James David Watkins, född 7 mars 1927 i Alhambra, Kalifornien, död 26 juli 2012 i Alexandria, Virginia, var en amerikansk sjöofficer (4-stjärnig amiral) som var chef för USA:s flotta från 1982 till pensionsavgång 1986.
Efter pensioneringen utsågs amiral Watkins till USA:s energiminister i George H.W. Bushs administration och tjänstgjorde som sådan från 1989 till 1993.
Biografi Efter examen 1949 från United States Naval Academy, tjänstgjorde Watkins på ubåtar under Koreakriget. Watkins tjänstgjorde under amiral Hyman G. Rickover i utvecklingsfasen av flottans atomdriftsprogram. 1958 erhöll han en masterexamen i maskinteknik från Naval Postgraduate School i Monterey, Kalifornien.
Watkins var sekond för dieselutbåten USS Barbero, därefter sekond och sedermera fartygschef för attackubåten USS Snook (SSN-592), som blev första atomubåten att göra örlogsbesök i Japan samt i Sydkorea. Han var sekond för den atomdrivna kryssaren USS Long Beach (CGN-9) under Vietnamkriget som i Tonkinbukten 1968 understödde Task Force 72.
Som flaggman var Watkins chef för Bureau of Naval Personnel, befälhavare för Sjätte flottan, samt befälhavare för Stillahavsflottan. USA:s president Ronald Reagan utnämnde amiral Watkins 1982 till Chief of Naval Operations, den högsta yrkesmilitära befattningen inom flottan med ledamotskap i Joint Chiefs of Staff. Watkins tid som CNO överlappade helt med John Lehmans tid som USA:s marinminister.
Efter pension utsåg president Ronald Reagan amiral Watkins till att leda en kommission om HIV-viruset (Watkinskommissionen) 1987-88.
Watkins var USA:s energiminister mellan 1989 och 1993.
Referenser
Noter
Externa länkar
Kategori:Män Kategori:Födda 1927 Kategori:Avlidna 2012 Kategori:Personer från Los Angeles County Kategori:Alumner från United States Naval Academy Kategori:Alumner från Naval Postgraduate School Kategori:Chefer för USA:s flotta Kategori:USA:s energiministrar Kategori:Gravsatta på Arlingtonkyrkogården