Stora Bene var en gård, idag endast med i Sankt Nicolai socken, Oxelösunds kommun.

Stora Bene kallas ursprungligen Bene. Det omtalas i dokument första gången 1366 då Jakob Vites arvingar på räfsteting i Nyköping upplät all jord i Bene och Arnö "på Skogen" till Torsten Nilsson. Jorden skulle ha Testamenterats till Torsten Nilsson av hans morbror Torsten Jakobsson. Flera av de övriga arvingarna räknas upp och många av dem är tydligen sköldbärande adel. Olof Jakobsson den äldre som var en arvinge fick 1370 intyg att han sålt sin arvlott i Bene till Torsten Nilsson. 1378 sålde Torsten Nilsson med sin hustrus samtycke jord i Kila, Stigtomta, Runtuna och Bogsta socknar, samt även en bit i "Södra Bene" till Jakob Olofsson Djäkn, Torsten Nilsson sägs då vara borgare i Nyköping. Finvid Finvidsson av Frösviksätten sålde 1384 bytte bort jord i Bene till Bo Jonsson (Grip). Bo Jonsson bytte 1385 även till sig mer jord i Bene och det underlydande torpet Basttorp från gården Skåra i Stigtomta. Esbjörn Kristiernsson (Horthorn) fråndömdes 1399 jord i Södra Bene med åtta underlydande torp och jord i Ekeby. Jorden som Esbjörn Kristiernsson lagt under sig som frälse skulle ha varit krono sedan urminnes tid. Bene fungerade från 1423 och fram på 1430-talet som sätesgård för Johan Karlsson, och från 1450-talet och åtminstone till 1463 som sätesgård för hans son Ragvald Johansson. Ett lagmansting hölls 1480 och där vittnas att Esbjörn Djäkn hade erbjudit annan ersättning till kronan för den jord som han 1399 fråndömdes men aldrig lämnat den ersättningen. I Birger Nilsson (Grip)s jordebok från omkring 1510 upptas en gård i Bene som årligen räntar 2 mark penningar, 2 höns och 10 ägg. När vi har bevarade årliga skattelängder framgår det att Bene bestod av tre mantal frälse. Två mantal som tillhör Birger Nilsson och sedan ärvs av hans son Nils Birgersson Grip och ett mantal, på vilket vid den här tiden namnet Lilla Bene börjar användas ägs av Sigrid Klasdotter Kyle.Det medeltida Sverige 2:3 Jönåkers härad och Nyköpings stad Under 1600-talet kom Stora Bene att läggas under Stjärnholm. Mårten Lindhielm lät i slutet av 1600-talet inrätta Stora Bene till ladugård under Stjärnholm och i samband med det uppföra ståndmässig bebyggelse vid Stora Bene, som kom att kallas "Beneborg". Ännu i början av 1700-talet fanns Beneborg kvar, men den torde ha övergivits kort efteråt. 1697-1745 ägdes Stora Bene och Stjärnholm av olika släktingar, men därefter ingick den under Stjärnholm, och behovet av ståndsmässig bebyggelse torde ha varit liten. Ruiner kan dock ännu ses på platsen.Nikolai socken, Ivar Schnell, 1944

Källor

Kategori:Ruiner i Södermanland