miniatyr|Engelskspråkig karta över pestens utbredning i Europa (1345–1353).
Digerdöden i Ungern ägde rum mellan 1347 och 1350. Kungariket Ungern var under denna tid en av Europas stormakter, vars territorium sträckte sig tvärs över hela norra Balkanhalvön, och pesten varade länge på grund av dess stora territorium. Det finns få samtida skildringar av pesten i Ungern, men det finns uppgifter om enskilda utbrott. Digerdöden uppskattas ha nått Ungern från två håll: från Italien i söder under december 1347, och från Österrike i norr under 1349-50.
Bakgrund Vid denna tid var kungariket Ungern ett av Europas största kungariken och en regional stormakt, som sträckte sig från Adriatiska havet i dagens Kroatien i väst, södra Polen i norr, och inkluderade hela Transsylvanien i öst, och sträckte sig ned till och med Belgrad i söder.Benedictow, O. J. (2004). The Black Death, 1346-1353: The Complete History. Storbritannien: Boydell Press. s. 75
Digerdöden uppträdde först i Centralasien; den härjade Gyllene Horden 1346-1347, där befolkningsminskningen uppfattas ha bidragit till den politiska instabilitet som utbröt där 1359. Från Sarai i Gyllene Horden spred sig pesten till via italienska skepp utanför Kaffa på Krim till Italien, där den utbröt 1347.Benedictow, O. J. (2004). The Black Death, 1346-1353: The Complete History. Storbritannien: Boydell Press. s. 212 Från Italien färdades den till Frankrike och från Frankrike till Tyskland och Österrike. Böhmen och Polen drabbades mildare än Tyskland.
Ungern skulle komma att drabbas av pesten från åtminstone två håll: från Italien i sydväst, och från Österrike i nordväst.
Smittspridning och förlopp Det finns begränsad information om digerdödens förlopp på Balkanhalvön. Ungern var under denna tid den dominerande staten på Balkanhalvön och digerdödens historia i Ungern anses därför viktig för studien av digerdöden på Balkan i stort. Informationen om dess spridning på Balkan och Ungern saknar i stort sett samtida dokumentation, och består av enstaka rapporter som sedan har pusslats ihop för att konstruera ett mönster.
Ungerns ojämna geografi och transportförbindelser gör att spridningen i Ungern var mycket ojämn och långsam.Benedictow, O. J. (2021). The Complete History of the Black Death. Storbritannien: Boydell Press. s.513
Italien drabbades av pesten 1347, och Ungern gränsade vid denna tid till Italien i väst. Pesten rapporteras från Split och Ragusa längs den ungerska västkusen vid Italien i december 1347.Benedictow, O. J. (2004). The Black Death, 1346-1353: The Complete History. Storbritannien: Boydell Press. s. 183
I augusti 1348 rapporteras pesten ha spridit sig från Italien till i Istrien i venetianska Kroatien och förmodligen Trieste, och drabbat sydvästra Ungern i januari 1349.
Enligt Mechau-annalerna i södra Polen drabbades Ungern av pesten under 1349.
Digerdöden rapporteras från Wien i Österrike mellan april och september 1349, men förmodas i realiteten ha funnits där redan i februari; och digerdöden antas sedan ha färdats utmed Donau in i norra och centrala Ungern i januari 1350.
4 april 1349 meddelade Venedig att de vägrade sända ambassadörer till Ungern förrän pestutbrottet där hade gått över; 11 juli försäkrade kungen av Ungern att digerdöden i Ungern hade passerat; i själva verket förekom pesten i varje fall i Oradea just då, och i oktober påpekade Venedig att de hade fått rapporter om att pesten inte alls var över i Ungern.
Genom att pussla ihop källor om enskilda pestutbrott har dess spridning i Ungern rekonstruerats. Digerdöden uppskattas ha nått Dalmatien i västra Ungern våren 1348, och därifrån ha spridit sig från väst mot norr under januari-februari 1349, och mot öst mot nuvarande Rumänien under våren och sommaren 1349; i norr mötte sedan denna västra pestvåg en ny nordlig pestvåg som var på väg från Wien i Österrike nedför Donau genom norra Ungern mot Slovakien.Benedictow, O. J. (2021). The Complete History of the Black Death. Storbritannien: Boydell Press. s.514
Pesten omtalas i Ungern sist i oktober 1349 men borde ha befunnit sig där under 1350.
Efterspel Digerdöden i Ungern resulterade i att landet beräknas ha förlorat omkring en tredjedel av sin befolkning, vilket beräknas vara värre än dess grannar Böhmen, Polen och Balkanhalvön. Gottfried, R. S. (2010). Black Death. Storbritannien: Free Press.s.75 Anledningen till att Ungern drabbades värre har teoretiserats vara att Ungern var ett platt slättland, där pestbärande gnagare var fler än i det bergiga Böhmen.
Referenser
Kategori:Digerdöden Kategori:Ungern under 1300-talet