Ratislaus den Vise av Rügen (tyska: ), född före 1105, död år 1141, var kung på Rügen och furste över de västslaviska Ranerna. Krönikörerna kallar honom även för Radislaus, Ratibor eller Regbus. Han var stamfader till furstehuset Rügen, vars huvudlinje dog ut 1325 med Vitslav III.
Biografi Ratislaus var son till den möjligt mytiska kung Vartislav (tyska: ) av Rügen.
Han var sonson till Kruto VendeWilhelm Gottlieb Beyer: König Kruto und sein Geschlecht: eine historische Untersuchung über die Abstammung des großherzoglich-meklenburgischen Fürstenhauses. In: Jahrbücher des Vereins für Mecklenburgische Geschichte und Altertumskunde, Band 13 (1848), S. 3–55, insbesondere S. 49. och hans gamelfarfar var Grinés.Helge Bei der Wieden: Die Anfänge des Hauses Mecklenburg – Wunsch und Wirklichkeit. In: Jahrbuch für die Geschichte Mittel- und Ostdeutschlands. Bd. 53, 2007, S. 1–20, hier S. 8.; Wolfgang H. Fritze: Probleme der abodritischen Stammes- und Reichsverfassung und ihrer Entwicklung vom Stammesstaat zum Herrschaftsstaat. In: Herbert Ludat (Hrsg.): Siedlung und Verfassung der Slawen zwischen Elbe, Saale und Oder. W. Schmitz, Gießen 1960, S. 141–219, hier S. 168 Anm. 4.
Ratislaus stred mot obotriternas furste Heinrich von Alt-Lübeck utan framgång.
Hans hustru antas ha varit syster till Furst Mitzlav av Gützkow, som konverterade till kristendomen år 1128 och döptes av biskop Otto av Bamberg.
Släkt
Tetzlav (död 1170), även känd som Tezlaw''', Tetzlaw eller Tetislaw, var från 1162 till 1170 furste av Rügen.Heinrich Beck u. a. (Hrsg.): Reallexikon der germanischen Altertumskunde. Band 25. de Gruyter, Berlin 2003, , S. 419. Stoislav I (död efter 1193), även känd som Stoislav av Putbus (Stoislaw von Putbus), stamfadern till ätten Putbus. Jaromar I (1170–1217), Furste av Rügen.Allgemeine Deutsche Biographie, Jaromar I. und Tezlaw
Vilmnitz kyrka kan möjligen ha byggts av Stoislav I till sin faders ära. Det första dokumenterade omnämnandet av kyrkan var år 1249, där den förutnämnda Vylmenytze Ingrid Schmidt: Die Dynastie der Rügenfürsten. Hinstorff, Rostock 2009, , S. 97–98.(Vilmnitz) ska ha tillhört Borante de Borantenhagen'' som skall ha byggts av hans förfäder. 1351 nämns Vilmnitz som begravningsplats för ätten Putbus.Thomas Kantzow: Pomerania. Oder Ursprunck, Altheit und Geschichte der Völcker und Lande Pomern, Caßuben, Wenden, Stettin, Rhügen. In vierzehn Büchern, hrsg. von Johann Gottfried Ludwig Kosegarten. 1. Band, Mauritius, Greifswald 1816–1817, S. 132. (online auf: books.google.de)
Källor
Des Thomas Kantzow Chronik von Pommern in hochdeutscher Mundart, Utgiven av Georg Gaebel. Niekammer, Stettin 1897, Digitalisat
Referenser
kategori:Personer från Rügen Kategori:Män Kategori:Avlidna 1141 Kategori:Födda okänt år Kategori:Personer i Tyskland under 1100-talet