miniatyr|Delar av förhandlingarna skedde i konferenslokalerna på Tidö slott. Tidöavtalet är en skriftlig överenskommelse mellan de svenska riksdagspartierna Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som offentliggjordes den 14 oktober 2022. Tidöavtalet, vars namn syftar på Tidö slott där förhandlingar som ledde fram till avtalet hölls, låg till grund för att utse regeringen Kristersson med moderaten Ulf Kristersson som statsminister och regeringsbildare efter riksdagsvalet 2022. Bakgrund Historiskt har Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna suttit tillsammans i regering. Sverigedemokraterna har inte suttit i en regering och har inte varit med i en regeringsbildning, men hade medverkat i statsbudgetsamtal med Moderaterna och Kristdemokraterna första gången hösten 2021, och fick då igenom budgeten. I övrigt är detta första gången Sverigedemokraterna får formaliserat inflytande över en regerings politik. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lovade i valrörelsen att inte låta Sverigedemokraterna sitta i regeringen.

Tillblivelse Överenskommelsen offentliggjordes fredagen den 14 oktober 2022, drygt en månad efter riksdagsvalet som genomfördes den 11 september 2022. De fyra partierna (så kallade Tidöpartierna eller Tidölaget) Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna ligger bakom överenskommelsen. De hade en knapp riksdagsmajoritet för att vinna en omröstning och avtalet redovisar vad de gemensamt kunde ställa sig bakom. Riksdagen prövade Ulf Kristersson som statsminister den 17 oktober 2022 och han tillträdde formellt som statsminister efter en skifteskonselj på Kungliga slottet den 18 oktober 2022.

Överenskommelsen innebär att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna bildar en minoritetsregering med stöd av Sverigedemokraterna, som får nio tjänstemän i regeringens samordningskansli, i debatten beskrivna som Sverigedemokraternas förhandlingsstyrka, kontrollfunktion eller beredningskansli. Sverigedemokraterna har enligt flera bedömare istället fått igenom fler sakfrågor än övriga partier och ligger bakom de flesta av avtalets punkter inom migrations- och kriminalpolitiken. Andra bedömare påpekar att Sverigedemokraterna hade framfört flera krav som de inte fick gehör för. Partiledarna kommer årligen att besluta om hur samarbetsprojekten ska fortsätta inför kommande år.

Deltagandet av Liberalerna i ett regeringsavtal med Sverigedemokraterna orsakade en kontrovers inom Liberala partiet och kritiserades av den europeiska partigrupp där partiet ingår (Alde, Alliansen liberaler och demokrater för Europa) och Renew Europe, Alde's grupp i Europaparlamentet.

Namnet Tidöavtalet härrör från Tidö slott i Västmanland, där delar av förhandlingarna genomfördes, och lanserades av de fyra partierna. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kallade överenskommelsen "slottsavtal", då de menar att det är en överenskommelse som bara gynnar den rika delen av Sveriges befolkning.

Överenskommelsens innehåll Avtalet är på 62 sidor. Det inleds med ett avsnitt om hur de fyra undertecknande partierna ska samarbeta. Därefter presenteras sju "samarbetsprojekt" som partierna enats om.

Samarbetet mellan partierna "Alla frågor som samarbetet avser genomförs i gemensamma samarbetsprojekt mellan de partier som ingår i överenskommelsen. Samarbetsparti som inte sitter i regeringen har fullt och lika inflytande över frågor i samarbetsprojekten på samma sätt som partierna i regeringen. Det innebär medverkan fullt ut i beredningsprocesserna avseende exempelvis utredningsdirektiv, propositioner till riksdagen, förordningsändringar som följer av ny lagstiftning."

Samarbetet innebär att de ingående partierna inte ensidigt samverkar med andra partier i riksdagen i de frågor som direktiven till samarbetsprojekten omfattar. I samarbetsprojekten har samarbetspartierna fullt och lika inflytande över frågor som projekten omfattar. Syftet är att kunna förhandla politiska frågor med fullt och lika inflytande i samarbetsprojekten mellan partier som sitter i regeringen och inte. Ett inre kabinett inrättas bestående av partiledare från de fyra samarbetspartierna.

"Samarbetspartierna bidrar till ett gott samarbetsklimat genom att uppträda med värdighet och tala respektfullt om varandras centrala företrädare. Eventuell offentlig diskussion utifrån meningsskiljaktigheter i sakfrågor mellan samarbetspartierna ska emellertid bejakas, som en naturlig del av den öppna, demokratiska samhällsdebatten i ett fritt samhälle.

Hälso- och sjukvården Punkt ett i avtalet berör hälso- och sjukvård där inriktningen för vården ska förändras. Vårdköerna ska kapas, tillgängligheten förbättras och jämlikheten mellan olika delar av landet säkerställas. En utredning tillsätts med uppdrag att analysera och belysa för- och nackdelar samt lämna förslag på möjligheterna att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap. En nationell vårdförmedling i statlig regi inrättas för att kapa köer inom hälso- och sjukvården. En nationell långsiktig plan för att eliminera bristen på vårdplatser ska också tas fram. Arbetet med att stärka den psykiska hälsan och suicidpreventionen ska prioriteras som ett led i folkhälsoarbetet, inte minst för unga. Särskilda satsningar på cancer- och barncancervården inklusive eftervård och rehabilitering ska göras liksom satsningar på jämställd vård samt vård och forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa. En nationell förlossningsplan tas fram i syfte att stärka förlossningsvården, öka tillgängligheten och minska regionala skillnader. Den digitala infrastrukturen i sjukvården reformeras och blir mer enhetlig. Möjligheter till hemabort genomförs i enlighet med tidigare beslut. Förslag tas fram om hur rätten till abort kan ges skydd i regeringsformen. En utredning tillsätts för att stärka tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det som finns i övrig vård. Äldre personer med sämst munhälsa ska prioriteras.

Klimat och energi I punkt två i avtalet skriver parterna att elsystemet ska återupprättas så att människor och företag får stabila och låga elpriser samt att minska utsläppen genom att öka effektiviteten i klimatomställningen. Det energipolitiska målet ändras från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Förutsättningarna för investeringar i kärnkraft ska stärkas genom bland annat statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor. Nya regler ska införas som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk – kärnkraft ska garanteras rätten till drift och elproduktion så länge anläggningarna är i gott skick och drivs på ett säkert sätt. En utredning om återstart av Ringhals 1 och 2 ska genomföras skyndsamt. Förbuden i miljöbalken att tillåta nya reaktorer på andra platser än i dag och ha fler än tio samtidigt i drift tas bort. Förbudet mot att återstarta stängda reaktorer ska tas bort. De är även överens om bättre förutsättningar för vattenkraften och kraftvärmen. Vindkraft beskrivs fortfarande som en viktig del av energimixen.

Ett program för internationella klimatinvesteringar i enlighet med Parisavtalets artikel sex utvecklas. Investeringarna ska bidra genom kompletterande åtgärder till att uppnå det svenska klimatmålet om nettonollutsläpp 2045. Satsningar på utbyggd laddinfrastruktur och koldioxidinfångning ska genomföras.

Kriminalitet Punkt tre i Tidöavtalet anger kriminalitet och gängbrottslighet som Sveriges viktigaste samhällsproblem och anger flera typer av reformer som ska genomföras inom projektet. Hemliga tvångsmedel ska i utökad grad kunna användas preventivt och sekretesslagstiftningen försvagas så att brottsbekämpande myndigheter kan dela mer information. Man ska utreda möjligheten att utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap även om de inte dömts för brott och kartlägga hur många utländska medborgare som är aktivt gängkriminella. Andra åtgärder är dubbla straff för gängkriminella, kriminalisering av deltagande i kriminella gäng, visitationszoner där polisen ska ha ökade befogenheter att söka efter vapen på människor och i fordon, anonyma vittnen, vistelseförbud där en brottsdömd förbjuds att efter avtjänat straff vistas i ett visst område. Det ska bli lättare att förverka (beslagta) tillgångar som dömda har skaffat sig genom brott, och det ska utredas om tillgångar ska kunna förverkas även från icke dömda som har samröre med kriminella organisationer.

Straffrabatten för unga som fyllt 18 år och dagens mängdrabatt ska båda avskaffas. Samtidigt ska föräldraansvaret och föräldrastödsprogram utökas, fler omhändertaganden enligt LVU ska ske och sänkt straffmyndighetsålder ska utredas. En nationell social insatsstyrka inrättas, som ska göra omvärldsanalys och förmedla beprövade metoder för att förebygga brott och utbilda socialsekreterare i att hantera unga som begår eller är i riskzonen för att begå brott. En fullständig och genomgripande översyn av strafflagstiftningen genomförs i syfte att bland annat skärpa straffen för vålds- och sexualbrott. Polisen, kriminalvården och övriga myndigheter inom rättsväsendet ska expandera kraftigt.

Migration och integration Under den fjärde punkten om migration och integration anges att avsikten är att åstadkomma ett "paradigmskifte" i synen på asylmottagande. Svenskt asylmottagande ska anpassas till miniminivån enligt EU-rätten samtidigt som internationella konventioner upprätthålls, inklusive asylrätten. I övrigt ska migrationspolitiken vara "ansvarsfull" och integrationspolitiken införa krav på att bli en del av "det svenska". Följande reformer ska utredas, föreslås i propositioner och förhandlas i budgetarbetet inom ramen för projektet: ökad användning av biometriska data i utlänningsärenden, förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller, kommuners och myndigheters anmälningsplikt av papperslösa invandrare (utom vid ömmande skäl), intensifierat återvändandearbete, skärpt arbetskraftsinvandring och skärpta villkor för anhöriginvandring, transitcenter under hela asylprocessen, utvisning på grund av bristande vandel, skärpta krav för medborgarskap och återkallande av uppehållstillstånd i fler fall. Asylrelaterade uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade och institutet permanent uppehållstilltånd ska utmönstras. Rätten till offentligt finansierad tolk begränsas. Integrationspolitiken läggs om till att i högre grad bli kravbaserad, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av samhället.

Lämna förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras. Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.

Skolan