Gastrointestinal blödning är en blödning som utgår från mag-tarmkanalen. Blödningen kan visa sig genom blodkräkning, röd blödning från ändtarmen, svart avföring, eller inte vara synlig alls.

Förekomst

100-200 patienter per 100 000 invånare och år läggs in på svenska sjukhus med anledning av gastrointestinal blödning. I 80% av fallen som föranleder sjukhusinläggning har blödningen uppstått i den övre delen av mag-tarmkanalen. Dödligheten vid gastrointestinal blödning har varit oförändrad sedan 1970-talet. Dödligheten har under denna tid minskat vid magsårsblödning, men ökat för blödning vid åderbråck relaterat till portal hypertension. Bland 90-åringar kan dödligheten vara så hög som 30%, på grund av att blödningen är påfrestande för hjärtat.

Orsak

Den vanligaste orsaken till gastrointestinal blödning är magsår eller erosioner. Magsår i magsäcken, men ännu mer frekvent i tolvfingertarmen, kan orsakas av bakterien Helicobacter pylori som kan infektera dessa områden. Magsår kan även ofta uppstå på grund av acetylsalicylsyra- eller NSAID-bruk. Det kan även uppstå på grund av olika elakartade tumörer samt gastrinom, som leder till ökad surhet.. Vid portal hypertension kan blödning uppstå från åderbråck i området kring matstrupen och magsäcken.

Inflammation i matstrupen orsakat av halsbränna kan vara orsak till mindre blodiga kräkningar.

En specifik typ av blödning som ger blodiga kräkningar, Mallory-Weiss-blödning, orsakas av en slemhinneskada som vanligen uppstått i övergången mellan matstrupen och magsäcken.

Blödning kan även uppstå på grund av magsäcksinflammation, då vanligen orsakat av acetylsalicylsyra- eller NSAID-bruk.

Blödning uppstår sällan i tunntarmen, och i dessa fall rör det sig ofta om kärlmissbildningar, tumörer av antingen godartad eller elakartad art, Crohns sjukdom, eller slemhinneskador som uppstått av acetylsalicylsyra eller NSAID.

I tjocktarmen uppstår vanligen blödning på grund av tarmfickor, kärlmissbildningar, tumörer och inflammatorisk tarmsjukdom. Blödning närmare analkanalen uppstår vanligen på grund av hemorrojder och analfissurer.

Sjukdomsmekanismer

Vid en gastrointestinal blödning försämras leveransen av syrgas till viktiga organ på grund av att de får en minskad genomblödning. Detta är för övrigt orsaken till att äldre har en högre dödlighet. På grund av den minskade genomblödningen till viktiga organ uppstår en form av chock för kroppen, vilket gör att blodkärl i huden drar ihop sig på grund av att noradrenalin frisätts. Av samma anledning kommer även urinproduktionen att minska, då njurarna också får mindre blod.

Åderbråck i matstrupen uppstår på grund av portal hypertension och är mycket lättblödande. Detta beror på att dessa vener är belägna relativt ytligt, jämfört med de i magsäcken.

På grund av det låga blodtrycket och koagulationsmekanismer avstannar tillfälligtvis blödning i magsäck och tolvfingertarm. Lågt pH i magsäcken kommer inledningsvis att hindra koagulationen, men blodet har möjlighet att buffra denna sura miljö. pH kommer sedan åter att sjunka, pepsinogen kommer att omvandlas till pepsin som är ett proteinnedbrytande enzym, vilket kommer att leda till att koaglet som har bildats, bryts ned. Därav kan syrahämmande läkemedel minska risken för att en blödning återuppstår här.

NSAID och acetylsalicylsyra ökar risken för magsår då de hämmar prostaglandinsyntesen. En typ av prostaglandiner som kan hämmas, COX-1, är viktig för magsäckens underhåll och funktion. Det sker även en hämning av trombocytaggregering, vilket minskar koagulationsförmågan.

Symtom

Till symtomen hör blodig kräkning, svart avföring, röd blödning från ändtarmen. I de fall blödning inte är synlig kan symtomen vara begränsade till trötthet med eller utan blekhet i hy och slemhinnor. Symtom på minskad genomblödning blir tilltagande i takt med blödningens allvarlighet. Först ses en ökad hjärtrytm, sedan sänks blodtrycket, andningen blir snabbare, perifer kyla, kladdig hy och minskad eller upphörd urinproduktion uppkommer, och till sist medvetandepåverkan. Hjärtat kan beroende på dess hälsa ge symtom som kärlkramp, hjärtinfarkt, rytmrubbningar och hjärtsvikt.

Upptäckt

Om blödningen inte syns analyseras hemoglobin i avföringen. Akut bedöms patientens allmäntillstånd och vitala funktioner, samt hemoglobinvärdet. Blödningskällan måste identifieras. Vid blodig kräkning eller svart avföring görs först en esofagogastroduodenoskopi (EGD-skopi). Vid blödning från ändtarmen görs en rektoskopi. Om man med denna metod inte hittar blödningskällan, görs en EGD-skopi (esofagogastroduodenoskopi), då blödningskällan i sådana fall ofta uppstår i övre delen av mag-tarmkanalen.

Behandling

I akuta fall behandlas vätskebrist och blodbrist med vätskebehandling och transfusion av O-negativt blod. Vid blodig kräkning görs oftast en EGD-skopi, och i samband med detta finns möjligheten att göra en behandlande åtgärd.

Referenser

Kategori:Matspjälkningssystemets sjukdomar