och 1877 ordinarieFinlands statskalender 1882 lektor i matematik och naturvetenskap vid folkskollärarinneseminariet i Ekenäs. Där återvände Neovius också till publicistisk verksamhet och grundade 1881 tidningen Vestra Nyland, som han redigerade till och med 1882. Till sina åsikter var Neovius liberalW. E. Nordström, Fyra pressens pioniärer : Theodor Neovius, J. F. Grönroos, Ossian Reuter, Waldemar Lönnbeck, Ekenäs 1980. och i språkfrågan tillhörde han gruppen de blodlösa.
Familj Neovius gifte sig 1860 med Lova Moring som var född på Kuttila egendom i Kalvola men uppvuxen på Gesterby gård i Kyrkslätt. I äktenskapet föddes sönerna ingenjören och industriidkaren Theodor Neovius, vilken flyttade till Uppsala med sin familj och dog där 1911, och vice häradshövdingen Paavo Neovius, som avled ogift 1909 i Helsingfors. År 1912 flyttade Lova Neovius till Villa Lyckan i Uppsala, där hon själv avled 1926.Karl Moring, Släkterna Sjöman, Alrutz och Moring samt med dem besläktade medlemmar av familjerna Zitting, Stegman, Gadd, Nordenstrahl, Andersin och Neovius, Tavastehus 1950.
Referenser
Kategori:Finländska publicister Kategori:Finländska lärare Kategori:Födda 1833 Kategori:Avlidna 1886 Kategori:Män Kategori:Personer från Sordavala Kategori:Släkten Neovius