Paragraf 37 i 1809 års regeringsform reglerade adlandet i Sverige från 1809 till 1974. Paragrafen gjorde en kraftig inskränkning i vilka som ansågs adliga genom att anamma det fransk-engelska systemet med att bara huvudmannen innehar den adliga, friherrliga eller grevliga värdigheten till skillnad från alla medlemmar i ätten som var vanligt innan.
Bakgrund Innan 1809 reglerades adlandet i Sverige av § 11 av 1772 års regeringsform. Hur adelskapet ärvdes vidare fanns ej stipulerat i grundlagen utan bestämdes istället av Kungl. Maj:t via de individuella sköldebreven. Vanligast var att alla barn med äktenskaplig börd fick ärva sin fars adliga värdighet. Den kunde i sin tur dock bara föras vidare via sönerna. Det fanns dock undantag. Exempelvis gäller det för den grevliga ätten Klingspor nr 107 som upphöjdes år 1799 att enbart huvudmannen och hans äldsta son är grevar.
Effekter Paragraf 37 beskrev att adelskap kunde utdelas till män som genom ”trohet, tapperhet och dygd, lärdom och nitiska tjenster gjort sig af konungen och riket synnerligen förtjente.” Om förtjänsterna ansågs ”stora och utmärkta” kunde kungen istället upphöja personen till friherre eller greve.
Med 1809 års regeringsform så försvann den inskränkning som tidigare gällde att enbart 150 nya ätter fick introduceras. Utgick gjorde även möjligheten till nya kommendörsätter vilka hade introducerats av kung Gustav III.
Paragraf 37 inskränkte adlandet till att enbart vara tillgängligt för män. Innan 1809 var det dock mycket sällan förekommande med kvinnor som adlats i Sverige. Tidigare kunde döttrar ärva sin fars adelstitel, men med begränsningen att de ej kunde föra den vidare till sina barn. Det försvann också med den nya regeringsformen. Således var enda sättet för en kvinna att anskaffa sig en adlig titel efter 1809 genom att gifta sig med en adelsman.
Avveckling Den siste mannen som adlades jämlikt den 37:e paragrafen var upptäcktsresanden Sven Hedin, som adlades 1902 av Oskar II. Möjligheten för monarken att adla eller upphöja medborgare i friherrligt och grevligt stånd avskaffades formellt i och med 1974 års regeringsform.
Lagtext Lagtexten reviderades två gånger, första gången i samband med riksdagen 1828–1830 samt en andra gång i samband med riksdagen 1865–1866.
Efter 1809
Efter 1828–1830
Efter 1865–1866
Referenser
Kategori:Regeringsformer Kategori:Svensk adel