mini|Klingan hos ett spjut, vanligen kallad spjutspets. mini|Handsågar med olika sågbladstorlekar. Klinga eller blad är den vassa vanligen platta skärande delen (eller dito) hos blankvapen och sådana verktyg eller maskiner som avses för att punktera, hugga, skära eller skrapa med. Klingan (eller bladet) kallas hela arbetande strukturen i sig medan den skarpa arbetande kanten kallas egg. Spetsen på en klinga kallas udd.
Etymologi Klinga är ljudhärmande efter ljudet som metall gör när det anslår något.
Blad (, jämför ) är bildligt till blad i betydelsen löv och hänvisar till att många klingor, särskilt tveeggade dito, liknar blad till formen.
I annan terminologi finns även eggverktyg, eggredskap och eggjärn ().
Terminologi I en klinga ingår flera olika delar och ytterligare delar tillkommer beroende på form och typ. Några exempel är:
, även häl eller – oslipad del av klingan närmast främre hjaltet blodrand (blodfåra, blodrilla, blodränna, blodskåra) – hålkäl (fördjupning) mitt i klingans bredd, främst hos svärd egg – klingans skärande parti, kan indelas i falsk egg och sann egg beroende på om den är vässad eller inte rygg/bak – motsatt kortsida till eggen på eneggade klingor sida — bredsidan som ligger i linje med klingans skär ås – förhöjningar på bladsidan
Infästningsmetoder bladholk – urholkad konisk del i bladets bas som trär över ett skaft, främst hos spjut och dylikt skafthål – hål igenom bladet för ett genomgående skaft, främst hos yxor och dylikt tånge – utdragen ten ur bladets bas som trär i ett hjalt (grepp), främst hos knivar, svärd och dylikt
Tillägg parerhake, även klingfångare – krokar längs bladets rygg eller egg ämnat att haka fiendes klinga avsmalning, även tapering — när klingan smalnar av på bredden
Fäktkonst Klingan delas inom fäktkonst in i två delar: , även (”stark”) – delen från basen till mitten av bladet som ger starkast mottryck , även (”svag”) – delen från mitten till udden av bladet som ger minst mottryck
Uppdelningen av klingan i stark och svag har att göra med hävstångseffekten samt den kraft som kan utövas mot en motståndares klinga, alltså vart på bladet det är utsattbart för motparader som kan slå det ur vägen för att skapa en öppning. I regel används den starka delen av klingan mer defensivt medan den svaga delen är mer offensiv men det finns undantag.
Exempel knivblad svärdsblad / svärdsklinga yxblad / yxhuvud spjutspets sågblad / sågklinga pilspets / pilhuvud / pilblad
Galleri
Källor
Kategori:Blankvapen Kategori:Verktyg Kategori:Skärande bearbetning