Beckomberga gård var en gård i Bromma socken, som under medeltiden bestod av tre gårdar, de tre hemmanen ’’Södergården’’, ’’Mellangården’’ och ’’Norrgården’’, som utgjorde byn väster om Spångavägen i norra delen av dagens stadsdel Beckomberga i Bromma väster om Stockholm. De tre bondgårdarna bildade tillsammans en by- och gårdstomt under namnet ’’Beckomberga by’’. Äldsta belägget för byns namn, "Bäknaberga", är från 1319. Namnet Beckomberga betyder "de som bor vid bäcken". Enligt lingvisten och ortsnamnsforskaren Jöran Sahlgren är det "bäckbornas berg", Baeknabergha. Området med de tre hemmanen utgör platsen för ’’Beckomberga gamla by’’, enligt en lantmäterikarta från 1818. Inga byggnader från de tre bondgårdarna finns kvar.Nils Ringstedt, Byar, gårdar och säterier i Bromma, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 5, Instant Book, 2015, sidorna 28-29.
Under 1600- och 1700-talet ägdes Beckomberga by av olika adelssläkter. Vid mitten på 1800-talet förändrades Beckomberga från att ha varit en by med de tre gårdarna som låg på rad till att bli en sammanhängande gård. Således slogs de tre gårdarna då samman till en enda stor gård. Då köptes gården av Otto Rundbeck, som fram till cirka år 1850 varit inspektor på Åkeshovs gård och senare arrendator på Stora Ängby gård. Senare uppfördes Beckomberga mentalsjukhus på platsen, och idag är området ett bostadsområde.
Gula villan på Beckomberga skolgård Huvudbyggnaden på Beckomberga skolgårds område är den ’’Gula villan’’, som byggdes av Otto Rundbeck år 1856. Han hade 1853 köpt Beckomberga by av friherrinnan Carolina von Friesendorff. Hon hade sålt Beckomberga by till Otto Rundbeck, som varit arrendendator på Stora Ängby gård. Det var Otto Rundbeck, som år 1856 byggde en ny huvudbyggnad på gården. Gårdens huvudbyggnad var då ett stockvirkeshus med rappad fasad, numera kallad ”Gula villan”, och den blev i stället mangårdsbyggnad. Från omkring 1860 bodde Otto Rundbeck själv med sin familj i huset.
År 1898 köpte direktören och snusfabrikanten, ”snuskungen”, Knut Ljunglöf Beckomberga gård av Carl Magnus Molander, som ägt gården sedan 1876. Knut Ljunglöf var förutom snusfabrikant även en stor jordägare och mycket jordbruksintresserad. Han lät riva de flesta av gårdens byggnader. För gårdens statare byggde Ljunglöf en statarlänga med fem lägenheter. Vidare byggde han nya moderna och påkostade ekonomibyggnader. Det var bland annat stallbyggnader för gårdens kor och hästar, foderlada, spannmålsmagasin och vattenuppfortdringsanläggning.Brommaboken 2022, sidorna 117-120.
När Knut Ljunglöf hade köpt gården 1898 blev ”Gula villan” i stället förvaltarbostad eller inspektorsbostad åt Beckomberga gårds förvaltare. Knut Ljunglöf och hans son Robert Ljunglöf blev de sista ägarna av gården, men de bodde aldrig i "Gula villan", utan där bodde gårdens rättare, villan fungerade då som rättarbostad. Senare, på 1930-talet, när Beckomberga blev sjukhus, fanns det på övervåningen övernattningsrum för sköterskor som arbetade på sjukhuset. Edvard Bolin, Bromma, en kulturhistorisk vägvisare, utgiven av Bromma Hembygdsförening, 1979, sidorna 12-14.
Bilder från den historiska platsen där Beckomberga gård låg Skolgården är en historisk plats. Här på skolgården är platsen, där Beckomberga gårds äldsta byggnad låg. Beckomberga by hade tre gårdar och den efterföljande gården med "Gula villan" är från 1856.
Historik Från järnåldern till medeltiden
I norra delen av det område som tidigare var Beckomberga sjukhusområde och väster in på Spångavägen låg en by- och gårdstomt. Enligt en 1800-talskarta utgör området platsen för Beckomberga gamla by. Trakterna vid Beckomberga räknas som ett av de områden i Bromma, som först bebyggdes. Här fanns förutsättningar för odling redan under romersk järnålder. Gården eller byn under järnåldern låg sannolikt, enligt arkeolog Nils Ringstedt, vid norra stranden av "Storkyrksjön", som sträckte sig in i Spånga socken. Fast bebyggelse under forntiden fanns in i vikingatid. Namnet Beckomberga betyder ungefär "de som bor vid bäcken" och är känt sedan 1300-talet. Platsen har varit bebodd sedan 300-talet e.Kr. Stadsdelen har fått sitt namn efter den gamla byn Beckomberga, vars namn skrevs bœkneberghœ 1347 i en urkund och Beknabergha 1349. I 1539 års jordebok upptas tre gårdar. År 1414 skrevs namnet Beknaberghum, namnet anses komma från de som bor på berget vid bäcken.Stockholms gatunamn, 1992.
1600-talet I början av 1600-talet köpte köpman Erik Larsson, adlad von der Linde (död 1636), två hemman i byn. År 1689 blev dessa två gårdar frälsehemman och de åtog sig då att hålla båtsman. Det var för Bällsta rote som Beckomberga var skyldigt att hålla båtsmanstorp. Under 1600-talet ägdes Beckomberga av familjen Natt och Dag. En änka till framlidne båtsman Matz Beckman omnämns i ett Bromma sockenstämmoprotokoll den 15 februari 1714. Beckomberga båtsmanstorp, som höll båtsmanstorpet för Bällsta rote under 1600-talet, låg vid gamla Flystavägen, vid nuvarande Spångavägen, strax intill nuvarande Hjortronvägen och hörde under Beckomberga.
Grunden till Beckomberga gårds båtsmanstorp finns fortfarande kvar och man kan se den i snåren nära gångvägen och grinden in till skolgården. År 1880 flyttades detta torp bort från byplatsen till bortre änden av Beckomberga gårds ägor, som sträckte sig ända bort mot gränsen mot Vällingby, in på Spångas marker, där Råcksta sjukhus nu ligger.År 1997 slogs verksamheten vid landstingets geriatriska klinik vid Blackebergs sjukhus i Blackeberg samman med Råcksta sjukhus, under namnet Västra sjukhuset. I januari 2002 knoppades den verksamheten av till det personalägda företaget Brommageriatriken, som våren 2003 flyttade till andra lokaler, vid det som tidigare var Beckomberga sjukhus. Det torpet revs omkring 1945. Torpet flyttades ytterligare en gång omkring år 1955 och då flyttades det till Svenskbyvägen 16 i Spånga bakom Solvalla travbana bredvid Sundby koloniområde i Sundby, som ligger på gränsen mellan Bromma och Spånga, nära Beckomberga.
I 1640 års jordebok möter man formen Bäckomberga, bäckborna, det vill säga de som bor på bäckbornas berg, enligt Jöran Sahlgren, som också säger att "byn ligger på en bergshöjd vid en bäck". De tre gårdarna blev frälsegårdar 1689, då de åtog sig att hålla en båtsman.
1700-talet Under 1700-talet förvärvades gårdarna i Beckomberga av familjen på Åkeshov, och förblev så till år 1862, då David Stierncrona var ägare av slottet, och då köptes Beckombergas gårdar av Anders Petter Löfström, som senare grundade Sundbybergs samhälle. Därefter köptes gårdarna år 1898 av tobaksfabrikören Knut Ljunglöf, som lät riva de gamla gårdarna och uppföra nya hus.
År 1721 bildade ätten Stierncrona ett fideikommiss i Bromma med Åkeshov som stamgård. Gabriel Stierncrona (1699-1723) köpte då även Beckomberga. Byn brukades då av arrendebönder. De tre gårdarna bildade en radby, vilket även var fallet med Karsviks by. På 1800-talet försvann flertalet radbyar i Sverige i samband med skiftesreformerna. Vanligtvis ligger gårdarna längs bygatan i en radby.
De tre gårdarna i Beckomberga var tvådelade gårdar av en typ som var vanliga i Uppland. Jordbruksreformerna på 1700- och 1800-talen, storskiftet, enskiftet och laga skiftet, innebar att byarna upplöstes och gårdarna flyttades ut från den medeltida huvudgatan. I vissa byar genomfördes dock inte skiftena till fullo. Skiftena innebar att den enskilda gården inte längre var begränsad av sitt utrymme vid bygatan, och nya byggnader för olika funktioner tillkom. Men Beckomberga bestod ännu på 1800-talet av de tre gårdarna, Södergården, Mellangården och Norrgården.
Under 1700-talet förvärvades gårdarna av familjen Stierncrona på Åkeshov. By- och gårdstomten låg i norra delen av det som tidigare var Beckomberga sjukhusområde och väster in på nuvarande Spångavägen. Enligt en 1800-talskarta utgör området platsen för Beckomberga gamla by. Ätten Stierncrona bildade 1721 ett fideikommiss i Bromma med Åkeshov som stamgård. Gabriel Stierncrona köpte då även de tre gårdarna i Beckomberga och byn brukades av arrendebönder. Av dessa tre gårdar finns idag ingenting kvar. Men på den historiska marken, där gårdarna en gång låg finns ännu kvar några byggnader som tillkom under de senare ägarna. Några av de byggnader som än idag finns kvar är den ”Gula villan” och ”Förskolan Stallet”.
1800-talet Ännu på 1800-talet bestod Beckomberga av de tre gårdarna, Södergården, Mellangården och Norrgården. Under 1800-talet slogs Beckomberga bys tre gårdar ihop till en gård med en huvudbyggnad. Beckomberga by och Stora Ängby gård ägdes av familjen Stierncrona i fem generationer. Den siste i familjen Stierncrona som ägde Beckomberga by med de tre gårdarna och Stora Ängby gård var baronen och kammarherren David Erik Stierncrona (1820-1900), som ägde dessa gårdar och Åkeshovs slott åren 1845-1853. Han var den sista kommissariern för Åkeshovs slott. År 1853 sålde baron David Erik Stierncrona egendomen Åkeshov till friherrinnan Carolina Gustava von Friesendorff (1794-1873). Samma år som Carolina von Friesendorff köpte Åkeshovs egendom 1853 så såldes Beckomberga by istället till arrendatorn på Stora Ängby gård, Otto Rundbeck. Denne Otto Rundbeck hade fram till cirka år 1850 varit inspektor på Åkeshovs gård och senare arrendator på Stora Ängby gård. Men familjen Rundbeck, Otto och hustrun Anna Maria Bogren och två barn, flyttade inte in till Beckomberga förrän omkring 1860. Otto Rundbeck slog ihop de tre gårdarna i Beckomberga till en gård.I Bromma sockens husförhörslängd från denna tid kan man läsa om att Beckomberga består av endast en gård inklusive ett par torp i närheten. Arrendatorn av Stora Ängby gård, Otto Rundbeck, ägde Beckomberga gård från 1853, och han byggde år 1856 det hus som idag kallas "Gula villan" och som ligger mitt på Beckombergaskolans skolgård. Familjen Rundbeck flyttade således omkring år 1860 till ett nybyggt hus och det blev ägarfamiljens bostad. "Gula villan" hade då antagligen en reveterad fasad, som såg mer ståndsmässigt ut jämfört med dagens enkla träfasad. "Gula villan" var gårdens mangårdsbyggnad fram till 1898.
Från 1876 ägdes gården med "Gula villan" av Carl Magnus Molander. År 1898 köpte tobaksfabrikören, "snuskungen" Knut Ljunglöf (1833-1920) gården med "Gula villan". Knut Ljunglöf är även stor jordägare och mycket jordbruksintresserad. Men Ljunglöf lät riva de flesta av gårdens gamla byggnader. Han byggde istället en ny bostad med fem lägenheter för gårdens statare, en statarlänga. Han byggde även nya mycket moderna och påkostade ekonomibyggnader och mönsterladugård i tegel såsom stall för korna och hästarna, foderlada, spannmålsmagasin och vattenuppfordringsanläggning.I brandförsäkringsdokumenten från 1918 kan man se på karta och läsa i text att de hus som finns kvar än idag är byggda 1856 och 1898, enligt Knut Ljunglöfs brandförsäkring för gården. Det hus som idag är "Förskolan Stallet" (ko- och häststall) samt det hus som idag är en bostadsrättsförening och ligger strax nordost om skolan på Grafitgränd 3 (den tidigare statarlängan) är båda byggda 1898. Alla dessa områden kom att ligga inom det område som senare blev sjukhusområdet. Ljunglöfs ladugård med sina lanterniner på taket blev då sjukhusets målar- och snickeriverkstäder.
Själv bodde Knut Ljunglöf med familj i centrala Stockholm samt i den stora villan i Blackeberg, den byggnad som idag kallas Ljunglöfska slottet. Han efterlämnade vid sin död 1920 en av de största förmögenheterna i Sverige. Boets behållning uppgick till 16,5 miljoner kronor. Sina vinster hade han bland annat investerat i stora jordegendomar, såsom Blackeberg, Vällingby och Råcksta i Spånga församling samt Lilla Ängby och Beckomberga i Bromma.Knut F Ljunglöf, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9602, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2025-04-22.