Kör- och vilotider är gemensamma regler om maximal körtid samt minimal rast- och viloperiod utformade av Europeiska unionen för tunga fordon utrustade med färdskrivare i yrkesmässig trafik. Reglerna gäller även i EES-länderna Norge, Liechtenstein och Island. Syftet med reglerna är dels att förbättra arbetsmiljön för förare och öka trafiksäkerheten men främst att förhindra orättvis konkurrens.

Lagar Inom hela Europeiska unionen tillämpas förordningen 561/2006 som infördes år 2006. I Sverige har riksdagen infört svenska "förordning (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m." som är en utökning av EU:s direktiv som gäller enbart i Sverige.

I resterande Europeiska länder som inte tillämpar kör-och vilotider gäller de så kallade AETR-reglerna (Accord Européen sur les Transports Routiers, på svenska: avtalet i Europa om transportrutter) som i stort sett är likadana som EU-direktivet. Trots att det är en europeisk konvention gäller de även i vissa delar av västra Asien. Länderna som ingår i AETR-konventionen är:

Albanien Andorra Armenien Azerbajdzjan Bosnien-Hercegovina Kazakstan Kosovo Nordmakedonien Moldavien Monaco Montenegro Ryssland San Marino Schweiz Serbien Storbritannien Turkiet Turkmenistan Ukraina Uzbekistan Belarus

Regler

Begrepp

Körtid - den tid få fordonet är i rörelse, dvs kör snabbare än 0 km/tim. Annat arbete - den tid då föraren ägnar sig åt annat än körning, exempelvis lastning. Rast - period då föraren varken kör eller utför annat arbete och endast får återhämta sig. Vila - period då föraren fritt förfogar över sin tid.

Daglig körtid och dygnsvila Den dagliga körtiden är högst nio timmar men får utökas till tio timmar max två gånger per vecka. En förare får som längst köra fyra och en halv timme innan denne måste ta rast. Rasten ska vara minst 45 minuter. Efter rasten börjar automatiskt en ny körperiod på fyra och en halv timme. En rast får delas upp i två delar då den första är minst 15 minuter och den andra är minst 30 minuter.

Dygnsvilan måste vara elva timmar men kan reduceras till som minst nio timmar max tre gånger per vecka. Dygnsvilan kan delas i två delar då den första delen är minst tre timmar och den andra är minst nio timmar, den totala delade dygnsvilan blir då alltså tolv timmar. Dygnsvilan får avbrytas högst två gånger i totalt en timme för att köra på eller av en färja eller ett tåg.

Körtid per vecka och veckovila Maximala körtiden per vecka är 56 timmar, inräknat är alltså två stycken utökade körtider och fyra normala tider (10+10+9+9+9+9 timmar). Om man kör 56 timmar en veckoperiod får man högst köra 34 timmar veckan därefter, maximala körtiden under en tvåveckorsperiod är 90 timmar.

En veckovila måste inledas senast sex dagar (144 timmar) efter föregående veckovila. En normal veckovila är 45 timmar men går att reducera till minst 24 timmar varannan vecka, en reducerad veckovila får inte tas två veckor på rad. Den tid som reduceras måste dock kompenseras innan tredje veckans utgång från den veckan då vilan reducerades tillsammans med en valfri vila på nio timmar.

Multibemanning Om det finns flera förare i fordonet gäller så kallad multibemanning. Båda förarna ska ha en dygnsvila på minst 9 timmar inom en 30-timmarsperiod.

Undantag För vissa fordon och yrken gäller inte kör- och vilotider. I dessa fall tillämpas vägarbetstidslagen eller arbetstidslagen.

Force majeure Om det förekommer plötsliga oförutsägbara händelser, så kallade force majeure, får föraren avvika reglerna om kör- och vilotider för att nå en lämplig plats att stanna. Vid platsen ska man anteckna avbrottet samt anledning till det. Avbrottet får endast ske förutsatt att det inte äventyrar trafiksäkerheten.

Undantag för persontrafik Bussar i internationell (sedan maj 2024 även nationell) beställningstrafik får skjuta upp sin veckovila i upp till tolv dygn från senaste normala veckovilan. Efter perioden måste förarens nästa två veckovilor vara normala (45 timmar vardera) eller så ska en sammanhängande vila direkt tas bestående av en normal veckovila och en reducerad veckovila. Oavsett upplägget måste vilan ske direkt efter periodens slut. En reducerad veckovila kompenseras enligt vanliga reglerna om veckovilokompensering. Detta kallas även för 12-dagarsregeln.

Om en förare som kör utan multibemanning tillämpar 12-dagarsregeln och kör mellan 22:00-06:00 begränsas den sammanhängande körtiden till 3 timmar, därefter måste en vila på minst 45 minuter tas.

Förare i beställningstrafik får även dela upp rast i två olika delar där båda delarna är minst 15 minuter. Exempelvis är upplägget 25 minuter + 20 minuter tillåtet, normalt sett måste sista delen vara minst 30 minuter.

Färjeregeln Om man kör på eller av en färja eller ett tåg får man avvika kör- och vilotiderna högst två gånger per dygn i maximalt en timme totalt.

Undantag i hela Europa

Fordon i linjetrafik där linjens sträcka inte överstiger 50 kilometer. Fordon eller fordonskombination av fordon med högsta tillåtna vikt som inte överstiger 7,5 ton och som används för att transportera material, utrustning, maskiner eller verktyg som föraren använder i sitt arbete som används inom en radie av 100 kilometer från platsen där företaget är beläget (förutsatt att körningen inte är förarens huvudsakliga sysselsättning). Fordon vars högsta tillåtna hastighet inte överstiger 40 km/tim. Fordon som ägs eller hyrs av försvarsmakten, räddningstjänsten, brandförsvaret och styrkor som är ansvariga för upprätthållande av allmän ordning om transporten utförs till följd av de uppgifter som ålagts dessa yrkeskårer. Fordon som används i nödsituationer, för räddningsarbete eller icke-kommersiella transporter av humanitärt bistånd. Ambulanssjukvården. Bärgningsfordon inom en radie av 100 kilometer från den ort fordonet är stationerat. Provkörning i samband med utvecklings-, reparations-, eller underhållsarbete och nya eller ombygga fordon som inte tagits i drift. Fordon som inte överstiger 7,5 ton och som används för icke-kommersiella transporter. Kommersiella fordon som betraktas som veteranfordon enligt lagstiftning i den medlemsstat där de körs och som används för icke-kommersiella transporter.

Undantag i Sverige

Fordon som ägs av Försvarsmakten eller Totalförsvarets forskningsinstitut. Fordon som används eller hyrs utan förare av jordbruks-, trädgårds-, skogs-, uppfödnings-, eller fiskeriföretag för godstransporter inom ramen för företagets egen verksamhet inom en radie av högst 100 kilometer från den plats företaget är beläget. Jordbruks- och skogsbrukstraktorer som används i verksamhet inom en radie av högst 100 kilometer från den plats företaget är beläget. Fordon som används på öar som har en areal av högst 2 300 km² och som inte är förenade med landet i övrigt med broar, vadställen eller tunnlar öppna för motorfordon. Fordon som används för övningskörning och förarprov för körkort eller yrkeskompetensbevis (förutsatt att fordonet inte används för kommersiell transport). Fordon som används i samband med underhåll av avlopps-, översvämningsskydd-, vatten-, gas-, och elanläggningar, underhåll och kontroll av vägar, dörr-till-dörr insamling och bortskaffande av husavfall, telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och pejling efter radio och TV-sändare eller mottagare. Fordon med 10-17 sittplatser som används för icke-kommersiella transporter. Fordon som används för uppsamling av mjölk från bondgårdar och för återlämning till bondgårdar av mjölkbehållare eller mjölkprodukter avsedda för djurfoder. Fordon som transporterar djuravfall eller djurkadaver och som inte är avsedda för människoföda. Fordon som används för transport av levande djur från bondgårdar till/från lokala marknader eller lokala slakterier. Specialfordon som transporterar cirkus- och nöjesfältsutrustning.

Referenser

Kategori:Vägtransport