miniatyr|stående|Statsminister Ulf Kristersson. miniatyr|stående|Energi- och näringsminister samt vice statsminister Ebba Busch. miniatyr|254x254px|Utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Regeringen Kristersson är Sveriges regering sedan den 18 oktober 2022, bildad av statsminister Ulf Kristersson (M). Regeringen är en minoritetsregering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med parlamentariskt stöd av Sverigedemokraterna. Ulf Kristersson valdes till Sveriges statsminister av en majoritet av riksdagens ledamöter efter att de fyra partierna hade enats om politiska överenskommelser, vilka fastslogs i Tidöavtalet.
Regeringen efterträdde den socialdemokratiska regeringen Andersson, ledd av Magdalena Andersson. Den 17 september 2026, till följd av förlusten i riksdagsvalet, begärde Kristersson sig entledigad, varpå regeringen blev en övergångsregering.
Bakgrund Den 14 september 2022 hade alla röster i riksdagsvalet räknats och resultatet ledde till att statsminister Magdalena Andersson formellt begärde sitt entledigande som statsminister dagen efter.
Regeringsunderlaget består av Moderaterna (med 68 mandat), Kristdemokraterna (19 mandat) och Liberalerna (16 mandat) i regeringsställning med stöd av Sverigedemokraterna (73 mandat) utanför regeringen. Det har sin grund i Tidöavtalet, ett fyrpartiavtal med politiska överenskommelser som offentliggjordes den 14 oktober 2022.
Trots att Sverigedemokraterna var största partiet i överenskommelsen ingick de inte i regeringen. Bakgrunden var att regeringspartierna hade lovat sina väljare att inte låta Sverigedemokraterna få plats i regeringen, men att ändå förhandla med dem. Överenskommelsen innebär att Sverigedemokraterna istället fick med många av sina vallöften och sakfrågor i Tidöavtalet, och att Sverigedemokraterna får nio tjänstemän i regeringens samordningskansli, i debatten beskrivna som Sverigedemokraternas förhandlingsstyrka, kontrollfunktion eller beredningskansli. Chef för SD-tjänstemännen är Gustav Gellerbrant.
De tre regeringspartierna har 103 mandat och är således en minoritetsregering. Tillsammans med stödpartiet hade regeringsunderlaget dock en riksdagsmajoritet om 176 mandat vid mandatperiodens inledning, det vill säga tre mandats övervikt mot den samlade oppositionen. För prövning av förslag till statsminister gäller negativ parlamentarism, vilket innebär att ett förslag godkänns om inte mer än hälften av riksdagens ledamöter (minst 175 eftersom riksdagen har 349 ledamöter) röstar emot förslaget (inte röstar emot med absolut majoritet).
I maj 2023 lämnade sverigedemokraten Elsa Widding sitt parti, men stannade i riksdagen som politisk vilde.https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/widding-sd-blir-politisk-vilde Det innebar att regeringens och stödpartiets majoritet i kammaren minskade med 1 mandat. Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg uppgav dock att Widding "avser rösta i linje med partiet i kommande viktiga voteringar". I januari 2026 blev även sverigedemokraten Katja Nyberg politisk vilde, vilket innebar att regeringen och Sverigedemokraterna formellt inte längre hade majoritet i riksdagen.
Tillträde Statsministeromröstningen genomfördes måndagen den 17 oktober 2022 med röstsiffrorna 176 för och 173 mot. Ulf Kristersson läste upp sin regeringsförklaring i riksdagen den 18 oktober 2022 och samma dag hölls skifteskonselj som leddes av kung Carl XVI Gustaf och där statsministern, de övriga statsråden, kronprinsessan Victoria och riksdagens talman Andreas Norlén deltog. Det skedde i konseljsalen på Kungliga slottet.
Statsråd Statsministern presenterade statsråden från riksdagens talarstol den 18 oktober 2022 under regeringsförklaringen.
Förändringar i departementsindelningen I statsministerns anmälan av statsråd framkom flera förändringar av departementsindelningen:
Miljödepartementet upphör. Frågorna övergår till det ombildade Klimat- och näringslivsdepartementet. Näringsdepartementet ombildas till Klimat- och näringslivsdepartementet. Infrastrukturdepartementet upphör. Infrastrukturfrågorna överförs till det nya Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Energifrågorna övergår till det ombildade Klimat- och näringslivsdepartementet. Landsbygdsfrågorna flyttas från Näringsdepartementet till det nya Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Bostadsfrågorna flyttas från Finansdepartementet till det nya Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Civilförsvarsfrågor flyttas från Justitiedepartementet till Försvarsdepartementet.
I tabellen ovan anges departementsindelningen så som den presenterades i statsministerns anmälan av statsråd. Formellt trädde den nya indelningen i kraft den 1 januari 2023.
Regeringens politik Många av punkterna i Tidöavtalet krävde lagändringar och för att möjliggöra dessa tillsatte regeringen ett stort antal utredningar.
Halva Tidöavtalet handlade om kriminal- och migrationsfrågor. Regeringens kriminalpolitik och, framförallt, migrationspolitik fick nästan alltid stöd i riksdagen även av det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, som endast avvek i frågan om visitationszoner. Samsynen bekräftades av Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi.
Nedan redovisas de viktigaste sakerna som regeringen genomfört fram till början av 2024.
Kriminalpolitik Regeringen har aviserat en rad skärpningar av straffskalorna för grova brott. Under 2023 skärptes straffen för bland annat olaga tvång, olaga hot, rån och utpressning, och från 1 januari 2024 för vapenbrott och otillåten hantering av explosiva varor. Under 2023 gavs också polisen utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, som avlyssning och kameraövervakning.
Utredningar har tillsatts för en omfattande översyn av straffrätten, anonyma vittnen, visitationszoner och en översyn av straffen för unga brottslingar.
Eftersom de skärpta straffen väntas leda till ett ökat behov av häktes- och anstaltsplatser har Kriminalvården tillförts resurser för att öka kapaciteten.
Integrations- och migrationspolitik Regeringen har målet att minska migrationstrycket mot Sverige och stärka integrationen. Migrationsverket har fått ett uppdrag att öka återkallelsen av uppehålls- och arbetstillstånd. Polisen och andra myndigheter har getts större befogenheter att utföra inre utlänningskontroll. Försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare har höjts (till 80 % av medianlönen). och antalet kvotflyktingar planeras att minska från 5 000 till 900.
Etableringsjobb har införts för långtidsarbetslösa och nyanlända och medel har satts av i budgeten för fler platser på yrkesutbildningar.
Regeringen har tillsatt utredningar för att bland annat se över ersättningsnivåerna för nyanlända, skärpa kraven på hederligt levnadssätt (vandelsprövning), öka återvändandet och att få fler att frivilligt återvandra.
Utrikes- och säkerhetspolitik Regeringen fortsatte regeringen Anderssons arbete för att föra Sverige in i Nato och den 7 mars 2024 blev Sverige den 32:a medlemmen i Nato efter att Ungern som sista land ratificerat Sveriges ansökan. Regeringen har också satsat på att rusta upp totalförsvaret. I budgeten för 2024 uppgår försvarsutgifterna (enligt Natos sätt att räkna) till 2 % av bruttonationalprodukten. Civilplikten återaktiverades för vissa områden från januari 2024.
I kriget mellan Ryssland och Ukraina har Sverige givit ett omfattande stöd till Ukraina, både militärt (drygt 22 miljarder kronor till och med december 2023) och humanitärt (drygt 7 miljarder kronor). Sverige har också deltagit i EU:s sanktioner mot Ryssland.
I kriget mellan Hamas och Israel har regeringen fördömt Hamas attack mot Israel i oktober 2023 och tryckt på Israels rätt att försvara sig mot terrorism men också att civila måste skyddas. En tvåstatslösning beskrivs som den hållbara vägen till fred.
Energipolitik I vårändringsbudgeten 2023 ändrade regeringen det energipolitiska målet från 100 procent förnybar elproduktion till 100 procent fossilfri. I praktiken innebär det en satsning på kärnkraft där regeringen har tagit bort begränsningarna för antalet reaktorer och platser och lanserat en färdplan för kärnkraftutbyggnad.
För november och december 2022 betalades elstöd ut till privatpersoner i hela landet. Under våren 2023 gav regeringen grönt ljus för tre havsbaserade vindkraftparker (Kriegers flak, Galene och Kattegatt Syd).
Klimatpolitik Den 8 november 2022 upphörde klimatbonusen för miljöbilar med en dags varsel. Regeringen menade att kostnaden för att äga och köra en miljöbil var jämförbar med kostnaden för andra bilar och att bonusen därför inte behövdes.
Den 1 januari 2024 sänktes reduktionsplikten för bensin från 7,8 till 6,0 procent iblandning av biodrivmedel (i stället för att höjas till 12,5 procent) och för diesel från 30,5 till 6,0 procent (i stället för att höjas till 40,0 procent). Dieselpriset sänktes därmed med över 4 kronor per liter den 1 januari 2024 och bensinpriset med omkring 1 krona. Under valrörelsen 2022 hävdade Sverigedemokraterna att det är möjligt att omedelbart sänka dieselpriset med 10 kronor/liter och bensinpriset med 6,50 kronor/liter genom sänkning av reduktionsplikten, bränsleskatten och momsen.Jimmie Åkesson, Oscar Sjöstedt, "Sänk dieselpriset med 10 kronor per liter – SD: Vårt nya förslag gör omedelbar skillnad i människors vardag", Aftonbladet debatt, 2022-03-15 Även Kristdemokraterna och Moderaterna hade lovat kraftigt sänkta bränslepriser."Så blev dieselannonserna högerns valoffensiv", [./Dagens_Nyheter Dagens Nyheter] 2022-12-27
I december 2023 presenterade regeringen sin klimathandlingsplan. Planen betonade den internationella aspekten av klimatarbetet och målet att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045.
Regeringens klimatpolitik har kritiserats av OECD, Klimatpolitiska rådetoch Finanspolitiska rådet för att vara obegriplig, för att den riskerar att missa Sveriges klimatmål för år 2030, och för att den förväntas göra klimatomställningen dyrare för kommun och stat.
Ekonomisk politik I budgetpropositionen för 2024 var prioriteringarna enligt regeringen att bekämpa inflationen, stötta hushåll och välfärden samt stärka rättsväsendet och försvaret.
Bland reformerna fanns bland annat höjda statsbidrag till kommuner och regioner (totalt 16 miljarder), ett förstärkt jobbskatteavdrag (11 miljarder, finansierat genom att indexeringen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt pausades under 2024), skattesänkningar för pensionärer (2 miljarder), sänkt skatt på bensin och diesel (6 miljarder), klimatsatsningar (4 miljarder) samt satsningar på rättsväsendet (7 miljarder) och försvaret (27 miljarder). Regeringen inledde också ett arbete för att minska antalet myndigheter. I oktober 2024 presenterades infrastrukturpropositionen med en ekonomisk ram på 1171 miljarder kronor i 2025 års prisnivå för utveckling och underhåll av Sveriges transportinfrastruktur fram till 2037.
Den totala skattekvoten 2024 uppskattades till 41,0 procent, det skulle i så fall bli den lägsta skattekvoten sedan 1975.
Vallöften Följande lista ger exempel på vallöften från de fyra partierna som utgör underlaget för regeringen Kristersson. Delvis uppfyllda vallöften avser att de har genomförts med minst en proposition.
Moderaterna