miniatyr|Uno och Elsie. Elisabet ”Elsie” Hermine Gertrud Almgren, född Risch den 18 september 1891 i Gadag-Bettigeri i Brittiska Indien, död den 25 december 1965 i Edsberg, Sollentuna, var en tyskfödd lärare och missionär verksam i Indien. Hon var gift med den svenske missionären Uno Almgren och är känd för sitt arbete inom Svenska kyrkans mission samt för att ha internerats som tysk medborgare i Indien under Första världskriget.
Biografi Elisabet Gertrud Hermine Risch föddes 1891 i Bettigeri i dåvarande Brittiska Indien som dotter till missionären Herman Risch (1863–1928) och Ida Eugenia Berry (1866–1949) vilka var verksamma inom Baselmissionen. Hon tillbringade sin uppväxt och skolgång i Tyskland, där hon utbildade sig till lärarinna vid Kaiserswerths seminarium (Kaiserswerther Diakonie).
Efter avslutad utbildning 1912 återvände hon till Indien, där hon arbetade som lärare före första världskrigets utbrott 1914.
Första världskriget och internering i Indien När första världskriget bröt ut befann sig Elsie Risch i Brittiska Indien. På grund av sin tyska nationalitet internerades hon av de brittiska kolonialmyndigheterna i ett civilt interneringsläger för så kallade ”enemy aliens”, vilket var en etablerad praxis i brittiska kolonier under kriget.1914–1918 Online. International Encyclopedia of the First World War, ”Internment”, https://encyclopedia.1914-1918-online.net/article/internment (hämtad 13 december 2025).
Under interneringen träffade hon den svenske missionären Axel Uno Valdemar Almgren, och paret gifte sig den 1 september 1915 i Indien.Världskulturmuseerna, Carlotta-databasen, personpost Elisabet Almgren.
Missionsverksamhet Efter giftermålet fortsatte Elsie och Uno sin missionsverksamhet i södra Indien inom Svenska kyrkans mission. De var verksamma i bland annat Tirupattur i delstaten Tamil Nadu mellan 1916 och 1920. De var i Sverige ett år, och åtminstone Uno var i London, men återvände till Indien 1921, först i Pudukkottai och sedan i Madurai under åren 1922–1924. Därefter bosatte de sig i Sverige, där maken tjänstgjorde som präst i Halmstad och Mölndal.
Paret fick åtta barn, varav flera föddes i Indien, bland annat i Kodaikanal och Trichinopoly (nuvarande Tiruchirappalli).
Senare liv Efter makens död 1945 flyttade Elsie till Göteborg och senare i Edsberg i Sollentuna, där hon var fortsatt engagerad i missions- och kyrkliga sammanhang fram till sin död 1965. Under åren i Göteborg bodde hon på Osbergsgatan. Hon donerade två samlingar med föremål från tiden i Indien till Göteborgs etnografiska museum (numera Världskulturmuseet).
Hon behöll en stark anknytning till Indien även senare i livet. År 1958 vistades hon åter i landet och insamlade då bland annat en festdräkt från lambadi-folket vid Masulipatam. Även denna donerades till Göteborgs etnografiska museum.
Eftermäle och samlingar Föremål insamlade av Elsie Almgren och maken Uno Almgren finns bevarade i Världskulturmuseernas samlingar och dokumenterade i myndighetens samlingssystem. Hennes liv och verksamhet belyser bland annat mission i södra Indien, civila tyskars situation i Brittiska Indien under första världskriget samt kulturhistorisk insamling till svenska museer.
Referenser
Noter
Kategori:Kvinnor Kategori:Födda 1891 Kategori:Avlidna 1965 Kategori:Svenska missionärer Kategori:Personer i Halmstads historia