Kvadrupelallianskriget (spanska: Guerra de la Cuádruple Alianza) var ett krig som utspelade sig mellan 2 augusti 1718 och 17 februari 1720. Kriget var ett försök av Spanien att återerövra de territorier som de förlorat efter Spanska tronföljdskriget. Spanien blev besegrat av Savojen och Kvadrupelalliansen, vilken bestod av Kungariket Storbritannien, Kungariket Frankrike, Habsburgska Monarkin och Republiken Förenade Nederländerna.

Bakgrund I januari 1717 signerades en trippel allians bestående av Storbritannien, Frankrike och Nederländerna för att stoppa Spanien från att bryta freden i Utrecht, vilket kunde ha gjort Spanien till en stormakt. I augusti samma år beslagtog Spanien det då Habsburgska Sardinien utan motstånd, eftersom Österrike redan var distraherat av det Habsburgska-Turkiska kriget (1716–1718). Trippelalliansen valde att inte engagera sig och förklara krig mot Spanien direkt, eftersom det skulle krossa deras ekonomier, vilka redan var svaga efter det Spanska Tronföljdskriget. Istället skickade Storbritannien en liten flotta som ett försök att återställa freden.

Kriget startar vänster|miniatyr|Filip V av Spanien, av Jean Ranc. I juli 1718 signerade Österrike Freden vid Passarowitz, vilket gjorde att Österrike då kan rikta sin uppmärksamhet på Spanien. Uppmuntrad av den lyckande återerövringen av Sardinien tar då Spanien och fortsätter till Sicilien, där 30 tusen män landsätts samma månad. Den 2 augusti går Österrike med i Trippelalliansen, vilket då ersätts med den Kvadrupelalliansen. Storbritannien och Österrike förklarar direkt krig mot Spanien under samma avtal tillsammans med Savojen. Den spanska armén i Sardinien blev snabbt besegrad och ockuperad av Storbritannien. Liksom armén blir flottan också snabbt besegrad och krossad, dock under det maritima Slaget vid Kap Passaro. Slaget krossade Spaniens dröm att återskapa sitt imperium i medelhavet men Spanien vägrade erkänna nederlag.

Samma år börjar Kardinal Alberoni planera en kupp för att ersätta Filip II av Orléans, som var regent till den då omyndiga Ludvig XV av Frankrike, med Filip V av Spanien. Planen upptäcktes dock innan den blev av, vilket resulterade i att Alberoni blev bannlyst, och Frankrike förklarade krig mot Spanien. Detta eskalerade konflikten till ett öppet krig.

Expeditioner från båda sidor Filip II beordrade en armé ledd av James FitzJames, 1:e hertig av Berwick att invadera Baskien, där de sedan segrade vid Belägringen av San Sebástian sommaren 1719. De marscherade sedan vidare till Katalonien. Som hämnd skickades en spansk expedition bestående av tusen män till Britannien, där de skulle försöka starta ett uppror med den lokala befolkningen. Försöket fick dock lite uppmärksamhet av folket och armén drog sig snabbt tillbaka.

Jakobitupproret 1719 miniatyr|De överlevande spanska marinsoldaterna flydde upp på berget Sgurr na Ciste Duibhe, där de sedan kapitulerade. År 1719 påbörjades det tredje upproret av Jakobitupproren, vilket gav Spanien en chans att störta den dåvarande kungen av Storbritannien (Georg I av Storbritannien). En flotta av sex tusen spanska soldater skickades till Sydvästra England tillsammans med 300 marinsoldater som skickades till västra Skottland. Flottan skulle ansluta sig till Jakobiterna och sedan marschera söderut till huvudinvasionen. Planen var att en svensk armé också skulle segla till Skottland, men det blev aldrig av på grund av Karl XII:s död i november 1718. Den spanska flottan bestående av sex tusen soldater nådde dock aldrig England, istället sjönk majoriteten under en storm i mars 1719. Medvetna om de dåliga nyheterna fortsatte soldaterna tillsammans med Jakobiterna sitt uppror i Skottland. Jakobiterna och de spanska soldaterna led stora förluster och under två dagar blev deras huvudlager av ammunition, Elian Donan, konstant bombat av tre fartyg på Loch Alsh. Jakobiterna formerade en defensiv position i en naturlig flaskhals i dalen Glen Sheil. Britterna hade dock en fördel med fyra artilleribatterier, vilket tvingade spanjorerna att fly upp på berget Sgurr na Ciste Duibhe, där de sedan kapitulerade.

Krig i Nordamerika I maj 1719 attackerar en fransk armé den Spanska bebyggelsen Pensacola i Florida, vilket stoppade Spanien från att attackera Brittiska provinsen South Carolina. Spanjorerna lyckades återerövra staden, men den blev snabbt ockuperad igen och nerbränd. Spanjorerna ändrade sitt fokus till brittiska Nassau och seglade dit med en flotta från Kuba. Efter att ha blivit landsatta blev de dock snabbt besegrade av lokalmilitären.

Freden i Haag Missnöjd med Spaniens militär avskedade Filip V av Spanien Alberoni och skickade en begäran om fred. Statscheferna från alla inblandade länder möttes i Haag, där de slöt fred. Filip V tvingades överge allt territorium Spanien ockuperat under kriget. Savojen och Habsburgska Monarkin bytte Sicilien och Sardinien med varann, eftersom båda länderna då skulle ha lättare att nå de ombytta öarna.

Se även

Spanska tronföljdskriget Jakobitupproren Filip II av Orléans Filip V av Spanien

Referenser

Kategori:Österrikiska krig Kategori:Krig under 1700-talet Kategori:Krig under 1710-talet Kategori:Allianser Kategori:Spaniens militärhistoria Kategori:Storbritanniens militärhistoria Kategori:Frankrikes militärhistoria Kategori:Österrike under 1700-talet