miniatyr|Sovjetiskt frimärke från 1991 med en modern ganurag (instrumentet överst på frimärket) Ganurags () är ett folkligt träblåsinstrument från Lettland. Musikinstrumentet har en rörformig kropp av trä, försedd med en klocka av kohorn som förstärker och färgar ljudet.

Historia Ganurags, eller ganu rags är en sammansättning av de lettiska orden gans och rags, Ganurags har en rå och jordnära klangbild och har använts främst i lantliga miljöer, där det spelats som ackompanjemang till sång, dans och i andliga ritualer. Instrumentets historia anses vara äldre än dess skriftliga belägg kan spåras i regionen.

Den enklare formen av ganurags har sju tonhål som brändes in i träkroppen – sex på ovansidan och ett på undersidan. Under 1900-talet utvecklades instrumentet och det blev möjligt att spela fler toner än dess äldre varianter. Dessa mer avancerade versioner av instrumentet tillverkades med klarinetten som förebild, och kallades också därefter, antingen klarnete eller klaneti. Dessa hade fler tonhål, som inte bara täcktes med fingrarna utan även med små klaffar av brons eller mässing. På så sätt kunde den diatoniska skalan utökas med flera halvtoner.

För herdarna var ganurags, med sitt relativt starka ljud, ett redskap för att kommunicera med och styra boskapen. Klarinett-varianten har snarare använts tillsammans med fiol, bas och trummor för festmusik vid bröllop och social dans.

Se även Birbynė Zjalejka

Referenser

Kategori:Lettiska musikinstrument Kategori:Träblåsinstrument