miniatyr|Vadstena klosterkyrka interiör med valvtak och mittskepp.
miniatyr|Markeringarna i murverket anger ingångarna för herrskapsläktaren respektive nunneläktaren. Vadstena klosterkyrka är en kyrkobyggnad i Vadstena. Den invigdes år 1430 och byggdes enligt heliga Birgittas anvisningar som klosterkyrka till det intilliggande birgittinerklostret, men är numera församlingskyrka i Linköpings stift i Svenska kyrkan, tillhörande Vadstena församling. Vadstena klosterkyrka är bland de större medeltida kyrkobyggnaderna i Sverige och tillsammans med Vadstena slott dominerar den staden. Vadstena klosterkyrka kallas ofta Blåkyrkan, eftersom stenen den är byggd av skimrar i blått. Klosterkyrkan besöks sommartid av 2500-3000 personer varje dag. Klosterkyrkan har tre stjärnor i Michelinguiden.
Klosterkyrkan började att byggas under slutet av 1300-talet. Vadstena kloster invigdes 1384 av biskop Nils Hermansson. Den nuvarande kyrkobyggnaden föregicks av ett träkapell, kring vilket den nuvarande kyrkan i kalksten uppfördes. Den invigdes slutgiltigt 1430. Den heliga Birgittas anvisningar för kyrkobygget beskrev att kyrkan skulle vara av: "slät gärning, ödmjuk och stark".
I klosterkyrkan finns Birgittaskrinet med reliker från den heliga Birgitta, vilket gör klosterkyrkan till ett viktigt pilgrimsmål för många kristna.
Klosterkyrkan fungerade först som klosterkyrka åt det närliggande Vadstena kloster, fram till att munkarna och nunnorna lämnade 1550, respektive 1595. Sedan 1829 fungerar den som församlingskyrka i Vadstena församling. 1963 invigdes ett birgittinkloster i Vadstena igen, Sankta Birgittas kloster Pax Mariae, och en ny klosterkyrka uppfördes, Sankta Birgittas klosterkyrka, som invigdes 1973. Kyrkobyggnaden Kyrkan med höga smala fönster och utvändiga kraftiga strävpelare är byggd av kalksten från trakten. Den är försedd med säteritak men saknar torn; i stället finns en takryttare. Kyrkklockorna hänger i det närbelägna Rödtornet.
Kyrkans höjd (med takryttarens spira) är ungefär 60 meter. Längden mäter omkring 60 meter och bredden 23 meter.
Kyrkans huvudingång ligger i öster. Det saknas vapenhus, varför man kommer direkt in i långhuset, som är uppdelat i tre lika höga skepp, fem travéer långa. I motsatt ände ett smalare kor, vilket enligt heliga Birgittas anvisningar alltså ligger i väster (mot Vättern) och var brödernas kor. Kyrkan är en hallkyrka, där interiören gör intryck på besökaren genom sin stora rymd. I taket stjärnvalv av tegel, vilka bärs upp av åttkantiga kalkstenspelare; i brödrakoret finns ett kryssvalv.
I heliga Birgittas uppenbarelser säger Kristus, att det inte får finnas några dekorationsmålningar på kyrkväggarna, förutom sådana bilder som framställer hans lidande eller helgonens liv. Vid senaste renoveringen 1978–1983 upptäckte man i stjärnvalven emellertid kalkmålningar i form av stiliserade klöverblad och andra växtliknande ornament utmed valvribborna. Det är inte omöjligt att det tidigare även funnits bibliska motiv, likt i den danska birgittinska klosterkyrkan i Mariager. Eventuella sådana försvann emellertid, då man under 1890-talets renovering knackade bort kalkputsen på väggarna.
Klosterkyrkans kor vänster|miniatyr|265x265px|Klosterkyrkans kor. Klosterkyrkans centrala kor är placerat i väster, med ett altarskåp med temat Jungfru Marie förhärligande, från omkring år 1520. Altaret är tillverkat av kalksten. Altarringen som omger altaret är tillverkat av ek i nygotik under 1890-talet. På södra sidan av altaret finns ingången till sakristian som byggdes 1926. Koret är beläget tre trappsteg högre än golvet i långhuset. Kyrkans högaltare är placerat mot väggen, men ett nyare fristående altare av trä ställs ibland i koret för mässans firande versus populum. Bakom koret finns brödrakoret eller munkkoret, med Birgittaskåpet, beställt från Lübeck som tillverkades 1459 av Hans Hesse och Johannes Stenrat. Brödrakoret är beläget sju trappsteg nedanför högkoret.
Rosenkransaltaret Vid klosterkyrkans norra sida finns Rosenkransaltaret. Vid altaret finns ett altarskåp från norra Tyskland från 1500-talets början.
Historik
Viktiga händelser i klosterkyrkans historia
1369: byggnationen av klosterkyrkan påbörjas. 1384: biskop Nils Hermansson inviger Vadstena kloster. 1391: Birgitta helgonförklaras av påve Bonifatius IX. 1430: klosterkyrkan invigs. 1489: skrinläggningsfest för den saliga Katarina av Vadstena, saligförklarad av påve Sixtus IV. 1550: munkklostret stängs. 1595: systrakonventet stängs. 1829: klosterkyrkan blir församlingskyrka för Vadstena församling i Svenska kyrkan. 1892–1898: restaurering av klosterkyrkan. 1989: påve Johannes Paulus II besöker klosterkyrkan. 2003: 700-årsminnet av den heliga Birgittas födelse. Birgittas relikskrin flyttas upp från brödrakoret till drottningkoret.
Medeltid och den heliga Birgittas anvisningar Den heliga Birgitta lämnade mycket noggranna föreskrifter inför byggandet av en kyrka till klostret i Vadstena. Klosterkyrkan skulle vara av "slät gärning, ödmjuk och stark" enligt den heliga Birgitta. Sannolikt påbörjades uppförandet av en stor, treskeppig hallkyrka av kvadersten redan kort tid efter birgittinordens stadfästelse 1370. År 1384 invigdes klostret och redan då fanns en provisorisk träkyrka på platsen. Denna brann 1388 men återuppfördes. Munkkoret var färdigt 1405 och den 16 oktober år 1430 ägde den högtidliga invigningen av stenkyrkan rum. Dock blev kyrkan fullbordad enligt Birgittas föreskrifter först när S:t Mikaels och S:t Johannes döparens altaren invigdes 1455. Högkoret i väster var platsen för högaltaret och tolv apostlaaltare. De munkar som vigts till präster hade sin plats bakom det; i öster fanns ett Mariakor inom synhåll för nunnorna. Klostersystrarna, max 60 stycken, höll till på en läktare mitt i kyrkan cirka sex meter över golvet. Man kunde höra deras sång och läsningar därifrån men inte se dem. Ingången från nunneklostret norr om kyrkan till den nu försvunna läktaren finns fortfarande kvar i nordväggen. Bröderna hade under klostertiden sin plats i väster bakom högaltaret. Enligt Birgitta skulle det i klostret finnas 25 bröder, varav 13 präster, 4 diakoner och 8 lekbröder. Största delen av kyrkan var avsedd för menigheten, såväl andliga pilgrimer som lekmän. Där fanns det ett stort antal privata altare, inbyggda kapell och rikemansgravar. Förnäma besökare hade troligen en särskild loge i nordmuren. Öppningen till den syns idag i den norra muren.
1595 dog hertig Magnus som fick sin grav i klosterkyrkan. Omkring år 1599 utförde byggmästaren vid Vadstena slott, Hans Flemming, ett påkostat gravmonument i klosterkyrkan som uppfördes i dess nordöstra del. I samband med detta stängdes Vadstena kloster och nunnorna fördrevs. Klosterkyrkan kom därmed att användas mer sporadiskt; endast för bland annat begravningar och mer högtidliga sammanhang.
Reformationen I och med reformationen förändrades kyrkans funktion och struktur. När de sista munkarna omkring 1550 lämnat klostret övertog lokalförsamlingen tillfälligt kyrkan som församlingskyrka och Birgittaaltaret i öster övertog rollen som kyrkans högaltare. Långhuset försågs med bänkar och predikstol i samband med detta. Högaltaret hade sin placering i öster fram till det sena 1800-talets restaurering, då det åter fick sin plats i väster. Från 1550 till 1595, då även nunneklostret stängdes, använde nunnorna det tidigare munkkoret i väster för sina gudstjänster. Under den senare delen av 1600-talet revs också de medeltida tegelläktarna.
1700-tal Under medeltiden, 1600- och 1700-talen fungerade Sankt Pers kyrka, utanför klosterområdet, som församlingskyrka. Klosterkyrkan användes efter klosterstängningen 1595 framför allt vid begravningar och andra högtidliga tillfällen. Vid en ombyggnad 1781–1786 sänktes Blåkyrkans ursprungligen mycket högresta takkonstruktion, varvid de tre takfallen omvandlades till ett enda. Detta gjordes pågrund av de västliga och nordvästliga vindar som blev ett återkommande problem.
1800-tal År 1829 blev Blåkyrkan åter församlingskyrka och Sankt Pers kyrka revs. Dock sparades dess trappgavelprydda tegeltorn (Rödtornet) från 1400-talet, eftersom Blåkyrkan saknar klocktorn och klockstapel. Sammanringningar sker därifrån än idag.
Under 1800-talet skedde flera förändringar av kyrkorummet. Väggarnas puts knackades delvis ner nya fönsterbågar i fönsteröppningarna tillkom, samt gjutgärnsbågar i färgat glas. I samband med restaureringen under 1890-talet tillkom glasmålningarna i långhusets och brödrakorets västfönster. Klosterkyrkan fick också under 1800-talet en orgel, vilket tidigare inte funnits eftersom Birgitta hade föreskrivit att orgel inte fick förekomma i hennes orden. 1833 var orgeln färdigbyggd av orgelbyggaren Gustaf Andersson i Stockholm.
En omfattande restaurering gjordes av Blåkyrkan 1892–1898 under ledning av arkitekt Gustaf Petterson (1855–1933), varvid taket höjdes och ett andra takfall liksom en takryttare tillkom. Pettersson hade tidigare varit ledare för restaureringen av Visby domkyrkas interiör 1890–1892.
1900-tal År 1926 uppfördes en ny sakristia som förlades på den södra sidan i vinkeln mellan långhuset och koret. På samma plats hade tidigare brödernas sakristia varit placerad.
Kyrkan genomgick en renovering 1978–1983, utan att några större förändringar av kyrkorummet genomfördes. I långhusets stjärnvalv upptäcktes kalkmålningar, vilka på nytt togs fram.
År 1989 besökte påve Johannes Paulus II Vadstena och däribland klosterkyrkan. Han invigde en skulptur av den saliga Katarina av Vadstena. Påven firade dessutom en mässa på Vadstena slotts borggård, utöver besöket i klosterkyrkan. I klosterkyrkan ägde prins Carl Phlips konfirmation 1994 rum, samt prinsessan Madeleines konfirmation 1997.Dagens Nyheter 10 juli 1997: Prins Carl Philip konfirmerad, läst 7 januari 2022Dagens Nyheter 9 augusti 2022: Kunglig konfirmation läst 7 januari 2022
2000-tal 2003 flyttades den heliga Birgittas relikskrin upp från brödrakoret till dess nuvarande plats i drottningkoret. 2005 tillkom en ny kororgel av Bergenblad & Jonsson, som bland annat skulle fungera som ett komplement för kör och liturgi. Orgelfasaden och orgelhuset utfördes i ek. miniatyr|Den heliga Birgittas relikskrin, med SSB:s systrastandar t.v.
Den heliga Birgitta I klosterkyrkan finns den heliga Birgittas skrin, med hennes reliker, tillverkat till skrinläggningen 1393, två år efter hennes helgonförklaring av Påve Bonifatius IX 1391.1999 utnämndes den heliga Birgitta till ett av Europas tre kvinnliga skyddshelgon av Påve Johannes Paulus II. Vid 700-årsminnet av den heliga Birgittas födelse 2003, flyttas relikskrinet upp från brödrakoret till drottningkoret.
I Vadstena klosterkyrka högtidlighålls sedan 1920 årligen heliga Birgittas dödsdag den 23 juli genom omfattade liturgiska festgudstjänster i anslutning till Societas Sanctæ Birgittæs (SSB) årliga generalkapitel. Klosterkyrkan är den vanliga platsen för SSB:s generalkapitel och tillhörande gudstjänster. Under generalkapitlet i juli firas det bland annat en högmässa på den heliga Birgittas dödsdag (himmelska födelsedag) och andra högtidliga gudstjänster i samband med den heliga Birgittas himmelska födelsedag.
Birgittafester I klosterkyrkan firas det flera minnesdagar för den heliga Birgitta:
1 juni (eller närmaste lördag): Skrinläggningsdagen. 23 juli: Den heliga Birgittas himmelska födelsedag med Societas Sanctæ Birgittæ. 7 oktober: Den heliga Birgittas helgonförklaringsdag.
Inventarier Klosterkyrkan hade under medeltiden ett sextiotal altare och en stor samling liturgiska textilier, träskulpturer och altarskåp finns ännu kvar. Många av skulpturerna är uppställda i kyrkorummet. Några finns också i klostermuseet intill kyrkan, tillsammans med ett flertal av textilierna. Textilierna är delvis utförda av nunnorna och delvis importerade alster av hög klass.