Universitetet i Haifa (, , ) är ett offentligt forskningsuniversitet beläget på Karmelberget i Haifa, Israel. Det grundades 1963.
Historia Universitetet grundades 1963, som en filial till Hebreiska universitetet i Jerusalem. År 1972 erkändes det som ett självständigt universitetdet av Israels råd för högre utbildning.
Universitetet har Israels största universitetsbibliotek, Younes and Soraya Nazarian Library. År 2025 hade lärosätet omkring 18 000 inskrivna studenter.
Campus Universitetet ligger i den södra delen av Haifa på Karmelberget, vilket gör det till stadens högst belägna lärosäte. Den mest framträdande byggnaden är det trettio våningar höga Eshkol Tower (konstuerad mellan 1974 och 1978), ritat efter en idé av den brasilianske arkitekten Oscar Niemeyer och namngiven efter Israels premiärminister Levi Eshkol. Toppen på den 102 meter höga skyskrapan ligger på cirka 600 meter över havet. På grund av byggnadens begränsade djup (endast 13 meter) kan husets topp under blåsiga dagar svaja med upp till 40 centimeter åt vart håll; dessa dagar stängs de högsta våningarna av.
Utbildning och forskning Universitetet har omkring 17 000 studenter inom kandidat-, master- och doktorandprogram. Undervisning bedrivs bland annat inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik, pedagogik och hälsovetenskap.
Som akademiskt centrum omfattar universitetet sex fakulteter, 64 institutioner, 17 skolor och 54 forskningscentra. Det har internationellt rykte inom bland annat folkhälsa, säkerhetsstudier, holocaustforskning, cancerforskning, neurovetenskap, bioinformatik, marina vetenskaper, utbildning och epigenetik.
Universitetet erbjuder även 18 internationella masterprogram på engelska samt ett Study Abroad-program.
Demografi Studentkåren är blandad. Här studerar judar, araber, druser, haredim, sekulära studenter, nya invandrare samt militär- och säkerhetspersonal.
Studentaktivism och kontroverser Universitetet i Haifa har profilerats både som en modell för mångfald och samexistens och kritiserats för sin hantering av studenters politiska uttryck.
År 2023 beskrev tidningen Haaretz universitetet som ett ”levande labratorium” för gemensamt samhällsbygge, där judiska och arabiska studenter tillsammans med andra grupper försöker utveckla modeller för samexistens. Kriget mellan Israel och Hamas senare samma år kom dock att kraftigt påverka stämningen på campus, med ökade spänningar och flera kontroverser kring studenters politiska uttryck.
I april 2025 stoppades studentgruppen Standing Together från att bedriva verksamhet på campus efter en kort anti-krigsdemonstration där bilder på palestinska barn visades. Händelsen ledde till kritik mot universitetets regler för demonstrationer och yttrandefrihet. Samma vår uppstod debatt kring en planerad visning av dokumentärfilmen No Other Land. Visningen kritiserades av vissa som uppvigling mot den israeliska armén och ställdes in efter politiskt tryck.
Tidigare händelser visar att universitetet länge har varit en plats för politiska motsättningar. År 2005 demonstrerade både judiska och arabiska studenter mot en konferens om demografi och Israels framtid, som de ansåg vara diskriminerande. Tre år senare uppstod en konflikt när studenter genomförde en tyst manifestation till minne av händelserna i oktober 2000, varpå universitetet hotade deltagarna med disciplinära åtgärder.
Under Gazakriget 2008–2009 drabbade judiska och arabiska studenter samman i protester på campus, vilket ledde till ingripanden från universitetsledningen. Även Nakba-dagen har återkommande varit en konfliktpunkt; 2014 suspenderades flera arabiska studentgrupper efter att ha hållit en icke-auktoriserad manifestation. Beslutet prövades i domstol, som gav universitetet rätt.
Det har också förekommit kritik mot studentkårens valprocesser, där palestinska grupper och judisk-arabiska rörelser enligt rapporter har utestängts genom ändrade regler och snäva tidsramar för kandidatur.
Se även Technion
Referenser
Externa länkar Officiell webbplats (på engelska och hebreiska)
Kategori:Universitet och högskolor i Israel
Kategori:Utbildningsinstitutioner bildade 1963