Historik F-loken är de största ånglok som gått i reguljär trafik i Sverige. F-loken var försedda med överhettare, som höjde effekten samt höll nere bränsleförbrukningen avsevärt. De tillverkades i 11 exemplar under tiden 1914–1916 av NOHAB i Trollhättan för trafik på stambanelinjerna Stockholm - Malmö och i viss mån Stockholm - Göteborg.

När eldriften stod klar ända ner till Malmö (och Trelleborg) 1933, förflyttades några av dem till Västkustbanan men efter dennas elektrifiering 1936 blev de övertaliga även där. Då samtliga stambanor i södra och mellersta Sverige samt flera andra större järnvägar i landet blev elektrifierade miste dessa stora lok sina trafikuppgifter. Statens Järnvägar hade också räknat med att F-lokens underhållskostnader framdeles skulle bli höga. DSB i Danmark hade vid denna tid inga elektrifierade linjer, utan man satsade istället på fortsatt ångdrift. Därför köpte DSB de elva F-loken 1937 till ett fördelaktigt pris. I Danmark gick de sedan i trafik till slutet av 1960-talet.

Loken är utrustade med en fyrcylindrig compoundångmaskin, det vill säga ångan leds först under högt tryck in i de mindre högtryckscylindrarna mellan hjulen; och därefter in i de större lågtryckscylindrarna på lokets utsida. Detta tillsammans med överhettaren ger en bättre driftekonomi. Dessutom får loket ett mjukare ljud, eftersom ångan som rusar ut genom skorstenen har lägre tryck. Loken är 21,3 meter långa över buffertarna, har en tjänstevikt på 142,8 ton, en effekt på 1 550 hästkrafter och en största tillåtna hastighet på 90 km/h.

F 1200 är det mest kända F-loket, och det är det först tillverkade. Det var med i Sveriges värsta järnvägskatastrof i Getå 1918, varvid minst 41 personer omkom. Bland annat skållades eldaren till döds i loket. Det svårt skadade loket reparerades dock och sattes åter i trafik. Efter den långa tjänstgöringen i Danmark återköptes loket av Sveriges Järnvägsmuseum och kan idag beskådas i dess samlingar i Gävle. Loket är i kördugligt skick och gick i trafik vid järnvägens i Sverige 150-årsjubileum hösten 2006, vid hundraårsjubileet för loket under hösten 2014 samt 100 år efter Järnvägsolyckan i Getå hösten 2018.

Leverans och avställning F-loken - översikt Beteckning Beställd Kontrakteradleveranstid Levererad Provkörd Tilldelad AvställdF 12001913-02-181914-03-011914-03-281914-03-28Första distriktetApril 1935 i MalmöF 12011914-09-251915-06-011915-09-111915-09-11Första distriktetNovember 1933 i MalmöF 12021914-09-251915-07-011915-10-111915-10-11Första distriktetAugusti 1933 i MalmöF 12031914-09-251915-08-011915-10-291915-10-29Första distriktetJanuari 1935 i MalmöF 12041914-09-251915-09-011915-12-281915-12-28Andra distriktetNovember 1933 i AlvestaF 12051914-09-251915-10-011915-12-281915-12-28Tredje distriktetApril 1933 i MalmöF 12061914-12-121915-11-011916-03-311916-03-31Tredje distriktetSeptember 1935 i MalmöF 12071914-12-121915-12-011916-05-091916-05-09Tredje distriktetMars 1933 i NässjöF 12081915-03-131916-01-011916-07-081916-07-08–11Första distriktetNovember 1934 i AlvestaF 12091915-03-131916-02-011916-08-231916-08-23Första distriktetJanuari 1935 i AlvestaF 12711915-03-131916-03-011916-09-281916-09-28–30Tredje distriktetNovember 1934 i Alvesta

Lokens numrering Man kan tycka att det är konstigt att det sista levererade F-loket fick numret 1271 och inte 1210. Förklaringen är att Statens Järnvägar från början hade tänkt att skaffa tio lok, nummer 1200–1209, men när man senare fattade beslut om ett elfte lok hade nummerserien redan fyllts på med andra loktyper. Det elfte F-loket fick därför nummer 1271. Det är också litet konstigt att det första loket i serien numrerades 1200, och inte 1201, loknummer som slutar på "00" brukar vara prototyper, och så var också fallet med F 1200. Efter en lång utprovningsperiod var F 1200 utrustat på samma sätt som serieloken, men eftersom dessa redan var levererade och numrerade behöll F 1200 sitt prototypnummer.

F-loken i Danmark DSB var till skillnad från Statens Järnvägar sena med elektrifieringen av sina järnvägar, främst beroende på bristen på egen vattenkraft. Det är först senare på 1900-talet som det blivit vanligt med elektrifierade järnvägar i Danmark. På 1930-talet var ångkraften i stort sett den enda kraftkällan på danska järnvägar. Visserligen fanns det elektriska lokaltåg och mindre dieseldrivna motorvagnar, men till snälltågen på huvudlinjerna behövde man stora och snabba ånglok. DSB såg sig om efter nya lok vid denna tid, och som en händelse dök då de svenska F-loken upp. F-loken köptes av DSB, de fraktades över Öresund, men för att klara lokens tyngd på järnvägsfärjans ramp var man tvungen att först lyfta ur pannan ur loken. I köpet ingick också en del reservdelar. Loken byggdes om i Danmark efter rådande dansk standard, bland annat gjordes loken högerkörda. Detta innebär att lokföraren kör loket från hyttens högra sida, tvärtemot hur det var hos Statens Järnvägar. Hos DSB littererades loken "E". Loken gjorde långvarig tjänst hos DSB, där några av loken, bland annat F 1200, blev skadade under andra världskriget. DSB ansåg att denna loktyp var så lyckad att man lät Frichs i Århus bygga 25 likadana lok under perioden 1942–1950.

Eftermäle

Bevarade Två lok köptes eller byttes sedermera tillbaka till Sverige av Sveriges järnvägsmuseum, F 1200 och F 1202. F 1200 är omsorgsfullt renoverad till originalskick och körklart sedan 1963. F 1202 finns i magasin och renovering pågår.

I modell Flera småserietillverkare har under årens lopp tillverkat mer eller mindre lyckade H0-modeller av F-loket. Under 2008 presenterade danska modelljärnvägstillverkaren Heljan en modell av såväl den danska som svenska versionen av loket.

Notera Ytterligare två loktyper har haft Littera F hos Statens Järnvägar, ett godstågslok från 1863 och ett ellok från 1942. Ingen av dessa tre loktyper har varit i aktiv tjänst samtidigt.

Tekniska data Parameter Data Allmänt Operatör Statens Järnvägar Version serie Tillv år 1914–1916 Antal tillv 11 st Tillverkare Nohab Axel arr 2'C1' Tjänstevikt 87,8 ton Tendervikt 23,5 ton Vatten + kol 25 + 6,5 ton Bruttovikt 87,8 + 23,5 + 25 + 6,5 = 142,8 t Adhesionsvikt 48,0 t Stax xx,x t Max dragkr 92 kN Max fart 90 km/h Korg Lös 21 300 mm Antal hjulaxlar 6 + 4 st Axelavstånd drivhjul x xxx mm Höjd x xxx mm Korgbredd x xxx mm Koppeltyp skruvkoppel Utv yta slät plåt Utv färg svart Löpverk Spårvidd 1 435 mm Axelavst x xxx mm Drivhjuldiam 1 880 mm Löphjuldiam 970 o 1 098 mm Primärfj xxxxx Sekundärfj xxxx Broms blockbroms Min hor kurvradie xxx m Drivutrustning Bränsle stenkol Max bränslevikt 6,5 ton Max vattenvolym 25 kbm Max kont effekt 1,14 MW (1550 hästkrafter) Rostyta 3,60 m² Eldyta 189,3 m² Slaglängd 660 mm Cylinderdiameter 420 resp. 630 mm Max tryck ångpanna 13,0 kgf/cm² (ca 13 bar,ö) Max tågvärmeeffekt xxx kW

Referenser Noter

Källor Kullander, Björn. (1994). Sveriges Järnvägs Historia. Malmö: Bra Böcker. Engström-Friberg-Karlsson Allt om Modelltåg 8 sidorna 72-91 Allt om Hobbys bokförlag 2008

Vidare läsning

Externa länkar Sveriges Järnvägsmuseum Foto på F 1200 (längst ner) (Järnvägsmusei vänner) Bilder på F 1200

Filmer på F 1200 från 150-årsjubileet F 1200 avgår från Gävle Central F 1200 avgår från Malmö Central (backgång) F 1200 passerar Åkarp i hög fart F 1200 passerar Burlöv i hög fart

Kategori:Svenska ånglok Kategori:Pacific-lok