Rolf Kiessling, född 17 februari 1948 i Uppsala, är en svensk immunolog och läkare. Han är verksam inom tumörimmunologi och immunterapi och är känd för sitt arbete med identifiering och namngivning av naturliga mördarceller (Natural Killer-celler, NK-celler), vilka utgör en del av det medfödda immunsystemet.
Biografi Utbildning och tidig karriär Rolf Kiessling disputerade 1976 vid Karolinska Institutet. Under åren 1979–1980 bedrev han postdoktorala studier vid Scripps Research Institute i La Jolla, USA.
Akademisk och klinisk verksamhet År 1995 utnämndes Kiessling till professor i experimentell onkologi vid Karolinska Institutet. Han har även varit verksam som överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset med inriktning mot immunonkologi och innehar specialistkompetens som klinisk immunolog.
Mellan 1987 och 1989 var han chef för Armauer Hansen Research Institute i Addis Abeba, Etiopien, där han ledde ett internationellt forskarteam inom forskning om lepra.
Forskning År 1975 beskrev Kiessling tillsammans med Eva Klein och Hans Wigzell en tidigare okänd typ av cytotoxiska lymfocyter, som de benämnde naturliga mördarceller (NK-celler). Dessa identifierades som en distinkt celltyp inom det medfödda immunsystemet.
Kiessling var huvudhandledare för Klas Kärre, som i sin doktorsavhandling och senare arbeten tillsammans med Hans-Gustaf Ljunggren beskrev den så kallade missing self-mekanismen. Denna mekanism förklarar hur NK-celler selektivt eliminerar tumörceller eller virusinfekterade celler med reducerat uttryck av MHC klass I-molekyler.
Hans senare forskning har varit inriktad på immunterapi mot cancer, särskilt cellbaserade behandlingsstrategier vid avancerat malignt melanom. Han har deltagit i flera kliniska studier baserade på DNA-vacciner, tumörinfiltrerande lymfocyter samt dendritcellsbaserade cancervacciner.
Uppdrag och organisationstillhörighet Kiessling har haft flera förtroendeuppdrag inom forskningsfinansiering och vetenskaplig utvärdering. Han var ordförande för immunologisektionen inom Cancerfondens forskningsnämnd 1995–2005 och har varit ordförande i anslagskommittén för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning och medlem i dess styrelse.
År 2010 grundade han och blev sammankallande för det tematiska centret IMTAC (Immunotherapy of Autoimmunity and Cancer) vid Karolinska Institutet. Han har deltagit i sju europeiska forskningskonsortier inom tumörimmunologi och cancerimmunterapi, innehaft/innehar forskningsanslag från Cancerfonden, Radiumhemmets forskningsfonder och National Institute of Health i USA samt varit styrelseledamot i bolagen Active Biotech AB och Clinical Laser Thermia Systems AB.
Utmärkelser Kiessling har tilldelats flera vetenskapliga utmärkelser. År 1985 mottog han Anders Jahres medicinska pris för yngre forskare från Universitetet i Oslo och 1989 Erik Fehrnströms pris från Lunds universitet, båda för arbetet med NK-celler.
År 2023 tilldelades han Karolinska Institutets silvermedalj för särskilt förtjänstfulla insatser till stöd för institutets verksamhet. År 2025 mottog han Lifetime Achievement Award från Association for Cancer Immunotherapy (CIMT) för sina bidrag till utvecklingen av cancerimmunoterapi.
Referenser Noter
Källor Lanier, L.L. (2024). Five decades of natural killer cell discovery. Journal of Experimental Medicine, 221. Kiessling, R., Klein, E., Pross, H., Wigzell, H. (1975). ”Natural killer cells in the mouse. II.” European Journal of Immunology, 5, 117–121. Kiessling, R., Klein, E., Wigzell, H. (1975). ”Natural killer cells in the mouse. I.” European Journal of Immunology, 5, 112–117. Kärre, K., Ljunggren, H.-G., Piontek, G., Kiessling, R. (1986). ”Selective rejection of H-2-deficient lymphoma variants suggests alternative immune defence strategy.” Nature, 319, 675–678.
Kategori:Svenska immunologer Kategori:Svenska läkare under 1900-talet Kategori:Svenska läkare under 2000-talet Kategori:Födda 1948 Kategori:Män Kategori:Läkare från Uppsala