Ultima: Runes of Virtue är ett rollspel utvecklat av Origin Systems och utgivet till Game Boy av Pony Canyon i Japan och FCI i Nordamerika. Den japanska versionen släpptes den 14 december 1991 och den nordamerikanska i april 1992. Spelet är ett fristående sidospår till Ultima-serien och utvecklades från början för Game Boy i stället för att vara en portning från PC, vilket skaparen Richard Garriott senare beskrev som sitt favoritspel i serien bland de titlar som inte släppts till PC. En uppföljare, Ultima: Runes of Virtue II, gavs ut 1993.
Spelet utspelar sig i världen Britannia, där den mystiske Svarta riddaren har stulit de åtta dygdernas runor och gömt dem i olika grottor. Spelaren tar rollen som en av Avataren följeslagare och måste hämta tillbaka runorna genom att utforska labyrinter fyllda med fiender och pussel.
Spelupplägg Ultima: Runes of Virtue presenteras ur ett fågelperspektiv, med en spelstil som liknar Gauntlet. Spelaren kan välja mellan fyra fördefinierade rollfigurer: magikern Mariah, barden Iolo, krigaren Dupre och rangern Shamino, som alla har något olika styrkor. Målet är att hitta de åtta dygdernas runor, som är gömda i olika grottor spridda över Britannia. Varje grotta innehåller en kombination av strider, fällor och enklare miljöpussel.
Spelet använder Game Boys två knappar, ”A” och ”B”, för att representera rollfigurens två händer – spelaren kan fritt tilldela vapen, sköldar och andra föremål till respektive knapp via en föremålsmeny. Inventariet rymmer både offensiva och defensiva föremål som projektilvapen, bomber, rep, nycklar och mat, vilket kräver att spelaren prioriterar vilka föremål som ska bäras med in i nästa grotta.
Mellan grottuppdragen kan spelaren röra sig på en enklare världskarta, besöka städer, köpa utrustning och tala med icke-spelbara figurer som ger ledtrådar om var runorna finns. Spelet är helt enspelarläge och saknar de partybaserade inslag som finns i flera andra Ultima-titlar.
Mottagande Spelet fick överlag blandade till positiva omdömen i spelpressen. Flera recensenter berömde spelets innehåll och pusseldesign i förhållande till Game Boys begränsningar, men kritiserade samtidigt grafiken och vissa designval.
GamePro beskrev Runes of Virtue som en ”standard fantasy scavenger hunt with some virtue, but no surprises”, och gav delbetyg som 3/5 i grafik, 2/5 i ljud, 4/5 i spelbarhet och 3/5 i ”fun factor”. Nintendo Power ansåg att spelet rivaliserade The Legend of Zelda i omfattning och spelglädje på Game Boy, och gav bland annat 3,0/5 i grafik och ljud samt 3,0/5 i spelkontroll.
Den tyska tidskriften Aktueller Software Markt gav spelet betyget 10 av 12 och lyfte fram spelets omfång och rollspelsinslag för en handhållen plattform. GB Action gav 79% och beskrev spelet som krävande men engagerande. Play Time satte 50% och noterade att spelet riktade sig främst till fans av Ultima och genren, medan Power Play gav 54% och menade att spelet var kompetent men inte särskilt nyskapande. Tidskriften Total! gav SNES-versionen av spelet betyget 4,25 av 6.
Sammanställda recensioner
Referenser
Noter
Externa länkar
Ultima: Runes of Virtue på The Codex of Ultima Wisdom (fan-wiki)
Kategori:Datorspel 1991 Kategori:Game Boy-spel Kategori:Rollspel Kategori:Datorspel utvecklade i USA