Årets yrkeskvinna utses av förbundet Business and Professional Women Sweden sedan 1981.
Sedan 2022 utses även Årets Unga Yrkeskvinna.
Kriterier Den som utses till Årets yrkeskvinna : är en kvinna i yrkesaktiv ålder har gjort en insats av väsentlig betydelse har påverkat utvecklingen inom sitt yrkesområde är en förebild och föredöme för andra kvinnor har inte huvudsakligen partipolitisk eller facklig verksamhet är utåtriktad, samhällsorienterad och aktiv
Mottagare av utmärkelsen 1981 Christina Odenberg, senare Sveriges första kvinnliga biskop. 1982 Dorotea Bromberg, grundare av bokförlaget Brombergs, invandrarkvinnan som blev bokförläggare. 1983 Birgitta Blom, första kvinnliga hovrättspresidenten. 1984 Gunhild Kyle, första professorn i kvinnohistoria. 1985 Annika Hagström, kvinnlig journalist i mansdominerad verksamhet. 1986 Barbro Fischerström, första kvinnliga flygplatschefen. 1987 Antonia Ax:son Johnson, företagsledare och finanskvinna. 1988 Ann Larsson, initiativtagare till ASEA-pendeln. 1989 Gunilla Bradley, professor i informatik. 1990 Cecilia Torudd, illustratör och serietecknare, skapare av serien Ensamma mamman. 1991 Ewa Persson, startade projektet "Kvinnor och ekonomi". 1992 Kerstin Bäck, ståupp-komiker, föreläsare, författare och före detta traversförare. 1993 Solveig Ternström, skapare av tv-serien Morsarvet. 1994 Monica Dahlström-Lannes, sexualbrottsutredare med "övergrepp mot barn" som specialistområde. 1995 Cecilia Rydinger Alin, dirigent. 1996 Bodil Jönsson, forskningsledare vid Certec, författare. 1997 Maria Lilja, affärskvinna, styrelseproffs 1998 Elisabet Reslegård, kampanjledare för Läsrörelsen. 1999 Carin Lindahl, grundare av Stay in Place, sportkläder för kvinnor. 2000 Monica Lindstedt, en av grundarna av tidningen Metro och grundare av företaget Hemfrid. 2001 Lisbeth Johansson, chefsåklagare i Malexandermålet. 2002 Elisabeth Massi Fritz, advokat. 2003 Carina Lundberg, direktör och chef för Etisk analys. 2004 Maria Masoomi, dietist och kostekonom. 2005 Lottie Knutson, informationsdirektör på Fritidsresor. 2006 Inga-Britt Ahlenius, undergeneralsekreterare för FN:s internrevision OIOS. 2007 Alexandra Charles, grundare av 1,6 miljonerklubben. 2008 Barbro Jönsson, chefsåklagare i Uddevalla. 2009 Margareta van den Bosch, chefsdesigner på H&M. 2010 Victoria Bernadotte, prinsessa. 2011 Lena Maria Klingvall, författare, entreprenör mm 2012 Gudrun Sjödén, designer och företagare 2013 Maud Olofsson, tidigare partiledare för Centerpartiet 2014 Gertrud Åström, jämställdhetsexpert 2015 Agnes Wold, professor i bakteriologi och överläkare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. 2016 Mary Hägg, specialisttandläkare i Hudiksvall 2017 Christina Merker-Siesjö, ordförande och grundare av kooperativet Yallatrappan 2018 Alexandra von Schwerin, projektledare för Skarhults slotts utställningar, Eslöv 2020 Frida Boisen, författare, journalist, talare och kommunikationsexpert. 2021 Magda Gad 2022 Karin Tegmark Wisell 2023 Sofia Åhman 2024 Lise Tamm 2025 2026 Anna Hägg-Sjöquist
Källor: åren 2006–16
Referenser
Årets yrkeskvinna. Läst 1 oktober 2026. Noter
Kategori:Priser i Sverige Kategori:Svensk kvinnohistoria Kategori:Näringslivspriser i Sverige Kategori:Priser och utmärkelser instiftade 1981