Asylsökande i Sverige är personer som ansöker om skydd enligt svensk och internationell rätt. Handläggningen av asylärenden sker hos Migrationsverket, vars beslut kan överklagas till migrationsdomstol och i vissa fall till Migrationsöverdomstolen. Lagstiftningen kring mottagande och rättigheter för asylsökande har förändrats vid flera tillfällen, bland annat genom begränsningar i rätten till bistånd och uppehållstillstånd efter migrationskrisen 2015.
Förfarande I Sverige handläggs ansökan om asyl av Migrationsverket (tidigare Statens invandrarverk). Den som får avslag på sin asylansökan kan överklaga beslutet till migrationsdomstolen. Även migrationsdomstolens beslut kan överklagas, till Migrationsöverdomstolen, som dock i normalfallet inte beviljar prövningstillstånd.
Historik 1990-talet Den 30 mars 1994 utfärdades "lag (1994:137) om mottagande av asylsökande". Riksdagen beslutade den 27 november att ändra lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. så att asylsökande som väljer att bosätta sig på vissa platser inte har rätt till dagpenning eller särskilt bidrag, detta är en del av propositionen för hållbart eget boende för asylsökande. Förordningen är tillämplig på 32 kommuner, regeringen godkände den 5 december revideringar av förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. med ytterligare bestämmelser om vilka områden som omfattas.
32 kommuner kommer att få möjlighet att meddela Migrationsverket att förordningen kommer att gälla för en eller flera delar av deras jurisdiktion. Samråd med länsstyrelsen ska föregå anmälan. Statligt stöd ges till kommuner med socioekonomiskt missgynnade områden:
Borlänge, Bors, Botkyrka, Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Huddinge, Järfälla, Jönköping, Karlskrona, Katrineholm, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Malmö, Motala, Norrköping, Nyköping, Perstorp, Sandviken, Stockholm, Södertälje.
Balkankriget var en starkt bidragande orsak till flyktingströmmarna till Sverige under 1990-talet.
2010-talet Den 1 juni 2016 trädde ändringar av rätten till bistånd enligt lagen (1994:37) om mottagande av asylsökande, LMA, i kraft. Ändringen innebär att en asylsökande inte har rätt till bistånd om den asylsökande har fått ett beslut om avvisning eller utvisning som har börjat gälla, eller tidsfristen för frivilligt återvändande har gått ut. Med bistånd menas till exempel boende och dagersättning. Ändringen gäller inte vuxna som bor tillsammans med sina barn under 18 år. De har fortfarande rätt till bistånd till dess att de lämnar Sverige.
Den 20 juli 2016 trädde en tillfällig lag i kraft, tänkt att gälla i tre år, lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av att få uppehållstillstånd i Sverige, vilket har gjort det svårare att få permanent uppehållstillstånd.
I februari 2017 uppskattade gränspolisen att uppåt 49000 människor som kom under Flyktingkrisen 2015 inte hade rätt att stanna och att merparten av dem skulle komma gå under jorden istället för att lämna landet.
2020-talet Rysslands invasion av Ukraina 2022 ledde till att antalet asylsökande i Sverige återigen ökade. EU aktiverade Massflyktsdirektivet och antalet asylsökande ökade personer 2021 till året därpå.
Se även
Asylsökande med apatiska barn Sveriges hantering av asylsökande 2015-2024 Sveriges asylpolitik
Referenser
Kategori:Flyktingar Kategori:Internationell rätt Kategori:Migration till Sverige