miniatyr|Undertecknandet av avtalet i Helsingfors den 21 januari 1932. Till vänster är Finlands utrikesminister Aarno Yrjö-Koskinen och till höger är Sovjetunionens ambassadör i Finland Ivan Majskij Den finländska-sovjetiska nonaggressionspakten från 1932 var ett fördrag mellan Finland och Sovjetunionen, undertecknat i Helsingfors den 21 januari 1932 och ratificerat av Finland i juli samma år. Den trädde i kraft den 9 augusti 1932. Pakten ingicks för en bestämd period av tre år. Den förlängdes genom ett protokoll den 7 april 1934, vilket förlängde paktens giltighetstid till och med den 31 december 1945.

Pakten uppsagdes ensidigt av Sovjetunionen 1939 efter skotten i Mainila.

Bakgrund Första gången Finland hade förhandlat fram ett nonaggressionspakt på Sovjetunionens vägnar var redan 1926. Förhandlingarna leddes av Antti Hackzell på finsk sida, men eftersom han föreslog att fördraget skulle övervakas av en skiljedomstol nåddes ingen överenskommelse med Sovjetunionen om dess innehåll.

Fördraget som ingicks 1932 påverkades av Sovjetunionens intresse av att ingå icke-angreppspakter med sina grannar (Polen, Estland och Lettland förhandlade också om fördrag vid den tiden) och Manchuriska kriget i Kina som började 1931, vilket ökade risken för konflikt i Östasien och fick Sovjetunionen att försöka säkra sin rygg i händelse av ett eventuellt krig. Finland var det sista av de ovannämnda länderna som inledde förhandlingar med Sovjetunionen, i början av januari 1932, men var det första att slutföra sitt fördrag.

Avtalets innehåll Både Finland och Sovjetunionen kom överens om att respektera varandras gränser och att förbli neutrala i varandras konflikter. Tvister skulle lösas fredligt och neutralt. Sovjetunionen föreslog en tioårig giltighetsperiod våren 1934 och ville att Finland, Estland, Lettland och Litauen skulle ge ett gemensamt svar. Finland var det sista av dessa fyra länder som gick med på pakten på grund av små skillnader i avtalen med Sovjetunionen.

Icke-angreppspakten undertecknades av Finlands utrikesminister Aarno Yrjö-Koskinen och den sovjetiska ambassadören Ivan Majsjik den 22 januari 1932 vid Finlands utrikesministerium i Helsingfors. Den ratificerades av Finlands riksdag i juli 1932.

Förlängning och uppsägning av pakten Pakten förlängdes till den 31 december 1945 i Moskva den 7 april 1934. Förlängningen undertecknades av Finlands utrikesminister Aarno Yrjö-Koskinen och Sovjetunionens utrikesminister Maxim Litvinov.

Pakten uppsagdes av Sovjetunionen den 28 november 1939, två dagar innan invasionen av Finland började, med hänvisning till skotten som avlossades i Mainila. Sovjetunionen hävdade att Finland hade beskjutit en av sina byar, men det bevisades senare att Sovjetunionen verkligen hade beskjutit den i en attack under falsk flagg. Enligt artikel 5 i pakten, skulle båda parter tillsätta en gemensam kommission för att undersöka händelsen. Finland försökte tillsätta en, men Sovjetunionen vägrade.

Se även

Fredsfördraget i Tartu

Referenser

ProKarelia: Icke-aggressionsfördrag 1932 (arkiverad version) ProKarelia: Protokoll för fortsättningen av icke-aggressionsfördraget 1934 (arkiverad version)

Kategori:Finlands militärhistoria Kategori:Sovjetunionens historia Kategori:Relationer mellan Finland och Sovjetunionen Kategori:1930-talet Kategori:Finlands historia Kategori:Finlands historia under självständigheten