thumb|right|250px|C.F. Meinander (t.v.) med danske kollegan Hans Jørgen Madsen år 1961. Carl Fredrik Waldemar Meinander, född 6 oktober 1916 i Helsingfors, död 23 augusti 2004 i Helsingfors, var en finländsk arkeolog, professor i Finlands och Skandinaviens arkeologi vid Helsingfors universitet från 1971. Han var far till Henrik Meinander.
Privatliv Carl Fredrik Meinanders privatliv skildras i Torsten Edgrens biografi Arkeolog med perspektiv. Meinander skrev många brev, varav 120 är bevarade från krigstiden. Breven förvaras i Finlands nationalbibliotek. Via breven skildras Meinanders personliga liv och de ger också information om hans roll i finsk arkeologis historia. Breven ger liv åt skildringen och gör skildringen underhållande. Boken är viktig för finsk arkeologihistoria. Meinanders vetenskapliga publikationer har också en plats i biografin. Edgren kände Meinander från sin studietid och han arbetade som assistent vid några utgrävningar. De blev kolleger vid Arkeologiska Kommissionen (Museiverket). Boken inleds bakgrund om Carl Fredrik Meinanders släkt. Boken skildrar sedan kronologiskt hans barndomen, studierna och krigsåren. Därefter följer Meinanders akademiska liv och läsarna får då följa några av de viktigaste utgrävningarna i Finland bland dessa Kolmhaara, Sätös, Pyheensilta, Otterböte, Morby, Dåvits, Mujavainio och Käldamäki, Sedan skildras Meinanders viktigaste publikationer.
Subneolitisk kultur I Finland markeras övergången mellan mesolitisk och neolitisk tid av kamkeramikens introduktion. Medan de egentliga neolitiska kulturerna karakteriseras av jordbruksekonomi, har den kamkeramiska kulturen rubricerats som en "subneolitisk kultur". Termen har lanserats av Meinander, som gett den följande innehåll: med subneolitisk kultur förstås en kultur som är samtidig med de neolitiska kulturerna och av dessa har övertagit vissa tekniska uppfinningar, men som inte är jordbrukande och inte håller sig med nötboskap.
Åland I sin avhandling behandlar Meinander Otterböte på Kökar som han var en av utgrävarna av. Boplatsen Tjärnan i Saltvik på Åland undersökte han 1951. Hans intresse för Ålands forntid visade sig redan under studietiden i uppsatsen om Jettböle. Hans undersökningar under 1950-talet av boplatser i Långbergsöda i Saltvik, resulterade i fyra artiklar ”Kolsvidja” (1957), ”Smikärr” (1962), ”Kommentarer till spånpilens historia” (1962) och ”Myrsbacka” (1984) varav två är digitaliserade och fria att läsa. Meinander utredde den östsvenska boplatskulturens och den kamkeramiska kulturens relativa kronologi. Denna insats var av vikt för beskrivningen av Ålands och Östsveriges yngre stenålder. Den äldsta gropkeramiska boplatsen på Åland är Kolsvidja i Sund, som undersöktes av Meinander 1952.
Bronsålder och Kiukaiskulturen Meinanders doktorsavhandlingen Die Bronzezeit in Finnland, (1954) som kom ut samma år som monografin Die Kiukaiskultur. I sin avhandling betonar han den betydelse den tidigare senneolitiska Kiukaiskulturens hade under bronsåldern i sydvästra Finland. Verket om bronsåldern betraktas fortsatt som ett standardverk om Finlands bronsålder. Meinander klassificerade fyndmaterialet enligt Oscar Montelius periodindelning. Meinander menar att skandinavisk invandring under bronsåldern var obetydlig, det var fråga om enstaka personer och inte stora grupper. I avhandlingen berör Meinander genom Morbykeramiken från kustboplatser övergången mellan brons- och järnålder. Redan 1954 konstaterar han att förhållandena talar för en kontinuitet i bosättningen, men fyndmaterialet var för litet för säkra slutsatser. Meinander behandlade Kiukaiskulturen samma år 1954. I likhet med Aarne Äyräpää menar Meinander att båtyxkulturen hade ett visst inflytande på Kiukaiskulturen, men han understryker att den var av mindre betydelse för den kulturens uppkomst. Kiukaiskulturen uppfattade han som en fortsättning av kustens kamkeramiska kultur.
Bebyggelsekontinuitet mellan brons- och järnålder 1969 visade han med hjälp av nya fynd att kustområdet och också sjöplatåns och norra Finlands grupper med asbestkeramik genom ett flertal indicier säkert hade kontinuerlig bosättning. I motsats till tidigare forskning hävdade Meinander att stenålderns kulturmönster kan spåras i bronsåldern, vilken i sin tur utan större dramatik övergår i äldre järnålder. I frågan om bosättningens kontinuitet från bronsåldern till järnåldern har Meinander tagit ståndpunkt för en kontinuerlig bosättning i Finland. Det var i sydvästra Finland som kontinuiteten var ifrågasatt, inte så mycket i inlandet. Under 1950- och 1960-talen gjordes fynd vilka förändrade uppfattningen om kulturförhållanden och kontinuitet i kustzonen i Finland. Meinander viktigaste skrift som kastar ljus över detta är arbetet Dåvits. En essä om förromersk järnålder (1969) Han visade att Alfred Hackmans allmänt hyllade tes att finnarna kom till Finland först under järnåldern inte längre kunde försvaras. Meinanders rön om bebyggelsens kontinuitet hör till de stora framstegen under efterkrigstiden i finländsk arkeologi. I arkeologin perspektiv ingår att kustens järnåldersbebyggelse har kontinuitet från stenåldern.
Arkeologins utveckling Under Meinanders tid genomgick arkeologin en större förändring. Den så kallade nya arkeologin som hade sin grund i samhällsvetenskapen slog igenom i den engelsktalande världen. Förhistorien beskrevs som en lagbunden utveckling bestämd av ekonomiska och sociala förhållanden. Förhistorien utforskades och beskrevs på grundval av etnografiska och ofta marxistiska antropologiska modeller. Meinander följde utvecklingen diskuterade idéerna med sina samtida kolleger. Meinander var däremot aldrig någon teoretiker i forskningen. Han såg främst fyndmaterialets betydelse för de tolkningar som utgjorde basen för förhistorien.
Bibliografi (urval) Några forngravar i Laihela (1943) De österbottniska tvärlåsspännena (1949) Esihistoria. Etelä-Pohjanmaan historia I (1950) Die Bronzezeit in Finnland (1954) Die Kiukaiskultur (1954) Kolsvidja (1957) De subneolitiska kulturgrupperna i norra Europa (1961). Smikärr (1962) Kommentarer till spånpilens historia (1962) Skifferknivar med djurskaft (1964) Dåvits. En essä om förromersk järnålder (1969) Myrsbacka (1984) Radiokarbondateringar till Finlands stenålder (1971) Svenska Österbottens historia, I Om introduktion av sädesodling i Finland
Referenser
Litteratur Edgren, Torsten: Carl Fredrik Meinander: Arkeolog med perspektiv. Helsingfors: Museiverket, 2013. Finlands historia, 1 (1993)
Externa länkar
Släkten Meinanders arkiv vid Svenska litteratursällskapet i Finland
Kategori:Finländska professorer i arkeologi Kategori:Personer verksamma vid Helsingfors universitet Kategori:Finlandssvenska arkeologer Kategori:Arkeologer under 1900-talet Kategori:Finländska forskare under 1900-talet Kategori:Forskare från Helsingfors Kategori:Födda 1916 Kategori:Avlidna 2004 Kategori:Män