Scania Aktiebolag, kort Scania AB, tidigare Aktiebolaget Scania-Vabis, kort AB Scania-Vabis, är en svensk lastbils- och busstillverkare som ägs av tyska Volkswagen AG genom dess dotterbolag Traton SE.
Företaget har huvudkontor i Södertälje, Stockholms län, där även Scaniagruppens huvudkontor finns. Förutom lastbilar och bussar tillverkar man också industri- och marinmotorer. En växande del av företagets verksamhet utgörs av olika servicetjänster för deras produkter.
Historik Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertälje
Dagens Scania bildades 1911 när de två biltillverkarna Scania i Malmö och Vabis i Södertälje gick samman och bildade Scania-Vabis.
Vabis (Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertälje) startades av Surahammars Bruks AB 1891 i Södertälje med Philip Wersén som verkställande direktör för att tillverka järnvägsvagnar. Kunder var bland annat Statens Järnvägar (SJ) och Stockholms Spårvägar. Bolaget var mycket lönsamt.
Ingenjören Gustaf Erikson konstruerade den första bilen 1897 och 1902 tillverkades den första Vabis-lastbilen. Den första bilen kallas Gustaf Eriksons åkvagn och konstruerades i Södertälje men byggdes i Surahammar. Det blev ingen serietillverkning och det enda fordonet användes fram till 1898 och skrotades året därpå. Idag finns en replika av modellen.Information på Scanias museum Erikson fortsatte utvecklingen och 1903 innebar den första praktiska användbara bilen - kallad Surahammarbilen. Vabis satsade på motorfordon då vagnmarknaden började stagnera. Men bolagets mål om 50 lastbilar nåddes inte och under 1909 tillverkades bara fem lastbilar och sju bilar.
Scania
Företaget Scania grundades 1900 i Malmö med namnet Maskinfabriksaktiebolaget Scania. Ursprungligen tillverkades främst cyklar men 1901 tillverkades den första bilen. , 1903 följde bolagets första order på ett motorfordon, en bil för rälsbesiktning beställdes av Ystad–Eslövs Järnväg. Efter att Per Nordeman 1905 blivit direktör för bolaget omställdes produktionen successivt till att uteslutande omfatta bilar. Scania Tonneau var den första serietillverkade bilen och omfattande fem exemplar. Från att ha satsat på personbilar och så kallade kombibilar där baksätet kunde ersättas av en stor transportlåda, började fabriken snart tillverka lastbilar. Scania köpte in motorer och växellådor från Tyskland och Frankrike. 1908 började bolaget efter att ha sålt 70 bilar att tillverka egna motorer. 1910 tillverkade Scania enbart bilar och motorer.
Scania är det latinska namnet för Skåne och Scanias symbol har alltid varit skånegripen. Under tiden som en del i Saab-Scania blev skånegripen hela koncernens symbol vilket förklarar varför även biltillverkaren Saab Automobile hade kvar skånegripen i sitt märke, trots att det är olika företag och att det för Saabs del saknar historisk grund.
Scania-Vabis miniatyr|Scania-Vabis logotyp Scania slogs 1 januari 1911 samman med den 1891 grundade järnvägsvagns- och biltillverkaren Vabis i Södertälje. Sammanslagningen initierades av Scanias Per Nordeman som kontaktade Surahammars bruk och i november 1910 beslutades om bildandet av Scania-Vabis. Bolaget leddes av Nordeman fram till 1919 då han avgick som en följd av en ekonomisk kris i bolaget. I det nya bolaget hamnade utvecklingen och tillverkningen av motorer i Södertälje tillsammans med biltillverkningen och lättare lastbilar. Planen var att växa och produktionskapaciteten utökades och en serviceorganisation över hela Sverige började utvecklas. 1919 togs beslutet att tillverka standardlastbilar och Scania-Vabis lade ned tillverkningen av bussar och specialfordon som till exempel brandbilar. Men efterfrågan på lastbilar var låg på grund av en ekonomisk kris efter kriget och bolaget gick med stora förluster. 1919 tvingades flera höga chefer att avgå och de stora aktieägarna och borgenärer gick in och räddade bolaget. Men problemen fortsatte med bland annat strejker och ökad konkurrens från utländska märken och bolaget gick i slutlig konkurs 1921. alt=Scania S 730 utanför Scanias huvudkontor|miniatyr|Scania S 730 utanför Scanias huvudkontor i Södertälje.
Scania Vabis personbil av typ IIa
Efter konkursen startade bolaget om under vd:n Gunnar Lindmark och även om den gamla verksamheten övertogs behövdes flera delar byggas upp igen, bland annat försäljningen och servicen. Tillverkningen av tunga lastbilar förlades ursprungligen till Malmö, men efter konkursen 1921 koncentrerades all verksamhet till Södertälje, samtidigt som produktionen helt inriktades på lastbilar och bussar. Scania-Vabis kom tillbaka och lanserade en ny lastbilsserie 1925 med täckt hytt, toppventilmotor och fyrstegad växellåda. Viktiga kunder under krisåren blev svenska staten genom Postverket och Tullverket. Den sista personbilen tillverkades 1929. En viktig person för företaget var Scania-Vabis chefskonstruktör August Nilsson som bland annat utvecklade motorer och tog patent på en förgasare.
Inom bussar togs ett viktigt steg när Gunnar Lindmark och August Nilsson åkte över till USA 1929 och besökte Twin-Coach Company i Ohio. Scania-Vabis fick licens för att tillverka så kallade bulldoggbussar som började säljas 1932.The Road From Dreams of Mass Production to Flexible Specialization – American Influences on the Development of the Swedish Automobile Industry 1920-1939, Nils Kinch, Uppsala universitet Under en period tillverkade Scania hesselmanmotorer. Den första egenkonstruerade dieselmotorn tillverkades 1936. Under 1930-talet började Scania-Vabis genom ett avtal med Magirus att tillverka diesemotorer av förkammartyp. Marcus Wallenberg som under decennier var en präglande ledare i bolaget valdes in i styrelsen i slutet av 1930-talet. 1940 utsågs Carl-Bertel Nathhorst till ny vd. Under Nathorst omorganiserades bolaget genom ökad systematisering och förenklingar samtidigt som verksamheten utökades. Nathorst tog också de första stegen kring modulsystem som senare vidareutvecklats av Scania. Målet var att inleda en storskalig produktion. Under andra världskriget tillverkade Scania nästan uteslutande åt försvaret. lastbilar, stridsvagnar, terränglastbilar och bepansrade fordon, bland annat Terrängbil m/42 KP. Företaget konstruerade en ny generation lastbilar för tiden efter kriget, då det uppdämda behovet av nya bilar förväntades vara mycket stort. Den första efterkrigsmodellen, Scania-Vabis L10 introducerades redan hösten 1944.
1948 blev Scania-Vabis generalagent för Volkswagen i Sverige vilket blev en viktig del när bolaget byggde ut sitt återförsäljarnät. De kommande åren växte Scania-Vabis snabbt och exporten ökade från 17 till 70 procent av tillverkningen. Samarbetsavtal slöts med brittiska Leyland (1947) och amerikanska Mack Trucks (1949). En viktig exportmarknad blev Nederländerna genom agenten Beers. 1954 lanserades lastbilen Scania-Vabis Regent som bolagets nya flaggskepp. Regent-modellen innebar att transportkapaciteten ökade markant. År 1951 avgick Nathorst och efterträddes av Henning Throne-Holst och 1953 blev Gösta Nilsson vd.
miniatyr|Scania 80 Scania-Vabis utvecklades med tiden till en av världens ledande lastbilstillverkare. Våren 1958 introducerade Scania-Vabis en ny generation lastbilar, Scania-Vabis L55 och Scania-Vabis L75, med nykonstruerade sexcylindriga motorer, kraftigare chassikomponenter och en ny, rymligare och bekvämare hytt. Hytten skulle användas på alla normalbyggda lastbilar fram till 1980. Modulsystemet vidareutvecklades under Scanias tekniska chef Sverker Sjöström. Sjöströms stora bidrag var hans förbättring av hållfastheten i delarna till fordonen och han var också med och utvecklade turbomotorer. Scania-Vabis etablerade sig tidigt i Sydamerika, där bolaget sedan 1950-talet haft produktion. Idag är fabriken Scanias största. Brasilien blev en viktig marknad för tunga lastbilar och bussar och 1962 stod fabriken i São Bernardo do Campo utanför São Paulo färdig. Tillverkningen i nederländska Zwolle innebar att Scanias fick tillverkning inom EG. År 1966 köptes Be-Ge karosserifabrik och därmed bolagets fabriker i Oskarshamn och i nederländska Meppel. Under 1960-talet övertogs fabriker även i Katrineholm (Svenska Karosseriverkstäderna AB, 1967), Sibbhult (Nordarmatur) och Falun (ASJ) för att avlasta produktionen i Södertälje. Under 1960-talet byggdes även nya anläggningar i Luleå (pressverkstad) och Södertälje (chassiverkstad).
Saab-Scania
1968 slogs Scania samman med Saab vilket skapade industrikoncernen Saab-Scania. Vabis-namnet försvann i och med samgåendet med Saab. I samband med samgåendet bildades Bildivisionen där last- och personbilar samt bussar samlades med huvudkontor i Södertälje. 1972 delades denna i Scaniadivisionen och Personbilsdivisionen. Ingvar Eriksson blev chef för Scaniadivisionen. Under 1970-talet växte man på de olika europeiska marknaderna under en period när flera självständiga lastbilstillverkare försvann eller blev en del av större tillverkare genom sammanslagningar.
1972 beslöt Scania att börja tillverka i Tucumán i Argentina. En viktig orsak var att Argentina skulle komma att stänga ute lastbilstillverkare som inte klassades som "inhemska". Scania ökade sin verksamhet under 1970-talet trots ekonomisk lågkonjunktur. Bland annat sålde Scania många lastbilar i Sydamerika och Mellanöstern. Samtidigt ökade försäljningen i Västeuropa, bland annat på stora europeiska marknader som Frankrike och Västtyskland. En viktig del i framgången var Scanias nya turbomotor, en 14-liters V8:a som lanserades 1969.
1980 presenterade Scania sitt nya lastbilsprogram där bolaget nu införde sitt modulsystem där komponenter kan kombineras i olika lastbilar. En viktig del i modulsystemet var att produktionen blev mer ekonomisk samtidigt som Scania bättre kunde möta olika kundernas önskemål. 1982 följde den starkaste standardlastbilsmotorn i Europa, intercoolermotorn 142H. 1985 presenterades lastbilsserien Scania 92. 1989 fick den nya 3-serien priset Truck of the Year. Samma år blev Leif Östling ny vd efter Ingvar Eriksson. Under 1990-talet följde försäljningsframgångar i Latinamerika, Västeuropa samt på de nya marknaderna i Central- och Östeuropa som öppnade upp sig. Scania ökade sin tillverkning av tunga lastbilar från 35 000 till 50 000 per år.
Scania AB
Under 1990-talet såldes Saabs personbilsdivision vilket var början till splittringen av Saab-Scanias olika industrigrenar. Scania blev 1995 återigen ett självständigt företag och lanserades på börsen den 1 april 1996. År 2000 köpte Volkswagen AG 34 % av rösterna och 17,7 % av kapitalet i Scania. 1996 fick den nya 4-serien priset Truck of the Year.
2005 tilldelades Staffan Sjöström, tidigare projektdirektör, utmärkelsen Årets projektledare för framgångsrik projektledning i samband med utvecklingen av Scanias nya generation lastbilar, (PRT-serien), av Svenska Projektakademien. Under projektet - med arbetsnamnet NGS (New Generation Scania) och som kallas ”den mest lyckade lastbilsintroduktionen i Scanias historia” - genomfördes en omfattande förnyelse av arbetssättet, med ett nytt sätt att integrera projekt- och linjearbetet, samt kontinuerligt uppmärksamma och åtgärda projektavvikelser genom så kallade "pulsmöten". Arbetssättet är inspirerat av SPS (Scania Production System), det vill säga Scanias egna lean-principer inom produktionen, och har sedermera fått stor spridning inom Scania, och gett ett bestående värde för företaget. 2010 tilldelas Scanias nya R-serie med priset Truck of the Year. 2011 lanserade Scania som första tillverkare i världen lastbilar med motorer som uppfyller avgasemissionsnormen Euro 6.
Sammanslagningar, avyttringar och uppköp miniatyr|Scanias fabrik i Södertälje. 1999 träffade Investor AB avtal med Volvo om avyttring av hela innehavet i Scania. Affären godkändes sedermera inte av EU:s konkurrensmyndighet. Volvo skapade istället holdingbolaget Ainax (eXit scANIA baklänges) som stod som ägare till de Scaniaaktier man förvärvat. Ainax-aktierna delades ut till Volvos aktieägare.