miniatyr|El Helicoide, en anläggning som använts som interneringscenter och högkvarter för den bolivariska nationella underrättelsetjänsten. Enligt icke-statliga organisationer har den blivit synonym med kränkningar av mänskliga rättigheter och för internering av politiska fångar. I januari 2026 meddelade Delcy Rodríguez att den kommer att omvandlas till ett kulturcentrum. I kölvattnet av USA:s militära anfall i Venezuela den 3 februari 2026, där den dåvarande presidenten Nicolás Maduro och hans fru Cilia Flores tillfångatogs, började Venezuelas kvarvarande regering under vice president Delcy Rodríguez (som tillförordnad president) offentliggöra frigivningen av politiska fångar från och med den 8 januari 2026. Fram till den 19 februari har totalt 448 politiska fångar bekräftats frigivna, medan omkring 600 fortfarande sitter fängslade enligt den venezolanska människorättsorganisationen Foro Penal.

Rodríguez regering har publicerat siffror men ibland inkluderat friheter som härrör från tidigare år. Människorättsgrupper och internationella organ anser att åtgärderna inte uppfyller Venezuelas åtaganden enligt internationella människorättsprinciper och kräver fullständig och omedelbar frigivning av alla politiska fångar.

De hittills frigivna är dock inte helt befriade än: många har villkorligt släppts och omfattas av restriktioner såsom förbud mot att tala offentligt och krav på att inställa sig inför domstol var 30:e dag. Människorättsorganisationer talar om en svängdörrseffekt där befintliga politiska fångar frisläpps samtidigt som nya anhålls.

Den 29 januari tillkännagav Rodríguez ett lagförslag om allmän amnesti som omfattar fall så gamla som från 1999. Hon meddelade också planer på avveckling av interneringscentret El Helicoide, som förknippats anklagelser om tortyr, och att anläggningen skulle kunna omvandlas till ett idrotts- och kulturcentrum. Ett flertal utländska medborgare från Argentina, Colombia, Italien, Honduras, Israel, Spanien, Peru och USA som tidigare frihetsberövats i Venezuela har släppts.

Utveckling Tillkännagivande och de första frigivningarna miniatyr|Den spansk-venezolanska aktivisten Rocío San Miguel, som frihetsberövades 2024, var bland de första fångarna som släpptes den 8 januari 2026. Den 8 januari 2026 meddelade Jorge Rodríguez, bror till Delcy Rodríguez och talman i Venezuelas nationalförsamling, att ett ”betydande” antal politiska fångar skulle friges som en ”gest” från regeringen. Av de uppskattningsvis omkring 800 politiska fångarna i landet släpptes nio personer fria samma dag. Av de nio var fem spanska medborgare, däribland den spansk-venezuelanska människorättsaktivisten Rocío San Miguel, frihetsberövad sedan februari 2024, samt två oppositionspolitiker: venezolanske Enrique Márquez och italiensk-venezplanske Biagio Pilieri, som gripits efter att ha stöttat Edmundo Gónzalez i presidentvalet 2024.

Den 12 januari uppgav det venezuelanska fängelseministeriet att 116 fångar hade frigivits, medan människorättsorganisationen Foro Penal bekräftades endast 41 fångar som frigivna, endast kunde bekräfta 41, inklusive tre italienska medborgare som suttit fängslade sedan 2024. Den av FN:s råd för mänskliga rättigheter tillsatta Independent International Fact-Finding Mission on Venezuela rapporterade att omkring 50 av de uppskattade 800 politiska fångarna hade frigivits till den 12 januari och konstaterade att åtgärderna inte uppfyllde Venezuelas internationella människorättsåtaganden samt krävde omedelbar och villkorslös frigivning av samtliga politiska fångar.

Den 13 januari meddelade USA:s utrikesdepartement att flera amerikanska medborgare som hållits fängslade i Venezuela hade frisläppts. Samma dag bekräftade Foro Penal minst 56 frigivna, medan Jorge Rodríguez uppgav att över 400 personer hade släppts utan att ange någon tidsram. Tidningen rapporterade att vissa av de namn som ingick i Rodríguez siffra avsåg frigivningar från december 2025 och den 1 januari 2026, alltså före det amerikanska luftanfallet.

I ett tal den 14 januari förklarade tillförordnade presidenten Delcy Rodríguez att frigivningarna skulle fortsätta och uppgav att 406 personer redan hade släppts, samtidigt som hon tillskrev Nicolás Maduro initiativet till processen. Foro Penal kunde då endast bekräfta 68 frigivningar. Den 17 januari hade organisationen bekräftat 139 frigivna sedan den 8 januari, och den 23 januari 154, medan Delcy Rodríguez samma dag uppgav att 626 fångar frigivits och uppmanade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, lett av Volker Türk, att verifiera listorna. En talesperson för FN meddelade att en delegation skulle sändas till landet för att bistå i arbetet med dialog och försoning.

Den 26 januari bekräftade Foro Penal att 250 politiska fångar hade frigivits sedan den 8 januari. Samma dag hävdade inrikesministern Diosdado Cabello att 808 fångar hade släppts sedan december 2025. USA:s president Donald Trump kommenterade utvecklingen på Truth Social och välkomnade frigivningarna som en humanitär gest, samtidigt som människorättsorganisationer fortsatte att ifrågasätta regeringens uppgifter och påpekade betydande skillnader mellan officiella siffror och oberoende verifieringar. miniatyr|Javier Tarazona, ordförande för NGO Fundaredes. Han arresterades 2021 och släpptes fri i februari 2026. Den 30 januari 2026 tillkännagav tillförordnade presidenten Delcy Rodríguez ett lagförslag om en allmän amnesti för politiska fångar som enligt regeringen ska omfatta ”hela perioden av politiskt våld från 1999 till i dag”, från tiden då Hugo Chávez först tillträdde som president. Lagförslaget uteslöt personer dömda för mord, narkotikahandel, korruption eller övergrepp mot mänskliga rättigheter.

Amnesty för politiska fångar hade länge efterfrågats av den USA-stödda venezuelanska oppositionen, och oppositionsledaren María Corina Machado uttryckte att förslaget inte kommit av fri vilja, utan var ett direkt svar på påtryckningar från den amerikanska regeringen. Samma dag meddelade Rodríguez att fängelset El Helicoide, där många oberoende organisationer dokumenterat fall av tortyr och andra människorättsövergrepp, skulle stängas och omvandlas till ett kultur- och sportcenter. Under tiden bekräftade människorättsorganisationen Foro Penal att 302 fångar hade frigivits sedan den 8 januari.

Den Den 1 februari frigavs Javier Tarazona, direktör för den människorättsgranskande organisationen Fundaredes, från El Helicoide. Han hade suttit fängslad sedan 2021. Den 4 februari frigavs ytterligare ett drygt dussin personer, och Foro Penal uppgav att antalet personer som fortfarande satt häktade hade uppdaterats till omkring 700, jämfört med över 800 den 8 januari, eftersom många tidigare politiska fångar inte rapporterats.

Den 5 februari röstade Venezuelas nationalförsamling enhälligt igenom amnestilagen i den första av två nödvändiga omröstningar. Lagförslaget innehöll bestämmelser om återlämnande av egendom till de frihetsberövade och om att upphäva Interpol-efterlysningar. Det specificerade också amnesti för personer som deltagit i kuppförsöket 2002 och i politiska protester åren 2007, 2013, 2014, 2017, 2019 och 2024. Nationalförsamlingens talman, Jorge Rodríguez, uppgav att alla berörda fångar skulle vara fria senast den 13 februari, men debatten om lagens slutgiltiga godkännande den 12 februari sköts upp till följande vecka.

Den 8 februari frigavs den tidigare borgmästaren och en av de närmaste allierade till Machado, Juan Pablo Guanipa, som hade varit fängslad sedan 2025. Samma dag frigavs även Machado-allierade som advokaten Perkins Rocha och politikern Freddy Superlano, för att istället få husarrest. Några timmar senare fördes Guanipa bort av beväpnade personer och hans son beskrev det som ett kidnappningsfall. Venezuelas allmänna åklagarmyndighet sade att Guanipa brutit mot villkoren för sin frigivning, men angav inte om han åter var frihetsberövad. Inrikesministern Diosdado Cabello kommenterade gripandet: ”De frigavs och återförenades med sina familjer, men vissa politikers upplysta dumhet fick dem att tro att de kunde göra vadän de ville och skapa oro i landet.” Oppositionsledaren Edmundo González begärde bevis på att Guanipa var vid liv och kallade bristen på information om hans vistelseort för ett ”påtvingat försvinnande”. Partiet Primero Justicia skrev på sociala medier att man höll Delcy Rodríguez, Jorge Rodríguez och Cabello ansvariga för eventuella skador på Guanipas liv. Den 10 februari bekräftade Guanipas son att han hölls under husarrest i Maracaibo.

Protester och manifestationer utanför fängelser Under januari och februari 2026 samlades anhöriga till politiska fångar upprepade gånger utanför fängelset El Helicoide i Caracas, där många oppositionella hålls frihetsberövade, och krävde deras frigivning.

Liknande manifestationer ägde rum internationellt, bland annat i Madrid den 10 januari, där exilvenezolaner demonstrerade för de politiska fångarnas frisläppande.

I Argentina vädjade anhöriga till två argentinska medborgare som fängslats i Venezuela till Heliga stolen i Vatikanen skulle utöva påtryckningar på Venezuela för att få dem frigivna.

Den 27 januari, i samband med Delcy Rodríguez besök vid Venezuelas Centraluniversitetet, krävde studenter att hon skulle verka för frigivning av fängslade professorer och studenter.

Den 7 och 12 februari hölls nya protester utanför El Helicoide och vid universitetet, och demonstrationer rapporterades även i städer som Barquisimeto, Ciudad Guayana, Maracaibo och Mérida, och i Madrid, Spanien. För första gången på flera år direktsändes protester av tv-nätverket Venevisión. Den frigivne oppositionspolitikern Jesús Armas deltog i demonstrationerna och beskrev situationen som motsägelsefull: regeringen satt kvar vid makten, men trycket utifrån hade bidragit till att rädslan bland befolkningen började minska.

Den 14 februari inledde anhöriga till frihetsberövade venezolaner en hungerstrejk för att kräva frigivning av 33 personer som hölls i förvaret Zona 7.

Internationell respons Italiens premiärminister Giorgia Meloni tackade Delcy Rodríguez den 12 januari för att ha frigivit flera italienska medborgare, inklusive affärsmannen Mario Burlò och hjälparbetaren Alberto Trentini. Italiens utrikesminister Antonio Tajani uttryckte att relationerna mellan Italien och Venezuela nu skulle förbättras som ett resultat av utvecklingen.

Argentinas president Javier Milei antydde den 24 januari att den argentinska ambassaden i Caracas, som belägrades 2025, kommer att förbli stängd tills det att alla argentinska politiska fångar i Venezuela har frigivits.

Lista över anmärkningsvärda fall

Frigivna fångar +NamnLandDatum för frihetsberövandeFrigivningsdatum (frihetsberövandets längd)Rocío San MiguelSpanien-Venezuela9 februari 20248 januari 2026 (1 år, 10 månader och 30 dagar)Biagio PilieriItalien-Venezuela28 augusti 20248 januari 2026 (1 år, 4 månader och 11 dagar)Enrique MárquezVenezuela7 januari 20258 januari 2026 (1 år och 1 dag)Alberto TrentiniItalien15 november 202412 januari 2026 (1 år, 1 månad och 28 dagar)Roland CarreñoVenezuela2 augusti 202414 januari 2026 (1 år, 5 månader och 12 dagar)Carlos Julio RojasVenezuela15 april 202414 januari 2026 (1 år, 8 månader och 30 dagar)Rafael TudaresVenezuela7 januari 202522 januari 2026 (1 år och 15 dagar)Kennedy TejedaVenezuela2 augusti 202425 januari 2026 (1 år, 5 månader och 23 dagar)Eduardo TorresVenezuela13 maj 202530 januari 2026 (9 månader och 17 dagar)Javier TarazonaVenezuela3 juli 20211 februari 2026 (4 år, 6 månader och 11 dagar)Rory BrankerVenezuela24 februari 20254 februari 2026 (11 månader och 11 dagar)María OropezaVenezuela6 augusti 20248 februari 2026 (1 år, 6 månader och 2 dagar)Jesús ArmasVenezuela10 december 20248 februari 2026 (1 år, 1 månad och 29 dagar)Luis SomazaVenezuela12 februari 20258 februari 2026 (11 månader och 27 dagar)

Släpptes till husarrest