Beutetürken ("Bytesturkar") var en tysk term för de turkiska krigsfångar som togs av européer under de osmanska krigen i Europa under tidigmodern tid.Hans-Joachim Böttcher: Die Türkenkriege im Spiegel sächsischer Biographien, Gabriele Schäfer Verlag Herne 2019, , S. 229–244 (XIII. Türken zu historischer Zeit in Sachsen). Dessa förekom företrädesvis i Tysk-romerska riket, där de assimilerades fullständigt.
I Europa dog seden att göra krigsfångar till slavar ut under medeltiden, när hela Europa blev kristet och kyrkan förbjöd kristna att ta andra kristna som slavar. Under de många krigen mellan det muslimska Osmanska riket och det kristna Europas stater rådde dock andra förhållanden, där man krigade mot en fiende av annan religion. Osmanska riket gjorde rutinmässigt tillfångatagna kristna européer till slavar, och i Europa uppfattades det som legitimt att ta muslimska krigsfångar som "krigsbyte". I de fall dessa fångar inte var faktiska soldater eller krigsfångar som återbördades mot lösensumma, så kvarblev de ofta i Europa. Det gälldes särskilt när osmanska civila hade tillfångatagits i osmanska fältläger. Dessa personer kom då att kallas för Beutetürken i Tyskland.
Enligt gammal sed betraktades denna typ av krigsfångar som legitima att förslava. I praktiken hade dock denna sedvänja dött ut i Europa, och sedan de väl hade blivit tilldelade en segerherre som krigsbyte, övergick deras "slaveri" i praktiken till att de blev tjänare eller skyddslingar till sin "ägare", som såg till att de döptes, fick ett nytt namn och slussade ut dem till ett assimilerat liv.
Se även Kammertürke Källor Noter
Kategori:Osmanska krig Kategori:Slaveri