Flamma (latin för ”flamma”) var en syrisk gladiator i Romarriket under Ceasar Hadrianus styre (117–138 e.Kr.). Han är enbart känd från sin gravsten, vilken indirekt anger att han var en av de främsta gladiatorerna i känd historia.
Beskrivning I epigrafiska databasen ”Epigraphic Database Roma” (EDR) har gravstenen signum EDR170437 men listas som saknad. Den nedskrivna epigrafin täljer:
Enligt gravstenen var Flamma en secutor (”förföljare”), en gladiatorklass som stred med kortsvärd och stor sköld. Secutor kämpade ofta mot retiarius (”nätare”), beväpnad med tyngdnät, treudd och dolk.
Den syriska nationaliteten påvisar att Flamma troligen var en slav som sålts till en gladiatorskola, vilket i kombination med hans listade bedrifter målar bilden av en storslagen karriär. Utifrån de angivna bedrifterna kan det utarbetas att Flamma torde erbjudits frihet åtminstone 4 gånger och tackat nej. Gladiatorer, beroende på om de var fria män eller slavar, erbjöds pensionering eller frihet om de visade stor skicklighet och mod i strid, varvid de erbjöds en träbatong kallas rudius. Antalet strider som Flamma deltog i är högre än de flesta gladiatorer. Många har lägre siffror, såsom Purricina Iuvenus (ILS 5107) som stred 5 gånger eller Glaucus av Modena (ILS 5121) som stred 7 gånger. Flamma stred 34 gånger och vann 21 av dem. De flesta nya gladiatorer överlevde inte mer än 2–3 strider i arenan, och de skickligaste stred inte mer än 10–12 kamper.
Vidare läsning
Källor
Noter
Kategori:Gladiator