Cormorant-oljefältet är ett oljefält i Nordsjön nordost om Lerwick, Shetland, Skottland . Oljefältet upptäcktes på ett havsdjup av 150 meter i september 1972 och själva oljefyndigheten ligger i sin tur under havsbotten på ett djup av 2 895 meter. Produktionen av olja inleddes 1979 via den nybyggda oljeplattformen Cormorant Alpha. Produktionen sköttes från två separata oljeplattformar och ett gemensamt grenrör sk. manifold, under vattnet.
Beskrivning Oljefältet Cormorant återfinns i sektor/block 211/26a nordost om Lerwick, Shetland, Skottland. Oljefyndigheten beräknas ha en användbar mängd olja om 90 miljoner fat (14 x 106 m3). För att nå oljefyndigehten har man borrat sig ner till ett djup om 2 895 meter. Själva borrningsoperationen utfördes av den specialbyggda oljeborrningsriggen Staflo. Själva huvudplattformen Cormorant Alpha är en fast installation på betongfundament och flyter inte.
Från början drevs produktionen i oljefätet av Shell och licensierades till Shell/ Esso. Den 7 juli 2008 köptes den av Abu Dhabi National Energy Company .
Produktion Produktionen sker från två Cormorant-plattformar, North Cormorant som tillverkats av Redpath de Groot Caledonian & Union Industrielle et d'Enterprise och installerats i juli månad 1985.North Cormorant befinner sig i den så kallade site "Methil". Platformen har fundament/bas av stål som huvudsaklig konstruktion. Den andra plattformen, South Cormorant (även kallad Cormorant Alpha), har betongfundament och konstruerades av McAlpine/Sea Tank och instalelrades på site "Ardyne Point" i maj månad 1978.
Förutom huvudkällorna vid plattformarna North Cormorant och Cormorant Alpha, finns ett såkallat "Underwater Manifold Center" (ungefär undervattensgrenrör) som är anslutet till oljefyndigheten och som tillåter att olja tas upp. Denna konstruktion sattes i drift 1983 och har byggts med kapacitet om 50'000 fat olja per dag (7,900m3/dag). Därutöver finns en utlokaliserad källa eller sk. brunn, ansluten till oljefyndigheten, som kan leverera upp till 10'000 fat olja per dag (1,600m3/dag).
Cormorant Alpha Oljeplattformen Cormorant Alpha startade sin produktion i december 1979 efter att ha installerats i maj året innan. Plattformen är konstruerad med ett fundament (s.k. Substructure) i betong med kapacitet att inuti sina tankar som befinner sig under vattenytan, lagra upp till 1 miljon fat olja (160'000m3). Undervattensfundamentet väger 294'655 ton och är byggt för att bära en övervattensdel (s.k. Topside med en vikt av maximalt 32,350 ton.). Övervattensdelen/överbyggnaden av plattformen innehåller produktionsanläggning, bostadsmoduler, energiförsörjning, kransystem, helikopterdäck och borr- och processutrustning.
Installationerna i överbyggnaden konstruerades med förmåga att borra, producera, mäta och pumpa olja och hade även kapacitet att pumpa tillbaka vatten in i oljefyndigheten allt eftersom olja togs ut, för att på så vis bibehålla trycket (reservoartrycket) i oljekällan allt eftersom den tömdes på sitt innehåll.
Vid toppen av sin karriär kunde plattformen leverera 24'000 fat olja per dag (3'800m3) år 1979. Cormorant Alpha är den första plattformen som ansluter på den rörledning, pipeline som ingår i det så kallade Brent System Pipeline. Förutom att vara startpunkt för detta omfattande pipelinesystem, finns även en avancerad kommunikationscentral, samt Brent LogBrent Log - flygledningscentral som kontrollerar och vägleder allt helikoptertrafik över norra Nordsjön.
Överbyggnaden på plattformen Cormorant Alpha har konstrurerats och byggts av det brittiska företaget Matthew Hall Engineering, som fick kontraktet och klartecken att starta byggnationen i oktober 1974 - ett arbete som från produktionsstart till installation skulle ta över 4 år. Från början konstruerades plattformen för att kunna ansluta till 17 oljekällor, 18 injektionskällor för vatten samt 1 gasinjektionskälla. Planerad kapacitet var 60'000 fat olja och 900'000m3 gas per dag. Produktionen skedde i en trestegs separationsprocess där första steget arbetade vid ett systemtryck om 30 Barg. I plattformens betongfundament i undervattenstankar (16 stycken) kunde 600'000 fat olja lagras. Huvudgeneratorer för plattformen bestod av en 12MW Rolls-Royce Avon Gasturbin och fyra 2,5MW Solar Mars tubriner. 200 personer kunde samtidigt bo och arbeta på plattformen och hela Topside bestod av 16 sammansatta moduler med särskilda uppdrag. Den totala vikten för överbyggnaden var 25'000 ton.
Den gas som hämtades från fyndigheterna i jordskorpan, levererades efter separations- och processtegen via en särskild pipeline kallad Vesterled Gas Pipeline som i sin tur anslöt till FLAGS pipeline och levererade gas in till St Fergus Gast Terminal.
Under år 2024 slutfördes avvecklingsprocesser för Cormorant Alpha-plattformen, något som pågått under flera år och avveckling och demontering av plattformen har planerats- eller påbörjats. Tillsammans med plattformen Brae Alpha i Brae-oljefältet som även de avvecklats. Produktionen på Cormorant Alpha avslutades och den sista oljekällans ventiler stängdes i juni 2024.
Olyckor En norsk organisation uppger att Cormorant Alpha var nära att sjunka 1977 under byggnationen i Norge. Detta ifrågasattes i en TV-dokumentär den 7 maj 2007.
En explosion den 3 mars 1983 dödade två personer och en annan dog av brännskador senare på sjukhus varvid produktionen tillfälligt stoppades. [ <span title="This claim needs references to reliable sources. (April 2018)">källa behövs</span> ] Besättningen på Cormorant Alpha fick på grund av mycket dåligt väder vid tiden för olyckan, ta skydd och vänta ut stormen i en särskilt säkrad del av boendemodulen i 2-3 dagar. Väderleken gjorde det omöjligt att flyga in- eller ut personal med helikopter, så ingen personal kunde evakueras. Efter cirka en vecka återgick kvarvarande personal till arbetet och produktionen återupptogs.
Ett kolväteutsläpp upptäcktes den 16 januari 2013 och ytterligare en den 2 mars samma år i en av plattformens ben. Detta föranledde en stängning av anslutningen till Brent System Pipeline och personalen ombord evakuerades. Efter kontroller konstaterades att ingen olja läckt från lagringssystemet i plattformens betongfundament under havsytan och läckagen kunde tätas. Händelsen rapporterades i media vilket gjorde att många miljöorganisationer kontaktade Storbritanniens och Skottlands regeringar och krävde hårdare kontroller, regleringar och åtgärdar för att tillse att de nu åldrade plattformarna i Cormorant-oljefältet inte skulle haverera och orsaka allvarligare skador.
Referenser
Kategori:Oljefält Kategori:Nordsjön