Judarnas historia i Kurdistan är historien om de mizrahijudiska samhällena från den geografiska regionen Kurdistan, som ungefär omfattar delar av nordvästra Iran, norra Irak, nordöstra Syrien och sydöstra Turkiet. Kurdiska judar levde som slutna etniska grupper fram till att de fördrevs från arabiska och muslimska länder från 1940- och 1950-talen och framåt. Grupperna talade främst judeo arameiska. Eftersom kurdiska judar är har sitt ursprung i Mellanöstern, använder de mizrahisk hebreiska i sin liturgi.

Många kurdiska judar – i synnerhet de från Irak – påverkades under 1700-talet av sefardisk-judisk tradition och tog till sig vissa av dess religiösa och kulturella uttryck.

I dag bor den stora majoriteten av Kurdistans tidigare judiska befolkning i staten Israel. Deras närvaro där är ett direkt resultat av antingen den judiska exodusen från muslimska länder eller av att de som blev kvar gjorde alija under de följande årtiondena (se även Kurdiska judar i Israel).

Historia

Medeltiden Enligt reseskildringar från 1100-talet av Benjamin av Tudela och Pethahiah från Regensburg fanns det omkring 100 judiska bosättningar och en betydande judisk befolkning i Kurdistan under denna tid. Benjamin berättar även om David Alroy, en messiansk ledargestalt från centrala Kurdistan, som gjorde uppror mot den abbasidiske kalifen Al-Muqtafi och planerade att leda judarna tillbaka till Jerusalem.

Dessa resenärer rapporterar också om väletablerade och rika judiska samhällen i Mosul, som var ett kommersiellt och andligt centrum i närheten av Kurdistan. Många judar som var rädda för att närma sig korsfarare hade flytt från Syrien och Palestina till Babylonien och Kurdistan. Judarna i Mosul åtnjöt en viss grad av autonomi i att förvalta sitt eget samhälle. Ora Schwartz-Be'eri, The Jews of Kurdistan: Daily Life, Customs, Arts and Crafts, UPNE publishers, 2000, , p.26.

Osmanska epoken Tanna’it Asenath Barzani, som levde i Mosul mellan 1590 och 1670, var dotter till rabbin Samuel Barzani från Kurdistan. Hon gifte sig senare med Jacob Mizrahi, rabbin i Amedi (i nuvarande irakiska Kurdistan), där han undervisade vid en jeshiva.Sylvia Barack Fishman, A breath of Life: Feminism in the American Jewish Community, UPNE Publishers, 1995, , p. 186 Asenath blev berömd för sin djupa kunskap inom Toran, Talmud, Kabbalah och den judiska lagen. När hennes make dog i unga år övertog hon ledningen för jeshivan i Amadiyah. Hon erkändes så småningom som den främsta Torah-undervisaren i Kurdistan, och kallades för tanna’it – en hederstitel för en talmudiskt skriftlärd kvinna. Hon var också verksam inom judisk mystik och det sägs att hon kände till Guds hemliga namn.Sally Berkovic, Straight Talk: My Dilemma As an Orthodox Jewish Woman, KTAV Publishing House, 1999, , p.226. Asenath Barzani var även en skicklig poet, med ett utmärkt grepp om det hebreiska språket. Hon skrev bland annat en lång klagodikt och bön i traditionell rimmande versform. Hennes texter hör till de få bevarade exempel på tidigmodern hebreisk litteratur skriven av kvinnor.

Kurdiska judars invandring till Israels land började redan i slutet av 1500-talet, då en grupp rabbinska lärda anlände till Safed i Galileen. Där grundades ett kurdiskt-judiskt kvarter. Men Safeds blomstringstid tog slut år 1660 på grund av drusiska maktstrider och ekonomisk nedgång i området.

Modern tid Sedan början av 1900-talet har vissa kurdiska judar varit aktiva inom sioniströrelsen. En av de mest kända medlemmarna i den underjordiska organisationen Sternligan var Moshe Barazani, vars familj hade invandrat från irakiska Kurdistan och bosatt sig i Jerusalem i slutet av 1920-talet.

I början av 1950-talet tvingades nästan alla kurdiska judar lämna irakiska Kurdistan och evakuerades till Israel, liksom den övriga irakisk-judiska befolkningen. Under samma period flyttade även nästan alla kurdiska judar från iranska Kurdistan till Israel. Det har rapporterats att många kurder sörjde sina judiska grannar och till och med bevarade deras synagogor.

Enligt The Times of Israel fanns det år 2013 det nära 200 000 kurdiska judar i Israel, varav omkring hälften bodde i Jerusalem. Över 30 jordbruksbyar runtom i landet hade grundats av kurdisk-judiska invandrare.

Den 17 oktober 2015 utsåg Kurdistans regionala regering Sherzad Omar Mamsani till representant för den judiska gemenskapen inom Ministeriet för allmosor och religion. Han avsattes senare posten, efter en längre tids sjukfrånvaro. Representanter för det israelisk-judiska samhället menade att detta skedde eftersom det helt enkelt inte längre fanns några judar kvar i irakiska Kurdistan.

År 2021 antydde dock en utsändning av chanukka-kit till judar i arabländer, inklusive Kurdistan, att det kan ha funnits kvarvarande judar där. Året därpå, 2022, rapporterades om en inflyttad judisk man som deporterats från Kurdistan och beordrats att aldrig återvända. Det saknas idag tillförlitlig statistik över hur många judar som faktiskt finns kvar i Kurdistan.

Historieskrivning Ett stort problem i historien om Kurdistans judar har varit bristen på dokumentation. På 1930-talet började den tysk-judiske etnografen Erich Brauer intervjua medlemmar ur samfundet. Hans assistent, Raphael Patai, publicerade resultaten på hebreiska i boken Yehude Kurdistan: mehqar ethnographi (Jerusalem, 1940), som översattes till engelska på 1990-talet.

Den israeliske forskaren Mordechai Zaken har senare skrivit en doktorsavhandling och en bok baserad på både skriftliga, muntliga och arkiverade källor, där han spårar och söker rekonstruera relationen mellan judar och deras kurdiska feodalherrar (så kallade ”Agha”). Han gjorde flera intervjuer med 56 kurdiska judar, vilket räddade många minnen från att gå förlorade.

Zaken fokuserade främst på personer från sex städer – Zakho, Aqrah, Amedi, Dahuk, Slemani och Shno – samt ett stort antal byar, framför allt i regionen Badinan.Joyce Blau, one of the world's leading scholars in the Kurdish languages, culture and history, suggested that "This part of Mr. Zaken’s thesis, concerning Jewish life in Bahdinan, well complements the impressive work of the pioneer ethnologist Erich Brauer."[Erich Brauer, The Jews of Kurdistan, First edition 1940, revised edition 1993, completed and edited by Raphael Patai, Wayne State University Press, Detroit])Jewish Subjects and their Tribal Chieftains in Kurdistan A Study in Survival By Mordechai Zaken Published by Brill: August 2007 Hardback (xxii, 364 pp.), Jewish Identities in a Changing World, 9.

Hans forskning har bidragit till ett nytt underlag med historiska källor och berättelser om judarna i det kurdiska stam­samhället. Boken har översatts till flera språk, bland annat arabiska, sorani, kurmanji, samt franska.

Se även

Judarnas historia i Irak

Bibliografi

Mordechai Zaken, "Jewish Subjects and their tribal Chieftains in Kurdistan: A study in Survival", Jewish Identities in a Changing World, 9 (Boston: Brill Publishers, 2007) Brauer, Erich; Patai, Raphael, The Jews of Kurdistan. (Detroit: Wayne State University Press, 1993). Asenath Barzani, "Asenath's Petition", First published in Hebrew by Jacob Mann, ed., in Texts and Studies in Jewish History and Literature, vol.1, Hebrew Union College Press, Cincinnati, 1931. Translation by Peter Cole. Yona Sabar, The Folk Literature of the Kurdistani Jews (New Haven: Yale University Press, 1982, ). Ariel Sabar, My Father's Paradise: A Son’s Search for His Jewish Past in Kurdish Iraq. Illustrated. 332 pp. Algonquin Books of Chapel Hill. Biography & study of Yona Beh Sabagha = Yona Sabar, native scholar of this community and its language. Reviewed in The New York Times, Oct. 12, 2008 and The Washington Post, Oct. 26, 2008. Mahir Ünsal Eriş, Kürt Yahudileri - Din, Dil, Tarih, (Kurdish Jews) In Turkish, Kalan Publishing, Ankara, 2006 Hasan-Rokem, G., Hess, T. and Kaufman, S.,  Defiant Muse: Hebrew Feminist Poems from Antiquity: A Bilingual Anthology, Publisher: Feminist Press, 1999, . (see page 65, 16th century/Kurdistan and Asenath's Petition) Rabbi Asenath Barzani in Jewish Storytelling Newsletter, Vol.15, No.3, Summer 2000 The Jews of Kurdistan Yale Israel Journal, nummer 6 (Spr. 2005). Judendom i Encyclopedia Kurdistanica

Referenser

Externa länkar IKN - Israel Kurdistan Network Jewish Encyclopedia: Kurdistan - Customs of Jewish community

Kategori:Artiklar med text på hebreiska Kategori:Artiklar med text på kurdiska Kategori:Judisk historia Kategori:Kurdisk historia Kategori:Etniska grupper i Asien