Howard Thomas Odum, vanligtvis omnämnd som H.T. Odum, född 1 september 1924, död 11 september 2002, var en amerikansk ekolog. Han är känd för sitt banbrytande arbete inom ekosystemekologin och för sitt arbete om kvalitativa aspekter inom termodynamiken, baserat på hans arbete med allmän systemteori. Detta arbete ledde till förslag om ytterligare termodynamiska lagar.
I svensk kontext bedrev H.T. Odum flera projekt med svenska forskare, till exempel AnnMari Jansson och Bengt-Owe Jansson vid Askölaboratoriet (bland annat den så kallade "Gotlandsstudien"), P-O Nilsson vid SLU Ultuna och Garpenberg, samt Torbjörn Rydberg vid SLU Ultuna.
Biografi Odum var det tredje barnet till Howard W. Odum, en amerikansk sociolog, och hans fru, Anna Louise (född Kranz) Odum (1888–1965). Han var yngre bror till Eugene Odum. Deras far "uppmuntrade sina söner att gå in i vetenskapen och att utveckla nya tekniker för att bidra till sociala framsteg". Howard lärde sig tidiga vetenskapliga lektioner om (a) fåglar av sin bror, (b) fiskar och biologins filosofi när han arbetade efter skolan för marinzoologen Robert Coker, och (c) elektriska kretsar från The Boy Electrician (1929) av Alfred Powell Morgan.Taylor 1988, p.223.
Howard Thomas studerade biologi vid University of North Carolina i Chapel Hill, där han publicerade sin första uppsats medan han fortfarande var student. Hans utbildning avbröts i tre år under andra världskrigets av hans tjänst med Army Air Force i Puerto Rico och Panamakanalen, där han arbetade som tropisk meteorolog. Efter kriget återvände han till University of North Carolina och avslutade sin kandidatexamen i zoologi (Phi Beta Kappa) 1947.
1947 gifte Odum sig med Virginia Wood och de fick senare två barn. Efter Woods död 1973 gifte han sig 1974 med Elisabeth C. Odum (som hade fyra barn från sitt tidigare äktenskap). Odums råd om hur man sköter en blandad familj var "to be sure to keep talking"; Elisabeths var att hålla tillbaka på disciplin och nya regler.(E. C. Odum 1995, p. 360).
1950 tog Odum sin doktorsexamen i zoologi vid Yale University, under ledning av G. Evelyn Hutchinson. Hans avhandling hade titeln The Biogeochemistry of Strontium: With Discussion on the Ecological Integration of Elements, och den förde honom in i det framväxande fältet av systemekologi. Han gjorde en meteorologisk "analys av den globala cirkulationen av strontium, [och] förutsåg i slutet av 1940-talet synen på jorden som ett stort ekosystem ".The Craford prize 1987 for Eugene P. Odum and Howard T. Odum, with an overview of H. T. Odum's career, 23 september 1987.
Medan han var på Yale påbörjade Howard sitt livslånga samarbete med sin bror Eugene. 1953 publicerade de den första engelskspråkiga läroboken om systemekologi, Fundamentals of Ecology. Howard skrev kapitlet om energi, som introducerade hans nya "energy system language" (ungefär: energisystem-språk). De fortsatte att samarbeta i forskning såväl som att skriva under resten av livet. För Howard var hans "energy system language" (som han kallade "energese") i sig ett samarbetsverktyg.H. T. Odum said that "when a group gathers around a table to talk about analyzing the main components of a new system or problem, one person can diagram for the group, enhancing the coherence of the discussion. If the symbols are understood by all, the process of discussion and drawing unites people and thinking around a task with a minimum of semantic problems about meanings. A group, collective-thinking exercise stimulates memories and draws out qualitative and quantitative knowledge from combined experiences with the real-world system of concern. This can be an effective problem-solving and analysis activity in management, research, and classroom settings and should be attempted as a learning tool. It is a useful first step before quantitative or simulation studies." (Howard T. Odum 1994, p.21.) Note: Recently Raphael Valyi coded a java tool which aims in part to provide a globalised facility for collaborative diagraming, and simulating of systems using Odum's energy systems language. vänster|miniatyr|300x300px| Florida Cypress Dome i Big Cypress National Preserve Från 1956 till 1963 arbetade Odum som direktör för Marine Institute of University of Texas. Under denna tid blev han medveten om samspelet mellan ekonomiska krafter och ekologiska beskrivningar av energiflöden och energilager. Han undervisade vid institutionen för zoologi vid University of North Carolina i Chapel Hill och var en av professorerna i den nya läroplanen för marina vetenskaper fram till 1970.
Det året flyttade han till University of Florida, där han undervisade i Environmental Engineering Sciences Department, grundade och ledde Center for Environmental Policy och grundade universitetets Center for Wetlands 1973; det var det första centret i sitt slag i världen som fortfarande är i drift idag. Odum fortsatte detta arbete i 26 år fram till sin pensionering 1996.
På 1960- och 1970-talen var Odum också ordförande för det internationella biologiska programmets planeringskommitté för tropiska biom. Han fick stöd av stora kontrakt med United States Atomic Energy Commission, vilket resulterade i deltagande av nästan 100 vetenskapspersoner, som genomförde strålningsstudier av en tropisk regnskog.Odum & Pigdon, A Tropical Rainforest According to Hagen (1992, p. 168), John Wolfe, director of the Environmental Sciences Division at the United States A.E.C., considered Odum's study to be one of the best ever funded by the U.S. A.E.C. Hans utvalda projekt vid University of Florida på 1970-talet handlade om återvinning av behandlat avloppsvatten till cypress-våtmarker. Detta var ett av de första projekten för att utforska den nu utbredda metoden att använda våtmarker för förbättrad vattenkvalitet. Detta är ett av hans viktigaste bidrag till början av området ekologisk ingenjörskonst (ecological engineering).
Under sina sista år var Odum Graduate Research Emeritus and Director för Center for Environmental Policy.In a handout to thank students and associates, H. T. Odum described his role as follows: "I have played many roles sometimes with the majority, but more often attempting to shock the scientific establishment into a better view." H. T. Odum (1989, p.1) Han var en ivrig fågelskådare i både sitt yrkesliv och privatliv.
The Ecological Society tilldelade Odum sin Mercer Award för att uppmärksamma hans bidrag till studiet av korallrevet på Eniwetok-atollen.Hagen (1992), p.101. Odum fick också det franska Prix de Vie, och Crafoord-priset från Kungliga Vetenskapsakademien, som anses vara Nobelmotsvarigheten för biovetenskap. Charles A.S. Hall beskrev Odum som en av tidens mest innovativa och viktiga tänkare.Hall (1995), p.ix Hall noterade att Odum, antingen ensam eller tillsammans med sin bror Eugene, fick i stort sett alla internationella priser som tilldelades ekologer. Det enda högre utbildningsinstitutet som delade ut hedersgrader till båda bröderna Odum var Ohio State University, som hedrade Howard 1995 och Eugene 1999.
Odums bidrag till ekosystemekologi har erkänts av Mars Society, som döpte sin experimentstation till "the H.T. Odum Greenhouse" på förslag av hans tidigare student Patrick Kangas. Kangas och hans elev, David Blersch, gjorde betydande bidrag till utformningen av avloppsvatten-återvinningssystemet på stationen.
Odums studenter har vidareutvecklat hans arbete vid institutioner runt om i världen, framför allt Mark T. Brown vid University of Florida, David Tilley och Patrick Kangas vid University of Maryland, Daniel Campbell vid United States Environmental Protection Agency, Enrique Ortega vid UNICAMP i Brasilien och Sergio Ulgiati vid universitetet i Siena. Arbete som utförs vid dessa institutioner fortsätter att utvecklas och sprida Odums begrepp om emergi. Hans tidigare studenter Bill Mitsch, Robert Costanza och Karin Limburg är några före detta studenter som har uppmärksammats internationellt för sina bidrag till ekologisk ingenjörskonst (ecological engineering), ekologisk ekonomi, ekosystemvetenskap, våtmarksekologi, estuarieekologi, ekologisk modellering och relaterade områden.
Arbete: en översikt Odum lämnade ett stort arv inom många områden förknippade med ekologi, system och energi."Odum's work on energy flow through systems and dynamic modelling of systems spawned, or at least paralleled and encouraged, an immense amount of work by his students and others ranging from input-output studies of energy and material flow in ecological and economic systems … to dynamic simulation models of whole ecosystems and integrated ecological economic systems." (Costanza 1996: 61) Han studerade ekosystem över hela världen och banade väg för studier av flera områden, av vilka några nu är distinkta forskningsområden. Enligt Hall (1995, p.ix) publicerade Odum en av de första betydande artiklarna inom vart och ett av följande områden:
Ekologisk modellering (Odum 1960a) Ekologisk ingenjörskonst ("ecological engineering") (Odum et al. 1963) Ekologisk ekonomi (Odum 1971) Estuarie-ekologi (Odum och Hoskins 1958) Tropisk ekosystemekologi (Odum och Pidgeon 1970) Allmän systemteori
Odums bidrag till dessa och andra områden sammanfattas nedan.
Odum skrev också om strålningsekologi, systemekologi, enhetlig vetenskap och mikrokosmer. Han var en av de första som diskuterade användningen av ekosystem för livsuppehållande funktion vid rymdresor.According to Hall, many of Odum's old ideas have been given new wrappings by academics unaware of their roots in Odum's work: "I remember in 1967 H. T. telling me that some day industrial nations would have to be subsidizing the growing of tropical forests to sequester CO2, something that in fact has come to pass on at least a small scale. Thus a lot of his ideas that seemed so improbable in the past are considered common knowledge now." (Hall 1995: 1) Vissa har föreslagit att Odum var teknokratisk i sin inriktning,Taylor 1988; Hammond 1997. medan andra anser att han ställde sig på den sida som efterlyste "nya värderingar".
Ekologisk modellering Ett nytt integrerat synsätt inom ekologi I sin doktorsavhandling från 1950 gav Odum en nydanande definition av ekologi som studiet av stora enheter (ekosystem) på "the natural level of integration".H. T. Odum, 1950, p.3. I den traditionella rollen som doktorand i ekologi var ett av Odums mål att känna igen och klassificera stora cykliska enheter (ekosystem). Ett annat av hans mål var att göra prediktiva generaliseringar om ekosystem, gärna för hela biosfären. För Odum, utgjorde hela biosfären en roterande cykel med hög stabilitet. Det var närvaron av stabilitet som Odum trodde gjorde det möjligt för honom att prata om teleologin hos sådana system. Medan han skrev sin avhandling, kände Odum att principen om naturligt urval var mer än empirisk, eftersom den hade en teleologisk, komponent av "stabilitet över tid". Som en ekolog som var intresserad av beteenden och funktion hos stora enheter över tid, försökte Odum ge ett mer allmänt uttalande om naturligt urval så att det var lika tillämpligt på stora enheter som på små enheter som traditionellt studerats inom biologi.H. T. Odum (1950 pp.7, 10-11) said: "A more general statement is that 'a system which has stability with time will exist longer than a system without stability'. … 'Nature seeks steady state entities by natural selection' Of course natural selection in biological systems is a special case of this principle. … Le Chatelier's principle from this view point may be phrased that a system with a self correcting mechanism has reached this condition by natural selection. … The second law of thermodynamics appears to be another special case. A system with constant temperature is selected by nature as more stable than a system with different temperatures together."