1934 års namnslag () i Turkiet, även känd som lag nr 2525, var en lag som antogs den 21 juni 1934 av Republiken Turkiet. Den trädde i kraft i januari 1935 och gjorde det obligatoriskt för alla turkiska medborgare att anta ett efternamn. Innan hade turkar formellt endast förnamn, ibland åtföljda av titlar eller tillnamn. Lagen var en del av republikens moderniseringspolitik och syftade till att standardisera namnbruket samt bryta upp traditionella släkt- och stamstrukturer.

Historia Under det Osmanska riket användes personnamn vanligen i formen förnamn + titel/tillnamn (till exempel Ahmed Efendi eller Mehmet Paşa). Som en del Atatürks reformer efter Republiken Turkiets grundande år 1923 år ville staten skapa ett enhetligt och modernt system för namnbruk.

Lagens innehåll Lagen föreskrev att alla medborgare senast den 2 juli 1936 skulle ta sig ett efternamn. Dessa namn skulle vara turkiska eller bildade av ord med turkiskt ursprung. Stamnamn, utländska namn och namnändelser med ursprung från andra språk, såsom armeniska -jan, slaviska -vitj och grekiska -pulos, förbjöds uttryckligen. Även titlar och hedersbeteckningar som Efendi, Bey och Paşa förbjöds enligt lag nr 2590. Om en person inte själv valde efternamn kunde hen i stället tilldelas ett efternamn av en vali (ståthållare), kaymakam eller annan utsedd myndighetsperson. Lagen användes också som ett verktyg för att bryta upp traditionella stamstrukturer, och i vissa fall tilldelades olika efternamn till medlemmar av samma familj.

Lagens effekter Lagen användes även som verktyg i republikens assimilationspolitik. Kurder tvingades överge sina kurdiska namn. Judar, armenier och greker var inte direkt tvungna att byta, men många gjorde det för att undvika diskriminering. I vissa stammar splittrades familjenamn avsiktligt så att föräldrar och barn kunde få olika efternamn.

Atatürks namn Efter lagens införande antog republikens grundare Mustafa Kemal namnet Atatürk (”turkarnas fader”), vilket gavs av nationalförsamlingen på förslag av diplomaten Saffet Arıkan. Namnet skyddades särskilt genom lag nr 2622.

Se även Kemalism

Källor

Kategori:Turkiets lagar Kategori:1934 i Turkiet