miniatyr|En vägskylt som propagerar mot könsstympning i närheten av Kapchorwa i Uganda: "Stoppa kvinnlig omskärelse. Det är farligt för kvinnors hälsa." Ingreppet är olagligt i landet men utövas fortfarande av de etniska grupperna pokot, sebei och tepeth.Masinde, Andrew. "FGM: Despite the ban, the monster still rears its ugly head in Uganda" , New Vision, Uganda, 5 februari 2013.
Kvinnlig könsstympning, förr också kallat kvinnlig omskärelseKvinnlig omskärelse i NE, innebär borttagande av hela eller delar av de yttre kvinnliga könsorganen, det vill säga klitorisollonet samt inre och yttre blygdläppar och klitorishuvan. Könsstympning utförs på flickor främst i olika delar av Afrika och Asien, ibland inom ramen för en initiationsrit, och betraktas i många fall som en förutsättning för att flickan ska kunna gifta sig. I vissa grupper anses ingreppen vara religiöst motiverade, medan de i andra inte alls anses ha att göra med religion. Världshälsoorganisationen beräknar att tre miljoner flickor könsstympas varje år och Unicef uppskattar att minst 125 miljoner flickor och kvinnor i världen är könsstympade.UNICEF. Female Genital Mutilation/Cutting: a statistical overview and exploration of the dynamics of change. Juli 2013. Läst 2016-07-23. I olika delar av världen praktiseras olika former av kvinnlig könsstympning, som är mer eller mindre omfattande. Ingreppet innebär alltid smärta och blödning, och omedelbara medicinska komplikationer som svårighet att urinera kan uppstå. Långsiktiga medicinska komplikationer kan också uppstå och beror på vilken typ av ingrepp som gjorts. Problem vid menstruation och med urinvägsinfektioner har rapporterats, liksom smärta vid samlag och problem vid förlossning. Som vid alla snitt i kroppen finns också alltid risken för infektioner i såret.
Ingen kan säga säkert när och varför olika former av kvinnlig könsstympning en gång uppstod. De tidigaste historiska beläggen går tillbaka ett par tusen år i tiden.
Världshälsoorganisationens definition och klassifikation Världshälsoorganisationen har kommit fram till följande definition av kvinnlig könsstympning:WHO: Eliminating female genital mutilation: An interagency statement.. Geneva: WHO, 2008.
Kvinnlig könsstympning omfattar alla ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan åverkan på de kvinnliga könsdelarna av kulturella eller andra icke-medicinska skäl.
thumb|250px|De olika typerna av könsstympning och hur de utseendemässigt skiljer sig från en icke könsstympad kvinnas anatomi.
De klassificerar de olika ingreppen enligt följande:
I. Delvis eller totalt borttagande av klitorisollonet och/eller klitorishuvan (klitoridektomi). II. Delvis eller totalt borttagande av klitorisollonet och de inre blygdläpparna, med eller utan excision [bortskärande] av de yttre blygdläpparna (excision). III. Förminskning av den vaginala öppningen genom skapande av en försegling i och med att man skär och sammanfogar de inre och/eller de yttre blygdläpparna, med eller utan excision av klitorisollonet (infibulation). IV. Alla andra skadliga ingrepp på de kvinnliga genitalierna av icke-medicinska skäl, exempelvis prickning, snittning, skrapning och brännande.
När det påstås att "hela klitoris" skärs bort, så är detta en folklig föreställning. Hela klitoris kan inte skäras bort. Klitoris är ett organ som är uppåt tio centimeter långt, alltså med förgreningar långt in i kroppen.O'Connell et al.: "Anatomy of the clitoris", The Journal of Urology 174(4):1189-1195, 2005. I flera studier utförda på infibulerade kvinnor som flyttat till ett västerländskt land och låtit "öppna" sig (defibulation) har det visat sig att en majoritet har kvar klitoris intakt eller nästan intakt under den hudbrygga som skapats.Nour, Nawal M., Karin B. Michels, and Ann E. Bryant: "Defibulation to treat female genital cutting: Effects on Symptoms and Sexual Function." Obstetrics and Gyneacology 108(1):55-60, 2006.Gordon H, Comerasamy H, Morris NH. "Female genital mutilation: Experience in a West London clinic." J Obstet Gynaecol. May;27(4):416-9, 2007.Catania L, Abdulcadir O, Puppo V, Verde JB, Abdulcadir J, Abdulcadir D: "Pleasure and orgasm in women with Female Genital Mutilation/Cutting (FGM/C)". J Sex Med. Nov;4(6):1666-78, 2007.
Kliniskt sett är det svårt att dra upp gränserna mellan de olika typerna av ingrepp. När omskärerskor eller andra genomför dem så gör de det enligt lokal tradition, där ingreppen benämns med traditionella namn och inte sällan äger rum under kaotiska omständigheter. Då finns det inte någon egentlig kontroll över vad som verkligen tas bort. Vid undersökning efteråt kan det också vara svårt att se, även för en gynekolog, vad som finns kvar och vad som tagits bort.Parker, Melissa: "Rethinking Female Circumcision". Africa 65(4):506-523, 1995. Världshälsoorganisationens typologi ska därför ses som ett försök att kategorisera, inte som en strikt indelning av verkliga ingrepp.
De första två formerna är de vanligaste. Den tredje förekommer främst i Somalia, Sudan och Djibouti, och utgör omkring 15 % av fallen.WHO: "Female Genital Mutilation". Factsheet, 2000. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs241/en/
Medicinska komplikationer Omedelbara komplikationer miniatyr|Knivar som använts till kvinnlig könsstympning i östra Afrika. Vid alla former av kvinnlig könsstympning uppstår smärta (omedelbart eller då eventuell bedövning upphört) och blödning. Vidare finns det alltid en ökad infektionsrisk. Om ingreppet utförs utan bedövning finns också risken att flickan försöker vrida undan kroppen, vilket ökar riskerna för skador på närliggande organ, t.ex. skada på urinröret. Akut urinretention (kvarhållande av urinen i urinblåsan vid svårighet eller oförmåga att tömma denna) kan också uppstå.WHO: Report of a WHO Technical Working Group. Geneva, 17-19 July, 1995.WHO: Female Genital Mutilation: An overview. Geneva: WHO, 1998.WHO (2000): "Female Genital Mutilation". Factsheet. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs241/en/
Långsiktiga komplikationer När det gäller långsiktiga medicinska komplikationer finns det skillnader beroende på hur omfattande ingrepp som gjorts. Det är vanligast att typ III, infibulation, ger de allvarligaste långsiktiga komplikationerna.
Svårighet att tömma blåsan helt när man kissar kan bli ett problem, vilket i sin tur ökar risken för urinvägsinfektioner.Ismail, Nima: Urinary Leakage and Other Complications of Female Genital Mutilation (FGM) Among Somali Girls in Sweden. Uppsala: Uppsala University, Department of Women’s and Children’s Health, 1999.
Dyspaureni (smärta hos kvinnan vid samlag) kan också uppstå. Detta gäller inte minst i akut form hos infibulerade kvinnor i samband med att de samlagsdebuterar. Den lilla öppningen ska då vidgas och detta innebär smärta, vare sig det sker genom operativt ingrepp eller genom samlag.
Andra komplikationer som ibland anges som följder av kvinnlig könsstympning gäller operativa ingrepp över huvud taget och kan därför inte specifikt sägas vara förbundna med just kvinnlig könsstympning. Detta gäller exempelvis keloider (ett ärr som buktar ut för att bindväv bildats i överskott), abcesser (en infektion som bäddas in under hud) och cystor.
I en del texter anges också fistlar (öppningar mellan vagina och ändtarmen) som en direkt följd av kvinnlig könsstympning. Fistlar är dock vanliga också i många afrikanska länder där kvinnlig könsstympning inte praktiseras. De anses uppstå som ett resultat av att flickor i dessa länder gifter sig när de är väldigt unga. Om de blir gravida och genomgår förlossning innan deras bäcken är fullt utvecklade kan detta leda till utdragna förlossningar med fistlar som följd.
En studie publicerad 2006 av Världshälsoorganisationen i The Lancet, den brittiska läkartidningen, pekar på statistiska samband mellan kvinnlig könsstympning och medicinska risker för omskurna kvinnor och deras nyfödda. Mer än 28 000 kvinnor som fått förlossningsvård ingick i studien. Risken för att det nyfödda barnet skulle dö var 15 % högre för kvinnor med typ I, 32 % högre för kvinnor med typ II och 55 % högre för kvinnor med typ III (infibulation). Infibulerade kvinnor hade också 30 % högre risk för att få genomgå kejsarsnitt och 70 % högre risk för blödningar i samband med förlossning.WHO: "Female genital mutilation and obstetric outcome: WHO collaborative prospective study in six African countries". The Lancet 367(9525):1835-1841, 2006. Se sammanfattning på http://www.who.int/mediacentre/news/releases/2006/pr30/en/index.html
I en studie genomförd i Sverige undersöktes det ofta antagna sambandet mellan kvinnlig könsstympning och utdragen förlossning. 68 journaler gällande könsstympade förstföderskor jämfördes med 2486 icke-könsstympade förstföderskors förlossningsjournaler med avseende på hur lång tid det tagit för kvinnorna att föda fram sina barn (utdrivningsskedet). Resultatet var att genomsnittet för de könsstympade kvinnorna låg på 35 minuter, medan de icke-könsstympade kvinnorna hade ett genomsnittligt utdrivningsskede på 53 minuter. Studiens resultat pekar mot att kvinnlig könsstympning inte leder till utdragna förlossningar, åtminstone inte i resursstarka samhällen som Sverige.Essén B, Sjöberg NO, Gudmundsson S, Ostergren PO, Lindqvist PG. "No association between female circumcision and prolonged labour: a case control study of immigrant women giving birth in Sweden." Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol, 2005 Aug 1;121(2):182-5.
Konsekvenser för sexualiteten På vilket sätt kvinnlig könsstympning påverkar enskilda kvinnors sexualitet varierar stort. För varje enskild kvinna kan följden bli nedsatt förmåga att njuta sexuellt, i synnerhet om ingreppet lett till andra medicinska komplikationer. Men i många fall tycks inte ingreppet leda till oförmåga att njuta sexuellt eller uppnå orgasm.
Generellt kan befintliga studier sägas peka åt två olika håll: de studier vars resultat inte visar något direkt samband (i statistisk mening) mellan kvinnlig könsstympning och nedsatt förmåga att njuta sexuellt eller uppnå orgasm. Den första studien som lyfte fram detta gjordes av Hanny Lightfoot-Klein. Hon intervjuade omkring 300 sudanesiska kvinnor (typ III, infibulation). Nästan 90 procent uppgav att de hade förmåga att uppleva orgasm, på en skala från alltid till sällan. Vissa uppgav att de hade långa intensiva orgasmer, andra att orgasmerna var svaga eller svåra att uppnå.Lightfoot-Klein, H: Prisoners of Ritual: An Odyssey into Female Genital Circumcision in Africa. New York, London: The Haworth Press, 1989.Lightfoot-Klein, H: “The Sexual Experience and Marital Adjustment of Genitally Circumcised and Infibulated Females in the Sudan.” The Journal of Sex Research 26(3):375-392. Detta kan jämföras med studier som visar att 5–10 procent av (de icke-könsstympade) kvinnorna i USA aldrig upplevt en orgasm.R Crooks & K Baur: Our sexuality, 2005, sid. 444.
En senare studie är gjord med 137 omskurna kvinnor, både infibulerade och med mildare former. I gruppen med mildare ingrepp låg andelen kvinnor som kunde uppnå orgasm på 86 procent. I gruppen infibulerade låg den på 91 procent.Catania, L. et al.: ”Pleasure and Orgasm in Women with Female Genital Mutilation/Cutting (FGM/C)”. The Journal of Sexual Medicine 4(6):1666-1678, 2007.
Andra studier lyfter fram att kvinnlig könsstympning leder till ökad risk för sexuell dysfunktion: